Denna studie har undersökt läroplanernas styrdokuments skrivelser om samhällskunskapsämnetssyfte och innehåll. De läroplaner som ingår i undersökningen är Lgr 62, Lgr 69, Lgr 80samt LPO 94. Syftet med undersökningen är att undersöka likheter och skillnader i de olikaläroplanerna samt att jämföra respektive läroplaner med så kallade ämneskonceptioner. Metodensom använts i föreliggande undersökning är Charles Tillys rörande komparativa studier.Ämneskonceptioner betyder något förenklat vad som anses i fråga om att ämnet fyller försyfte samt vad ämnet ska innehålla. I denna studie framgick det att de tidigare läroplanernavisade på ett detaljrikt ämne med ett syfte för orientering i samhället samt yrkesförberedelse.Senare läroplaner visade på ett mindre detaljerat ämne med ett större inslag av problematiseringoch med en uttalad värdegrund. I relation till ämneskonceptioner stämde de tidigare läroplanernaLgr 62 och Lgr 69 bäst överens med de ämneskonceptioner vilka hade en orienterandeansatts med fokus på fakta och begrepp. De senare läroplanerna Lgr 80 och LPO 94vilka var mer målfokuserade och problematiserande stämde bättre överens med de ämneskonceptionervilka hade värdegrundsinriktade och medborgarfärdighetsinriktade ansatser

No description available.

Syftet med föreliggande studie var att utföra en utvärdering av i vilken grad högskolan i Halmstad lyckas med att uppfylla de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen i samhällskunskap på gymnasienivå. Halvstrukturerade intervjuer utfördes. Urvalet bestod av fem individer som alla genomfört samhällslärarutbildningen på högskolan i Halmstad. Intervjuteman var ämneskunskaper, pedagogisk kunskap, den demokratiska skolan och praktisk kunskap. Resultaten och analysen visade enligt studiens intervjupersoner att samhällskunskapslärarutbildningen vid högskolan i Halmstad till viss del uppfyller de mål och riktlinjer som lagts fast för lärarexamen med avseende på dess undervisning kring den demokratiska skolan och dess beståndsdelar som till exempel värdergrundsfrågor och alla människors värde samt ifråga om barns sociala, emotionella och kognitiva utveckling. Målen och riktlinjerna uppfylls, enligt studiens interjupersoner, dock inte till fullo vad gäller ämneskunskaper och dess tillämpning i skolorna, allmän och ämnesdidaktik, betygsättning och bedömning, informationsteknik som pedagogiskt verktyg samt förebyggande och hantering av kränkningar och diskriminering.

The purpose of this study is to determine whether or not there has been a change in the use of democratic values in textbooks in social science for classes 4-6. The focus lies on democratic values from two different theoretical perspectives, Dahl’s theory of democracy and Habermas deliberative democracy. The method used is a text analysis based on a model made by Lennart Hellspong. The material we’ve analysed consists of four textbooks in social science from different decades, with a range from 1981 until today. The results of the analysis shows that there has been a change, although the results differ slightly depending on which definition of democratic values being used.

Samhällskunskapen i den svenska skolan har en normativ uppgift i att forma morgondagens medborgare vilket gör skolämnet till ett intressant analysobjekt. Vilka medborgare man vill ha i samhället är och har länge varit en omdebatterad fråga. Läroplanen kan ses som skolans främsta styrdokument genom vilken varje generation fostras till önskade medborgare. Läroplanen har förändrats över tid och det påstås att den har blivit allt mer individfokuserad med en betoning på kritiskt tänkande. Med tanke på att läroplanen länge strävat efter att fostra demokratiska medborgare men på olika sätt är det av intresse att veta vilken typ av demokratiska medborgare som fostras av den aktuella läroplanen. För att undersöka detta används Westheimer och Kahnes medborgaridealsteori och den appliceras genom en form av tematisk analys på det nationella provet i samhällskunskap för årskurs 9. Medborgaridealsteorin presenterar tre olika typer av medborgare som kan fostras genom undervisning, dessa tre är: den personligt ansvariga medborgaren; den deltagande medborgaren och den rättviseorienterade medborgaren. Materialet som har använts är elevsvar från det nationella provet i samhällskunskap samt medföljande exempelsvar i bedömningsstödet. Undersökningen visar att den rättviseorienterade medborgaren är det vanligast förekommande idealet tätt följt av den personligt ansvariga medborgaren. Den deltagande medborgaren förekommer i lägre utsträckning än de andra två. När det kommer till det deltagande medborgaridealet är det anmärkningsvärt att det främst är det passiva kunnandet om samhällets funktioner som får mest utrymme i jämförelse med det aktiva samhällsdeltagandet. Resultatet går i linje med tidigare forskning kring svenska elevers samhällskunskaper samt forskning kring vad som lyfts fram i svenska läroplaner.

