En studie av gymnasielärares arbete med olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisning. Hur bemöter lärare kontroversiella frågor i sin undervisning? Och varför är det viktigt att ha en strategi? Vilka strategier går att använda i undervisningen? Denna studie ämnar att undersöka hur fem samhällskunskapslärare använder olika strategier för att bemöta kontroversiella frågor i samhällskunskapsundervisningen. Metoden som användes var en etnografisk metod som baserades på observationer och intervjuer med dessa fem lärare under och efter undervisningsmomenten. Respondenterna kom dels från olika skolor men även från samma skola i olika områden inom Uppsala kommun. Studien är baserad på att komma nära den verklighet som finns i den pedagogiska verksamheten. Vi utgick från två olika teorier när vi analyserade det insamlade materialet. Vi utgick från Robert Stradling och Sture Långström och Arja Vitras teorier som handlade om förutbestämda strategier som kunde förekomma i samhällskunskapsundervisningen i bemötandet av kontroversiella frågor. Slutsatsen vi kom fram till var att vi totalt kunde identifiera sju av dessa strategier och hur de kunde te sig i undervisningen. Det visade sig till exempel att vissa lärare allierade sig och tog parti, vissa var djävulens advokat och provocerade och vissa var undvikare av kontroversiella frågor. Det var däremot ytterst få lärare som var rädda att lyfta upp ämnen som kunde leda till konflikter. Vi kom även fram till att kontroverser kunde uppstå i själva ämnesstoffet men också sinsemellan eleverna

This essay is a textbook analysis of the economic content in two textbooks designed for the upper secondary school course social studies 1a1. The aim of the study was to investigate the interaction between the content of the textbooks and the requirements outlined in the curriculum for the course social studies 1a1 particularly concerning the subject of personal finance. Through a meticulous analysis of the textbook content, the study explored whether the textbooks reflected these requirements and provided students with opportunities to develop their economic knowledge. The analysis revealed that the textbooks predominantly focused on presenting factual information and explanations within the economic subject. However, opportunities for students to engage in deeper reflections and receive normative guidance were lacking. This suggests that the textbooks might not fully meet the curriculum's demands to offer students the chance to develop their economic knowledge in a more analytical and critical manner. In conclusion, both textbooks were found to have deficiencies in meeting the curriculum's requirements, though in different ways. The study underscores the importance of social studies teachers being highly conscious of their choices in textbooks and teaching materials. Additionally, teachers should draw on their education and life experiences to complement the content in textbooks and ensure that all aspects of the central content for the course are addressed, especially when certain textbooks omit certain points.

Föreliggande examensarbete är en litteraturstudie av aktuell forskning med syfte att undersöka vilka didaktiska överväganden i undervisning kan hjälpa gymnasieelever att utveckla kritiskt tänkande i samhällskunskap. Forskningsstudier analyseras med hjälp av de didaktiska begreppen ledarskap, öppet klassrumsklimat, innehåll, elevintresse och stödstrukturer. Begreppet kritiskt tänkande undersöks i skolkontext kopplat till läroplanens förmågor. Resultat visar att lärares undervisning behöver vara basal för att fånga upp elever som har svårt att skilja på åsikt och fakta, annars är kritiskt tänkande inte möjligt. Dessutom krävs ämneskunskaper, begreppsförståelse, engagemang och intresse hos elever, lärarledd diskussionsundervisning med öppet och tillåtande samtalsklimat med hårda och mjuka stödstrukturer. Val av innehåll kan vara ett sätt att skapa intresse- och elevengagemang. Val av diskussionsämne bör ha konfliktperspektiv eftersom tydlighet i åsiktmotsättningar leder till perspektivförståelse. Förmåga till självreflektion är underskattat i kritiskt tänkande inte minst för att kunna komma förbi psykologiska mekanismer och motverka faktaresistens samt bli påverkad av konspirationsteorier.

Syftet med den här undersökningen är att fördjupa förståelsen av hur undervisning i samhällskunskap kan bidra till att öka elevernas benägenhet att engagera sig i demokratiska processer. Syftet operationaliseras i två frågeställningar. Hur uppfattar elever sin demokratiska egenmakt och hur kan undervisningen utveckla elevernas upplevda demokratiska egenmakt?  En kartläggning genomförd i två gymnasieklasser i Stockholmsområdet visade att elevernas uppfattade egenmakt, med stöd i Amnås och Ekmans typer av passiva medborgare respektive Westheimer och Kahnes typer av aktiva medborgare, kan beskrivas i fyra upplevelsekategorier av växande egenmakt: ingen, liten, individuell och kommunitär egenmakt. De fyra upplevelsekategoriernas koppling till Amnås och Ekmans respektive Westheimer och Kahnes typer av medborgare gör vidare att de kan placeras och diskuteras i ett större ämnesdidaktiskt sammanhang. Undersökningens andra frågeställning besvaras med förslag på tre lärandeobjekt som möjliggör för elever att göra förflyttningar från upplevelsekategorier med ingen eller liten upplevd egenmakt till upplevelsekategorier med större upplevd egenmakt, nämligen det demokratiska systemet, opinionsbildning samt politiska rörelser.

