Denna uppsats syftar till att skapa kunskap om lärares användning av läroboken inom gymnasieämnet samhällskunskap för årskurs 1. Detta undersöks genom att analysera 57 lärares svar på en enkät som vi utformat. Uppsatsen kompletterar det nuvarande forskningsläget om läroboken och dess användning inom samhällskunskapen då den tidigare forskningen främst har en kvalitativ karaktär där den valda undersökningsmetoden har varit djupintervjuer.Uppsatsens analys består av fyra delar, där varje del behandlar en aspekt av lärarnas användning av läroboken. Aspekter som undersöks i uppsatsen är i vilken utsträckning som läroboken utgör ett undervisningsmoment på lektionerna, vilka ämnesområden från det centrala innehållet som lärarna väljer att använda lärobokens texter och övningsuppgifter inom samt orsaker till varför lärarna väljer att använda sig av läroboken i sin undervisning eller inte. För att kunna tolka lärarnas användning av läroboken inom de olika ämnesområdena appliceras Östmans kunskapsemfaser på resultaten.Resultaten visar att lärobokens texter används mer av lärarna i undervisningen än lärobokens övningsuppgifter, då 49% av lärarna använder lärobokens texter varje vecka eller oftare medan motsvarande andel för lärobokens övningsuppgifter är 21%. De ämnesområden där det är vanligast att lärarna använder sig av läroboken är mer begreppstunga områden som exempelvis demokrati och ekonomi. De ämnesområden där läroboken används sällan är källkritik, folkrätten samt grupper och individers identitet. I analysen tolkas lärarnas användning av läroboken i relation till ämnesområdena med hjälp av Östmans kunskapsemfaser, och vi sluter oss till att de områden där läroboken används ofta i huvudsak utgörs av kunskapsemfasen Den rätta förklaringen. Bland de orsaker som lärarna anger är viktigast för att använda läroboken är att den skapar struktur i undervisningen, något som vi i resultatet tolkar som att läroboken fungerar som ett stöd i planeringen av undervisningsmoment. Orsaker till att inte använda läroboken i undervisningen anser lärarna vara för att andra undervisningsmetoder upplevs fungera bättre. Resultatet utvecklar denna förklaring baserat på de resonemang som lärarna för i enkäten och konstaterar att när samhällskunskapslärarna väljer bort läroboken så är det troligen så på grund av att den saknar relevans och vardagsnära innehåll.

Teknik är idag ett brett begrepp som innefattar många områden och antalet teknikområden ökar varje dag i takt med teknikens utveckling. Samtidigt pekar forskningen på ett lågt intresse för teknik i skolan bland elever. Forskningsresultaten är oroande, då tekniken och teknisk kompetens är vital för det moderna samhället. Men stämmer det verkligen att många elever inte är intresserade av teknik? Eller kan det vara så att intresse för teknik finns, dock inte för tekniken i skolan? Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers olika uppfattningar om teknik och teknik i skolan. För att svara på syftet har två forskningsfrågor formulerats: (1) På vilka olika sätt uppfattar elever teknik? (2) Vilka olika syften med teknik blir tydliga i elevernas beskrivningar av teknik i skolan? Studien utförs med hjälp av en fenomenografisk ansats, där elevers olika sätt att uppfatta teknik analyserats. För att vidare förstå elevernas olika förståelser av syften med teknik i skolan och dess relevans i deras framtid. Roberts kunskapsemfaser, som är tolkningar av vilken typ av kunskap som förmedlas till eleverna under undervisning, används som ett analysverktyg. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer utförda i fokusgrupper. Totalt intervjuades 14 elever, varav 8 tjejer och 6 killar, från årskurs 9 i en grundskola i södra Sverige. Resultatet från studien visar att elevernas olika uppfattningar av teknik ryms inom tre kategorier: Fysiska föremål, metod eller process och tekniskt tankesätt. Den vanligaste uppfattningen är att teknik består av moderna och elektriska föremål. Vidare visar resultatet på att elevernas syn på teknik i skolan och dess relevans huvudsakligen ryms inom tre kategorier: Fysiska föremål, metod eller process och tekniskt tankesätt. Den vanligaste uppfattningen är att teknik består av moderna och elektriska föremål. Vidare visar resultatet på att elevernas syn på teknik i skolan och dess relevans huvudsakligen ryms inom tre kategorier: Liten relevans, måttlig relevans och stor relevans. I den första kategorin var uppfattningen att förvärvade teknikkunskaper endast var relevant i att kunna möta vardagliga utmaningar och att man inte skulle stöta på tekniken i stor utsträckning i framtiden. I den sista kategorin var uppfattningen att förvärvade teknikkunskaper endast var ett steg in i att fördjupa sig i teknik via framtida utbildning och yrke.Av samtliga deltagande elever fanns det ingen som ansåg att teknik i skolan bidragit till ett lägre intresse för teknik. De flesta ansåg att det fanns något innehåll i teknikundervisningen som bidrog till ett ökat intresse för teknik.