Studien gör avstamp i sociologisk och utbildningsvetenskaplig forskning kring skolans och kunskapens förändrade form och funktion i vår senmoderna samtid. Med bakgrund av denna hävdar jag att den Svenska skolan avseende dess arbete med klassiskt värdepedagogiska frågor som till exempel jämställdhet mellan kvinnor och män idag står inför en ny typ av utmaning och eventuell ämnesdidaktisk problematik. Syftet med studien var mer precist att undersöka och analysera hur undervisande gymnasielärare i Samhällskunskap rent ämnesdidaktiskt hanterar och förhåller sig till implementeringen av jämställdhetsperspektivet i sin undervisning. Valet av metod för insamling av empiriskt material föll på en kvalitativ, semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades tre lärare, verksamma på olika skolor i olika kommuner. Respondenternas svar analyserades senare med utgångspunkt i feministisk, socialkonstruktivistisk, genusteoretisk och strukturalistisk teoribildning. Utifrån denna analys gjordes ett försök att tematisera de olika attityder och uppfattningar kring frågan som framkommit under intervjuerna. Tydligast framträdde tre olika perspektiv, som var och en främst representerades av en enskild lärare, även om det fanns tendenser till överlappning. Vidare framkom ett intressant stickspår om de attityder till kunskap generellt, och värdepedagogiska frågor i synnerhet, som en av pedagogerna upplever sig stöta på bland sina elever. Detta stickspår blev på sätt och vis det mest talande exemplet på den problematik jag i studiens inledning tar avstamp i: Den funktion kunskap fyller för den individualiserade och instrumentellt tänkande individen i det senmoderna liberaldemokratiska samhället. Avslutningsvis diskuteras studiens resultat, metodologiska styrkor och svagheter samt förslag på vidare forskning inom ämnet.

Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande grundskollärares åsikter om internet som medium för informationssökning samt vilka kunskaper och förmågor grundskollärare behöver för att undervisa i informationssökning och källkritik på internet. Metoden som användes var en systematisk litteraturstudie vilket innebär att studiens resultat är en sammanställning av tidigare forskningsresultat inom området. Resultatet sammanställer den tidigare forskningen som visar att grundskollärare anser att internet som informationsmedium både kan möjliggöra och hindra elevernas utveckling av kunskaper och förmågor, att grundskollärare har olika åsikter om huruvida elever behöver undervisas i att söka och kritiskt granska information på internet eller inte, samt att det råder en oro bland lärarna gällande deras olika grad av kompetens inom området. Studien identifierade i den tidigare forskningen även några kunskaper och förmågor som grundskollärare behöver för att undervisa i informationssökning och källkritik på internet. En slutsats som dras är att grundskollärares varierande kompetens – och tro på sin egen kompetens – inom informationssökning och källkritik på internet, tillsammans med deras ambivalenta syn på möjligheter och hinder med internet som informationsmedium leder till stora skillnader i undervisningen i informationssökning och källkritik på internet, då den i värsta fall inte sker alls. Ytterligare en slutsats är att grundskollärares kompetens inom informationssökning och källkritik på internet behöver höjas och att en sådan kompetenshöjning bör innefatta kunskaper om källkritik, sökstrategier samt digital teknik. / <p>SO-didaktik</p>