Den här kunskapsöversikten belyser utmaningar inom samhällskunskapsundervisning, medsärskilt fokus på samhällskunskapsdidaktik och ämnets dubbla uppdrag.En central aspekt är bristen på en gemensamt definierad ämnesdidaktik. Detta har resulterati en avsaknad av ett tydligt formulerat samhällskunskapsdidaktiskt språk och etableradebegrepp. Tillsammans med de abstrakta fostransmålen bidrar det till den grundläggandeotydlighet som ämnet verkar präglas av. Vilket i sin tur medför svårigheter för planering och bedömning. Studiens resultat indikerar att samhällskunskap ofta upplevs som gränslöst och inte sällan används som ett så kallat hjälpämne för andra samhällsorienterade ämnen.Ämnets dubbla uppdrag, att förmedla kunskap om samhället och fostra aktiva, självständigamedborgare, ger upphov till komplexa utmaningar. Lärare står inför svårigheter inför atthitta en balans mellan de traditionella kunskapsmålen och de mer abstrakta fostransmålen.Kunskapsmålen upplevs som enklare att skapa en strukturerad undervisning om ochbedömning av. Samtidigt argumenteras ämnets fostrande aspekt som ämnets viktigaste.Denna del av undervisningen beskrivs som mellanrummet. Här erbjuds en plats förspontana samtal bortom det planerade innehållet. Det är i dessa sammanhang som lärareupplever att eleverna utvecklar sin identitet som mest. Däremot kan detta skapa utmaningari bedömningen utifrån risken att det inte täcker innehållet enligt kursplanen. Lärare somintervjuats, observerats och samtalats med i kunskapsöversiktens artiklar har uttrycktbehovet av anpassningsförmåga och ledarskap för att navigera innehållet och undvika attämnet förvandlas till ostrukturerade diskussioner. Dessutom ställs läraren inför flera etiskaöverväganden om vad det är som faktiskt ska bedömas. Kunskapsöversiktens slutsats pekarmot behovet av ökad medvetenhet kring utmaningar som uppstår i undervisningen ochsatsning på ämnesdidaktisk forskning. Allt för att stödja lärare i att utveckla effektivaundervisningsmetoder och att tydliggöra ämnet samhällskunskap.

Denna uppsats syftar till att skapa kunskap om lärares användning av läroboken inom gymnasieämnet samhällskunskap för årskurs 1. Detta undersöks genom att analysera 57 lärares svar på en enkät som vi utformat. Uppsatsen kompletterar det nuvarande forskningsläget om läroboken och dess användning inom samhällskunskapen då den tidigare forskningen främst har en kvalitativ karaktär där den valda undersökningsmetoden har varit djupintervjuer.Uppsatsens analys består av fyra delar, där varje del behandlar en aspekt av lärarnas användning av läroboken. Aspekter som undersöks i uppsatsen är i vilken utsträckning som läroboken utgör ett undervisningsmoment på lektionerna, vilka ämnesområden från det centrala innehållet som lärarna väljer att använda lärobokens texter och övningsuppgifter inom samt orsaker till varför lärarna väljer att använda sig av läroboken i sin undervisning eller inte. För att kunna tolka lärarnas användning av läroboken inom de olika ämnesområdena appliceras Östmans kunskapsemfaser på resultaten.Resultaten visar att lärobokens texter används mer av lärarna i undervisningen än lärobokens övningsuppgifter, då 49% av lärarna använder lärobokens texter varje vecka eller oftare medan motsvarande andel för lärobokens övningsuppgifter är 21%. De ämnesområden där det är vanligast att lärarna använder sig av läroboken är mer begreppstunga områden som exempelvis demokrati och ekonomi. De ämnesområden där läroboken används sällan är källkritik, folkrätten samt grupper och individers identitet. I analysen tolkas lärarnas användning av läroboken i relation till ämnesområdena med hjälp av Östmans kunskapsemfaser, och vi sluter oss till att de områden där läroboken används ofta i huvudsak utgörs av kunskapsemfasen Den rätta förklaringen. Bland de orsaker som lärarna anger är viktigast för att använda läroboken är att den skapar struktur i undervisningen, något som vi i resultatet tolkar som att läroboken fungerar som ett stöd i planeringen av undervisningsmoment. Orsaker till att inte använda läroboken i undervisningen anser lärarna vara för att andra undervisningsmetoder upplevs fungera bättre. Resultatet utvecklar denna förklaring baserat på de resonemang som lärarna för i enkäten och konstaterar att när samhällskunskapslärarna väljer bort läroboken så är det troligen så på grund av att den saknar relevans och vardagsnära innehåll.

No description available.

Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps). To see the teacher’s knowledge andopinions about the implementation, we used a shorter version of the survey that the studentsgot. We also complemented the survey with interviews to get the chance to ask more openquestions about the positive and negative aspects of the implementation. Our theory is basedon Lundquist (1992) about implementation, Rothstein (red. 2008 & 2010) about legitimacyand Lipsky (2010) about teachers as Street level bureaucrats. The conclusions of the study arethat the implementation, with some exceptions, works well from the top (parliament and government) to the bottom (the students). Some of the teachers also pointed out that thecourse plan "Samhällskunskap A" is formed in a bad way. / Uppsatsen har som syfte att undersöka hur välimplementerad skolverkets riktlinjer för kursenSamhällskunskap A samt betygsättning i denna kurs är hos lärare och elever igymnasieskolan. Som teoretisk grund för denna studie utgår vi dels från Lundquist (1992)som på ett för skolverksamheten mycket applicerbart sätt beskriver implementeringen somprocess samt förutsättningar för denna. Dels från Rothstein (red. 2008 & 2010) som beskriverregeringens behov av likvärdig och effektiv implementering för att bibehålla legitimitet. Dettaantagande att toppen av implementeringskedjan det vill säga riksdag och regering har etttydligt intresse av att implementeringen ska vara effektiv och likvärdig har varitgrundläggande för studien då samtliga tecken på brister i implementeringen bör tolkas som ettmisslyckande av dessa. Slutligen består studiens teoretiska beskrivning av Lipsky (2010) sombeskriver närbyråkraternas (lärarna) roll för implementeringen i verksamheten och derasbehov av frihet.Studieobjekt för studien har 40 elever ur den svenska gymnasieskolan bestående av tvåklasser från två olika skolor varit. Även tre lärare från två olika skolor har deltagit i studien.Som metod för att studera eleverna användes enkäter som även i en något nerbantad formbesvarades av lärarna för att utgöra en jämförelse. Lärarna i studien intervjuades i enhalvstrukturerad intervju som spelades in och återfinns som transkriberad bilaga tilluppsatsen.Förutom en öppen fråga ställd till eleverna via enkäten, samt de frågor rörandeimplementering samt förutsättningar för denna som ställdes till lärarna i intervjuerna utgårstudien från de så kallade nyckelord som beskriver efterfrågad kunskap för de olikabetygsstegen i Samhällskunskap A. I studien görs en oförberedd kontroll på hur väl lärare ochelever känner till dessa nyckelord och kan placera in dessa i korrekt betygssteg.Slutsatserna som studien visade på är bland annat att implementeringskedjan löpte hela vägenfrån toppen (riksdag och regering) till botten (eleverna). Denna slutsats var möjlig att dra dåeleverna visade på tydliga kunskaper om betygskriterierna i Samhällskunskap A. Övrigaslutsatser vi kunde dra utifrån det insamlade materialet pekade på olika typer av brister, varoch en i olika delar av implementeringskedjan. Vi vågar även påstå att det tolkade materialetkan tolkas som så att den absolut övervägande delen av implementeringskedjan har gjort deansträngningar som förväntas av dem för att åstadkomma en effektiv implementering. Vimenar att de brister som vi trots detta har lokaliserat beror på den enligt studien stora frihetsom lärare åtnjuter och att implementeringen inte låter sig tas längre med bibehållen frihet förlärarna. I studien har det även framkommit tecken på att brister i implementeringen beror påatt det material som ska implementeras (kursplanen) är dåligt anpassat till den verklighet somär reell i skolan. Felet återfinns i detta fall i toppen av implementeringskedjan då man harförsökt att implementera något som är bristfälligt anpassat till den verklighet som det syftartill att reglera.

Inom det svenska skolväsendet finns det en rad bestämmelser som den enskilda skolan skall ha som underlag för den undervisning som skolan erbjuder sina elever. Dessa bestämmelser återfinns i den dagsaktuella läroplanen för obligatoriska skolan, Lpo 94. Varje enskild skola avgör själv vilket material/läromedel som skall användas i undervisningen, då det finns ett stort utbud av läromedel att välja mellan. Det valda läromedlet kan vara av stor betydelse i undervisningen. Det är därför viktigt att det är det mest lämpliga läromedlet som tas i bruk för att uppfylla de krav som ställs på undervisningen.

Hur ser gymnasielärare i samhällskunskap på lärare – elevrelationer, hur viktigt är det att ha goda relationer till sina elever, hur bibehåller man dem och vilka svårigheter kan uppstå i byggandet av dessa? I den här studien så undersöks hur åtta samhällskunskapslärare arbetar med och ser på lärare – elevrelationer. Metoden som har använts är en kvalitativ intervjustudie på fyra olika skolor i två olika kommuner i Region Jönköpings län. Som hjälp i analysen har bland annat Erving Goffmans (1970, 2009 & 2011) dramaturgiska perspektiv använts. Det visade sig att samtliga respondenter lade stor vikt vid att bygga goda relationer till sina elever, och detta har varit en grundinställning som varit med dem tidigt i deras yrkesliv. Respondenterna tycker sig också se en koppling mellan en god relation till en elev och goda studieresultat och lärande. För att bibehålla en god relation till sina elever är kommunikationen viktig, samtidigt som eleven känner sig sedd av sin lärare. Det största hindret för en god relation är att relationen blir för närgången och blir till en kompisrelation, något som respondenterna aktivt undviker.