Our study examining how well the guidelines, from Skolverket (School Department), aboutgrades in the course "Samhällskunskap A" are implemented in the Swedish Upper SecondarySchool. The study focus on both teachers and students. To discover which knowledge the bothgroups have, we have used two different methods. The students have answered a survey,which was based on the phrases from the course plan "Samhällskunskap A" about grades. Thesurvey wanted to see how well the students could match the correct phrases with the gradesteps (the Swedish school uses three grade steps). To see the teacher’s knowledge andopinions about the implementation, we used a shorter version of the survey that the studentsgot. We also complemented the survey with interviews to get the chance to ask more openquestions about the positive and negative aspects of the implementation. Our theory is basedon Lundquist (1992) about implementation, Rothstein (red. 2008 & 2010) about legitimacyand Lipsky (2010) about teachers as Street level bureaucrats. The conclusions of the study arethat the implementation, with some exceptions, works well from the top (parliament and government) to the bottom (the students). Some of the teachers also pointed out that thecourse plan "Samhällskunskap A" is formed in a bad way. / Uppsatsen har som syfte att undersöka hur välimplementerad skolverkets riktlinjer för kursenSamhällskunskap A samt betygsättning i denna kurs är hos lärare och elever igymnasieskolan. Som teoretisk grund för denna studie utgår vi dels från Lundquist (1992)som på ett för skolverksamheten mycket applicerbart sätt beskriver implementeringen somprocess samt förutsättningar för denna. Dels från Rothstein (red. 2008 & 2010) som beskriverregeringens behov av likvärdig och effektiv implementering för att bibehålla legitimitet. Dettaantagande att toppen av implementeringskedjan det vill säga riksdag och regering har etttydligt intresse av att implementeringen ska vara effektiv och likvärdig har varitgrundläggande för studien då samtliga tecken på brister i implementeringen bör tolkas som ettmisslyckande av dessa. Slutligen består studiens teoretiska beskrivning av Lipsky (2010) sombeskriver närbyråkraternas (lärarna) roll för implementeringen i verksamheten och derasbehov av frihet.Studieobjekt för studien har 40 elever ur den svenska gymnasieskolan bestående av tvåklasser från två olika skolor varit. Även tre lärare från två olika skolor har deltagit i studien.Som metod för att studera eleverna användes enkäter som även i en något nerbantad formbesvarades av lärarna för att utgöra en jämförelse. Lärarna i studien intervjuades i enhalvstrukturerad intervju som spelades in och återfinns som transkriberad bilaga tilluppsatsen.Förutom en öppen fråga ställd till eleverna via enkäten, samt de frågor rörandeimplementering samt förutsättningar för denna som ställdes till lärarna i intervjuerna utgårstudien från de så kallade nyckelord som beskriver efterfrågad kunskap för de olikabetygsstegen i Samhällskunskap A. I studien görs en oförberedd kontroll på hur väl lärare ochelever känner till dessa nyckelord och kan placera in dessa i korrekt betygssteg.Slutsatserna som studien visade på är bland annat att implementeringskedjan löpte hela vägenfrån toppen (riksdag och regering) till botten (eleverna). Denna slutsats var möjlig att dra dåeleverna visade på tydliga kunskaper om betygskriterierna i Samhällskunskap A. Övrigaslutsatser vi kunde dra utifrån det insamlade materialet pekade på olika typer av brister, varoch en i olika delar av implementeringskedjan. Vi vågar även påstå att det tolkade materialetkan tolkas som så att den absolut övervägande delen av implementeringskedjan har gjort deansträngningar som förväntas av dem för att åstadkomma en effektiv implementering. Vimenar att de brister som vi trots detta har lokaliserat beror på den enligt studien stora frihetsom lärare åtnjuter och att implementeringen inte låter sig tas längre med bibehållen frihet förlärarna. I studien har det även framkommit tecken på att brister i implementeringen beror påatt det material som ska implementeras (kursplanen) är dåligt anpassat till den verklighet somär reell i skolan. Felet återfinns i detta fall i toppen av implementeringskedjan då man harförsökt att implementera något som är bristfälligt anpassat till den verklighet som det syftartill att reglera.

Min tanke bakom undersökningen är att betygsättning och olika former av bedömningssätt är frågor lärare måste ta ställning till i utövandet av sin yrkesroll, från ett makt- och elevperspektiv. Som lärare har man makten att öppna respektive stänga dörrar för elever, då betyg blir avgörande för elevernas vidare utbildning. Mina frågeställningar är: Vad berättar medieelever om sina upplevelser av att bli betygsatta i media- estetiska ämnen? Hur beskriver medieelever att betygsättning inverkar på deras självbild? Mina informanter går i årskurs 3 på en medieinriktning, på ett estetiskt gymnasieprogram. Med dem gör jag intervjuer där de reflekterar kring att få betyg i media-estetiska ämnen. Denna uppsats använder sig av etnografiska metoder grundat på intervjuer och diskurs som analysverktyg och teori. Min strävan är att förstå hur betygssättning inverkar på mina informanters liv och hur den tillslut fungerar i en större samhällskontext. Studien visade att lärarna har en inflytelserik roll när det kommer till hur eleverna känner sig efter bedömningssituationen. Resultatet i undersökningen visar att det är svårt att definiera vad "rättvisa bedömningar" verkligen innebär och att det är individuellt hur eleven uppfattar kommunikationen med läraren. Man kan se att kommunikationen mellan lärare och elev är grundkärnan i hur bedömningen framförs och tas emot. Det krävs yrkeskompetenta lärare som är tydliga med kunskapskraven och att samtal med elever förs på ett konstruktivt vis. Sammanfattningsvis så behövs forskning inom detta område och resurser på ett politiskt plan. Min gestaltning är en förlängning av min etnografiska undersökning. Där samtalar elever som går olika estetinriktningar - musik, media, florist, musikal och teater, med varandra om vad de tycker om att bli betygsatta i ett estetiskt ämne och vad de tycker generellt om betyg. Detta resulterade i porträttfotografier som sedan ställdes ut på Vårutställningen på Konstfack 2014. / My thought behind the investigation is that grading and different forms of grading are questions that teachers have to deal with in their profession, from a power and pupil perspective. As a teacher you have the power to open respectively close doors for pupils, and then grades becomes decisive for the pupils further education. My issues are: What do media pupils tell about their experiences of being graded? How do media pupils describe the impact of the grading on their self image? My informants are studying at 3rd grade at a media orientation on an esthetical program. With them I do interviews where they reflect on being graded in media esthetical subjects. This essay uses ethnographical methods based on interviews and discourse as an analytical tool and theory. My aim is to understand how grading impacts on my informants’ life and how it finally works in a bigger social context. The study showed that the teachers have an influential role when it comes to how the pupils feel after the grading situation. The result in the investigation shows that it is difficult to define what a "fair grading" really implies and that it is individual how the pupil understands the communication with the teacher. In that way you can see that the communication between the teacher and the pupil is the core in how the grading is being brought up. It demands professionally skilled teachers that are clear with the requirements of knowledge and that conversations with the pupils are being held in a constructive way. To sum up, this calls for research within this subject and resources on a political level. My interpretation is a prolongation of my ethnographical investigation. There the pupils studying on different esthetical orientations – music, media, florist, musical and theatre, are discussing with each other about what they think about being graded in an esthetical subject and generally what they think about grading. This resulted in a number of portrait photographs later being exhibited on the spring exhibition at Konstfack in 2014.

This item contains the agenda, minutes, and attachments for the Faculty Senate meeting on this date. There may be additional materials from the meeting available at the Faculty Center.