Matematikängslan hämmar till stor del den matematiska utvecklingen hos mångaelever. Fenomenet ligger hos eleven men det får konsekvenser för undervisningendär läraren behöver ta detta i beaktande. Syftet med studien var att belysa hurlärare i matematik i årskurs 4–6 beskriver att de tar matematikängslan i beaktandei den ordinarie helklassundervisningen i matematik. För att ta reda på dettaanvändes en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Metoden var intervjuer med10 lärare i årskurs 4-6 och i analysen användes den sociokognitiva teorin.Resultatet visar på lärares bild av effektiva sätt att arbeta på med elever som harmatematikängslan och hur man tar dessa i beaktande i undervisningen. Attexempelvis vara en positiv social förebild och att ha en tydlig struktur runt dessaelever visas vara positiva aspekter när det gäller elever med matematikängslan. / <p>Matematik</p>

Matematik är ett av kärnämnena i grundskolan och att behärska matematik är av stor betydelse för varje elev och för samhället i stort. I internationella matematikprov så har svenska elever presterat sämre på senare år jämfört med tidigt 2000-tal, även med hänsyn tagen till en uppåtgående trend de senaste tio åren. Genom åren har det varit allt fler elever som fått ett underkänt betyg i matematik i grundskolan. I denna studie undersöktes orsakerna bakom fenomenet ändrade elevprestationer i matematik ur ett lärarperspektiv. För detta ändamål så gjordes intervjuer med sex grundskole- och gymnasielärare. Intervjuerna analyserades genom en fenomenografisk analysmetod vars syfte är att finna olika perspektiv på fenomenet förändrade prestationer i matematik utifrån lärarnas upplevda erfarenhet av fenomenet och dess underliggande orsaker. Studien finner tre teman av upplevda beskrivningar av fenomenet: läraryrket, omvärlden, och elever. Underteman presenteras där respondenterna beskriver sina föreställningar om orsaker till elevers förändrade prestationer i matematik. Lärarnas uppfattning om elevers prestationer i matematik överensstämmer med empiriska data på en nedgång i elevers prestationer på internationella matematikprov och elevers sjunkande betyg i matematik. De beskrivna uppfattningarna av orsakerna bakom detta är förändringar i lärarnas status och auktoritet, förändringar i lärarnas kompetens i matematik och lärarutbildningen, samt hemmets och samhällets minskade roll i att erbjuda praktiskt lärande i vardagen. / Mathematics is a core subject in elementary school whose mastery is of great importance for the individual student and society as a whole. Swedish students have performed poorly in standardized international mathematics tests in later years compared to the early 2000s—even accounting for a positive trend for the past ten years. There is a growing share of students that do not receive a passing grade in mathematics in elementary school. The purpose of this study is to explore the reasons behind the phenomenon changes in students’ performance in mathematics from a teacher-perspective. Six elementary and high school teachers were interviewed. The data was analyzed through a phenomenographic lens whose purpose is to find different perspectives of the phenomenon, through the teachers’ lived experiences of the phenomenon and its underlying causes. This study finds three themes common to the teachers’ experiences: the teaching profession, external factors, and the students. The teachers’ description of the phenomenon is in accordance with empirical data showing lower results in international mathematics tests and an increase in the share of students that do not pass mathematics. This phenomenon is described as being a result of changes in the status of the teaching profession, diminishing teacher authority, changes in teachers’ competencies and the teacher training programs, as well as changes in the roll of households and society in offering daily practical learning opportunities.