<p>Students in senior high school, between the ages 16-19, differ a lot depending on the program that they choose. Especially between the programs that are occupationally oriented and those that are preparing for ensuing studies. The teachers are to adjust the course to fit the group of students in the class.The purpose of this paper is to take a closer look at the content in the politics/civics course A. The goals for the course are quite wide and opens up for interpretation. The teachers have the possibility to change the content to fit the group of students they teach. I’m interested to see if the content differs between the program types. I have interviewed three teachers and looked at a schools program- and course documents. The results show that there are no significant differences in the course content. The method of using content from the different programs to approach the student’s interest and give connections between the course politics/civics and the program is used in a small scale. It is mainly in the method that there are differences, the content is the same. To create good presumptions for learning the teachers try to engage the students in forming the course. They work a lot with the relations in the classroom to make the students feel comfortable and at ease.</p> / <p>Utgångspunkten är att eleverna på gymnasieprogrammen skiljer sig åt, särskilt mellan yrkes- och studieförberedande program och att lärarna ska anpassa undervisningen efter elevernas förmåga och intresse. Mitt syfte är att undersöka innehållet i samhällskunskap A och hur det används. Målen för kursen är väldigt öppna och kan därför uppfyllas på många sätt. Jag undrar om det utnyttjas av lärare som en anpassning till elevgruppens behov. Jag har intervjuat tre lärare i samhällskunskap och även tittat på skolans program- och kursbeskrivningar. Resultaten visar att innehållet i kursen inte förändras nämnvärt beroende på program. Infärgning används men bara för exemplifiering, momenten är desamma. Det är i arbetssättet som skillnaderna finns. För att skapa bra förutsättningar för lärande försöker lärarna få elevernas att vara delaktiga i utformningen av kursen. De arbetar också mycket med relationerna i klassrummet för att eleverna ska känna sig trygga och trivas.</p>

Detta examensarbete avser att undersöka studiemotivation inom ämnet samhällskunskap. Arbetet inleds med bakgrundsfakta vad motivation och studiemotivation är för att sedan gå in på litteratur och tidigare forskning i ämnet. Undersökningen i arbetet syftade snarare till att kartlägga olika faktorer fem gymnasieelever ansåg påverkade deras studiemotivation att prestera i samhällskunskap än att mäta de olika faktorerna exakt. Med hjälp av två intervjutillfällen i en fokusgrupp kunde sju kategorier utkristalliseras av de många olika faktorer som eleverna ansåg påverkade deras studiemotivation i samhällskunskap. De sju kategorierna var: Läraren, ämnet/uppgifter och studiematerial, valmöjligheter/tydliga mål och möjlighet att påverka, skolmiljö, betyg och belöningar, klasskamrater och föräldrar. De resultat som detta examensarbete genererat kan kopplas till de resultat Van Etten et al.(2008) kommit fram till. Slutsatsen som kan dras är att man bör se ett samband mellan de olika faktorerna som påverkar studiemotivation för att kunna hjälpa elever med att bli/vara motiverade.

Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp. Fokusgruppsintervjuerna pågick i mellan 25 och 40 minuter och behandlade följande teman: ” klassråd”, ”elevinflytande”, ”hinder för elevinflytande”, ”möjligheter till elevinflytande ”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel ”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor”, ”elevinflytande över prov ” och ”ansvar”. Resultatet som analyserades med utgångspunkt i hermeneutik indikerade främst att grad av elevinflytande inte berodde på ämnet utan snarare på läraren. Resultatet visade därtill att eleverna inte fick påverka sin utbildning i den mån de hade rätt till. Dock ansåg samtliga grupper att det, trots bristande elevinflytande, fungerade bra med de arbetssätt som tillämpades. Diskussionen berörde ”elevinflytande och demokrati”, ”hinder och möjligheter för ett ökat elevinflytande”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor och prov” samt ”ansvar”. Nyckelord: elevinflytande, ansvar, psykologi, samhällskunskap, svenska / Examensarbete är skrivet under kursen Allmäntutbildningsområde 61-90 hp