Global ETD Search

1	Om högstadieelevers intresse i teknik och möjligheten för läraren att påverka intresset genom sin undervisning Erlich, Catharina January 2018 (has links) Det här examensarbetet har sin utgångspunkt i Skolinspektionens rapport 2014 som visar på stora brister i teknikundervisningen i grundskolan och på ett minskande intresse för teknikämnet hos högstadielever, särskilt hos flickor. En oro finns att elever i framtiden inte väljer en teknisk karriär. Även internationella studier kring intresse för teknik och vetenskap visar på liknande resultat. Med ökad ålder minskar teknikintresset och särskilt utmärkande hos flickor. Flera orsaker anges till intresseminskningen såsom att objektet för intresset förändras med åldern; att mer vetenskapliga förklaringar krävs i högre årskurs än i lägre och därmed ökas svårighetsgraden. Det finns svårigheter i att mäta intresse och diskussion kan föras hur begreppet teknik uppfattas. Elevers uppfattning om begreppet teknik i forskningsstudier visar på att elever och forskare inte alltid har samma syn på vad teknik är. Studier visar dock att intresset för teknik kan ökas när teknik sätts in i ett sammanhang som involverar både människor och miljö. Kopplingen mellan intresset för ett ämne och högre studier i ämnet finns delade meningar om och några studier visar att andra faktorer än intresse styr karriärvalet. Samtidigt anger teknikläroplanen att eleven genom undervisningen ska utveckla ”intresse för teknik”. Syftet med det här examensarbetet är att angripa begreppet ”intresse för teknik” ur olika perspektiv och på vilket sätt det är påverkbart inom skolans ramar. I metoden ingår ett undervisningstema skapat av författaren som behandlar läskedrycksindustrin och som undervisats under åtta veckor på en högstadieskola i åk9. Enkäter kring teknikintresse genomförs med eleverna före och efter tekniktemat och även intervju med en grupp elever. Resultaten visar tydligt att det går att stimulera elevers teknikintresse i teknikämnet genom att välja teknik som är mycket vardagsnära till dem, såsom tekniken bakom en vanlig läskedryck. Vidare ökade elevernas intresse för teknik delvis för att de fått en ny syn på begreppet teknik. Den här studien bekräftar tidigare forskning om flickors teknikintresse, att detta ökar om tekniken sätts in i intressanta sammanhang. Gällande val till gymnasiet och sannolikheten för teknisk högskoleutbildning visar det här examensarbetet på att även om ett teknikintresse finns så har andra faktorer mycket stark påverkan på elevens karriärval. Intresse för teknik begreppet teknik teknik i skolan teknikundervisning teknik i vardagen gymnasieval Educational Sciences Utbildningsvetenskap
2	Vad är teknik och varför behövs det? : Niondeklassares uppfattningar om teknik och dess relevans / What is technology and why is it needed? : Ninth graders’ perception of technology and its relevance Nedelea, Emilia, Horn, Khoan January 2021 (has links) Teknik är idag ett brett begrepp som innefattar många områden och antalet teknikområden ökar varje dag i takt med teknikens utveckling. Samtidigt pekar forskningen på ett lågt intresse för teknik i skolan bland elever. Forskningsresultaten är oroande, då tekniken och teknisk kompetens är vital för det moderna samhället. Men stämmer det verkligen att många elever inte är intresserade av teknik? Eller kan det vara så att intresse för teknik finns, dock inte för tekniken i skolan? Syftet med denna uppsats är att undersöka elevers olika uppfattningar om teknik och teknik i skolan. För att svara på syftet har två forskningsfrågor formulerats: (1) På vilka olika sätt uppfattar elever teknik? (2) Vilka olika syften med teknik blir tydliga i elevernas beskrivningar av teknik i skolan? Studien utförs med hjälp av en fenomenografisk ansats, där elevers olika sätt att uppfatta teknik analyserats. För att vidare förstå elevernas olika förståelser av syften med teknik i skolan och dess relevans i deras framtid. Roberts kunskapsemfaser, som är tolkningar av vilken typ av kunskap som förmedlas till eleverna under undervisning, används som ett analysverktyg. Datainsamlingen skedde genom kvalitativa och semistrukturerade intervjuer utförda i fokusgrupper. Totalt intervjuades 14 elever, varav 8 tjejer och 6 killar, från årskurs 9 i en grundskola i södra Sverige. Resultatet från studien visar att elevernas olika uppfattningar av teknik ryms inom tre kategorier: Fysiska föremål, metod eller process och tekniskt tankesätt. Den vanligaste uppfattningen är att teknik består av moderna och elektriska föremål. Vidare visar resultatet på att elevernas syn på teknik i skolan och dess relevans huvudsakligen ryms inom tre kategorier: Fysiska föremål, metod eller process och tekniskt tankesätt. Den vanligaste uppfattningen är att teknik består av moderna och elektriska föremål. Vidare visar resultatet på att elevernas syn på teknik i skolan och dess relevans huvudsakligen ryms inom tre kategorier: Liten relevans, måttlig relevans och stor relevans. I den första kategorin var uppfattningen att förvärvade teknikkunskaper endast var relevant i att kunna möta vardagliga utmaningar och att man inte skulle stöta på tekniken i stor utsträckning i framtiden. I den sista kategorin var uppfattningen att förvärvade teknikkunskaper endast var ett steg in i att fördjupa sig i teknik via framtida utbildning och yrke.Av samtliga deltagande elever fanns det ingen som ansåg att teknik i skolan bidragit till ett lägre intresse för teknik. De flesta ansåg att det fanns något innehåll i teknikundervisningen som bidrog till ett ökat intresse för teknik. fenomenografi kunskapsemfas teknikintresse teknik i skolan uppfattning om teknik Pedagogical Work Pedagogiskt arbete Pedagogy Pedagogik Learning Lärande Didactics Didaktik
3	Prestation, intresse, engagemang, uppskattning : Skillnader i upplevelse av en virtuell lärmiljö mellan matematiskt hög- och lågpresterande elever Ljunglöv, Robin January 2011 (has links) Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för. Virtual learning environments Digital learning environments Digital teaching Digital learning Learning technology Pedagogical software Digital learning games Pedagogical games Pedagogical virtual agents Pedagogical agents Virtual agents Animated agents Conversational agents Teachable agents Conversational pedagogical agents Pedagogical conversational agents Conversational social agents Social conversational agents Conversational agents Chatbots K2D2 High-achieving students High achievers Low-achieving students Low achievers Mathematical achievments Technology in school Virtuella lärmiljöer Digitala lärmiljöer Digitala läromedel Lärteknologi Pedagogisk mjukvara Digitala lärospel Pedagogiska spel Pedagogiska virtuella agenter Pedagogiska agenter Virtuella agenter Animerade agenter Konversationsagenter Lärande agenter Konverserande pedagogiska agenter Pedagogiska konversationsagenter Konverserande sociala agenter Sociala konversationsagenter Konversationsagenter Chatbots K2D2 Passivitetsmodellen Högpresterande elever Lågpresterande elever Elevers prestation Matematisk prestation Teknik i skolan Human Computer Interaction Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap Computer and Information Sciences Data- och informationsvetenskap Pedagogy Pedagogik

1

Page generated in 0.0524 seconds