Idag byggs fler bostäder än vad som gjorts under de senaste 60 åren. Det finns många utmaningar med den volym bostäder som behöver byggas. Många bostäder kommer byggas i exploateringsområden, detta ställer krav på infrastrukturinvesteringar exempelvis i form av nya skolor. Enligt prognoser kommer antalet grundskoleelever öka med 250 000 till år 2025. Detta innebär ett behov av 1000 nya skolor på tio år. Behovet av skolor är långsiktigt och lärmiljöer behöver planeras för att vara långsiktiga. Dagsljus och utblick har en stor inverkan på vår arbetsmiljö, prestation och är nödvändig för vår hälsa. Studier har visat att dagsljusbelysta skolmiljöer får elever att prestera bättre. Trots detta har vi sedan 50-talet halverat kravet på dagsljusnivåer i skolor från 2 % till 1,0 % dagsljusfaktor. Idag har vi samma dagsljuskrav för klassrum som för ett sovrum i en bostad. Syftet med examenarbetet är att problematisera moderna skolmiljöer sett ur dagsljusets betydelse för hälsa och prestation i relation till dagens myndighetskrav för tillgång av dagsljus. Vidare syftar arbetet till att ta fram goda exempel på dagsljuslösningar som kan nyttjas vid utformning av moderna skolmiljöer. För att bedöma moderna skolors dagsljustillgång har ett urval av fem skolor i Stockholmsområdet utgjort studieobjekt där tillgången på dagsljus undersökts mot myndighetskraven. Undersökning av studieobjekten har utförts genom 3D modellering i Rhinoceros 3D samt dagsljusfaktorsimuleringar i programmet Grasshopper och Honeybee. Studieobjekten har modellerats upp efter inhämtade bygglovsritningar och dagsljussimuleringarna har utförts med simuleringsmotorn Radiance. Resultatet från dagsljusfaktorsimuleringen visar att ingen av de undersökta skolornas fullt ut uppfyller myndighetskraven. Anledningen till varför skolornas undersökta rum inte uppfyller kraven varierar mellan eller utgör en kombination av; rumsdjup, fönsterstorlek, fönstersättning i fasad, avskärmningsvinklar, avskärmande byggnadsdelar och fast solavskärmning. Undersökningen visar att rum som hemvistytor och uppehållsrum ofta saknar fönster mot det fria och följaktligen underkänns. Dessa rum är vanligt förekommande vid nyttjande av progressiva pedagogiska inriktningar. Beroende på rummens tilltänkta användning kan de komma att klassas som vistelserum och behöver därför tillgång till dagsljus. Ur litteraturgenomgången förstås att en tidig integrering av dagsljusdesign i gestaltningsprocessen är nödvändigt för att säkerställa en god tillgång till dagsljus i lärmiljöer. Som del av examensarbetet har därför ett gestaltningsförslag tagits fram där en dagsljusdesign nyttjas. Iterativt under gestaltningsprocessen har dagsljustillgång simulerats för att motivera gjorda designval och säkerställa en god dagsljusnivå. För jämförande och platsspecifika resultat har klimatbaserade simuleringsmetoder använts. Det nyttjade mätvärdet Optimal Day-lit Area (ODA) simulerar användbarheten i det tillgängliga dagsljusets belysningsstyrka över ett år. Samtidigt tar ODA hänsyn till överbelyst golvyta som kan vara problematisk då obehagsbländning och överhettning kan uppstå. Det presenterade gestaltningsförslaget utgör ett konceptförslag i syfte att gestalta användningen av en integrerad dagsljusdesignprocess och dess resultat. / Currently more housing is being built than in the past 60 years. There are many challenges accompanied with the volume of housing that needs to be built. Many of the dwellings that are going to be built are placed in new densely planned urban areas, which imposes requirements for infrastructure investments, for example in the form of new schools. According to forecasts, the number of students in primary school will increase by 250,000 by the year 2025. This implies a need for approximately 1000 new schools in ten years. The need for new schools are long term and therefore the learning environments need to be designed to be long term. Daylight and view have a major impact on our work environment, performance and are necessary for our health. Studies have shown that daylight-lit school environments enhance the performance of the students. The building legislation regulates the required levels using the daylight factor metric. Since the 50’s the requirements of daylight levels in schools have been approximately halved from 2 % to 1,0 %. Today the daylight requirements are the same for classrooms as for bedrooms in dwellings. The purpose of this thesis is to examine modern school environments in relation to today's regulatory requirements for access to daylight. Furthermore, the work aims to produce good examples of daylight solutions that can be used when designing modern school environments against the regulatory requirements. To assess the daylight access in modern schools, a selection of three nursery schools and two primary schools in the vicinity of Stockholm were chosen. Case studies were conducted using the 3D modelling software, Rhinoceros 3D and the daylight factor was then simulated using the Grasshopper and Honeybee plug-ins. The schools were modelled according to the acquired drawings and daylight were performed using the simulation engine Radiance. The result from the daylight factor simulation show that none of the schools examined fully meet the requirements. The reasons why the examined schools do not meet the requirements vary between or constitute a combination of; room depth, window size, window façade, obstruction angles, obstructing components and shading devices. The study shows that rooms such as: common areas and study hall often lack windows towards the outside and therefore only gets borrowed light from other areas. These kinds of rooms are common when using progressive pedagogical approaches. Depending on the intended future use of the rooms, they may be classified in such a way that they need to fulfil the regulations regarding daylight. From the literature review it is understood that early integration of daylight design in the design process is necessary to ensure good accesses to daylight in learnings environments. As a part of the thesis project, a design proposal has been developed using a daylight design process. During the design process, the access to daylight has been iteratively simulated to motivate selected design choices and ensure a good daylight level.  For comparison and site-specific results, climate-based simulation methods have been used. The use of the Optimal Day-lit Area (ODA) metric measures the usefulness of the available daylight illumination intensity over a year. At the same time, ODA takes the eventual over lit areas that may cause overheating and glare into account. The presented design proposal demonstrates the use of an integrated daylight design process and its results.

Digitala läromedel blir ett vanligare inslag i skolgången då ny teknologi erbjuder tidigare okända pedagogiska möjligheter. Denna uppsats undersöker hur elever som använder ett digitalt läromedel i form av en virtuell lärmiljö för matematiklärande upplever denna lärmiljö. Dessutom undersöks elevernas prestation i lärmiljöns matematiska uppgifter. Skillnader mellan elever i olika årskurser samt elever som är matematiskt låg- eller högpresterande studeras. Matematisk prestation beskrivs utifrån Goods (1981) passivitetsmodell som innebär att lågpresterande elever är mindre risktagande i klassrumsmiljön. Elevernas upplevelse av digitala läromedel studerades i en virtuell lärmiljö bestående av två moduler, en spelmodul och en modul för skriven dialog. Upplevelsen av lärmiljön undersöktes genom att studera hur intressant eleverna tyckte att spelet var, huruvida eleverna tyckte att agenten gjorde att de brydde sig mer när de spelade, samt om de gillade den skrivna dialogen. Tidigare insamlad data från elever i årskurs 6-8 som använt den virtuella lärmiljön undersöktes med kvasiexperimentell metod och analyserades med ANOVA. Analysen påvisade en skillnad mellan låg- och högpresterande elever i hur mycket de tycker att en pedagogisk virtuell agent engagerar dem i en virtuell lärmiljö. Matematiskt högpresterande elever anser att agenten gör dem mer engagerade än vad matematiskt lågpresterande elever anser. Detta kan tyda på att lågpresterande elevers passivitet utöver traditionell klassrumspedagogik också påverkar elevernas upplevelse av digitala läromedel. I vidareutvecklingen av den virtuella lärmiljön och skapandet av andra virtuella lärmiljöer är det viktigt att se till att elever både lär sig och engageras av lärmiljön. Utvecklare bör också ta hänsyn till de skillnader som finns mellan låg- och högpresterande elevers upplevelse av lärmiljön. Detta kan exempelvis ske genom att den virtuella lärmiljön görs anpassningsbar för att passa elever oberoende av prestationsnivå. Detta är en viktig målsättning för att se förbättra lågpresterande elevers möjligheter i skolan, något som virtuella lärmiljöer och digitala läromedel i allmänhet kan utgöra ett kraftfullt medium för.