Hur bör gymnasielärare i samhällskunskap bemöta konspirationsteorier? Gymnasieskolans styrdokument ger ett flertal generella riktlinjer för hur en lärare ska bedriva sitt arbete. En lärare förväntas bland annat bedriva sin undervisning med utgångspunkt i såväl vetenskaplighet, som i demokrati och värdegrund. När en elev i en klassrumssituation argumenterar för en konspirationsteori kan det innebära en utmaning för läraren på alla dessa punkter. I den här studien undersöks hur sex lärare på gymnasienivå resonerar kring bemötandet av konspirationsteorier och styrdokumenten. Studien innefattar intervjuer med lärare från både yrkesförberedande och studieförberedande gymnasier, samt från vuxenutbildningen på gymnasienivå. Studien jämför också lärarnas känslor och strategier med aktuell forskning om konspirationsteorier. De två teoretiska utgångspunkterna för studien är det fenomenografiska perspektivet samt det närbyråkratiska perspektivet på implementering av styrdokument. Därmed är lärarnas friutrymme på många sätt i centrum. Resultatet visar att lärarna ser konspirationsteorier som ett pedagogiskt verktyg, som ett hot, som en positiv skepticism, som en del av yttrandefriheten och som ett ansvar att bemöta. Utifrån en diskussion om resultatet i relation till styrdokumenten och aktuell forskning presenteras en sammanfattning och slutsats där lämpliga sätt att bemöta konspirationsteorier i en klassrumssituation lyfts fram. Resultatet befäster också tidigare studier som visat att lärare i sin roll som tjänstemän med friutrymme agerar på ett tämligen snarlikt vis.

No description available.

Inom ramen för det här arbetet avses det att reda ut om det finns någonting som kan identifieras som samhällskunskapsdidaktik i olika samhällskunskapslärares dagliga praktik. Om så är fallet är följdfrågan hur den didaktiken kommer till uttryck? För att kunna få ett svar på frågan intervjuades fyra gymnasielärare i samhällskunskap på olika kurser och kurser. Samhällskunskapsdidaktik är ett något problematiskt begrepp då det inte har någon enad definition. I det här arbetet har framförallt lärarns målsättningar med den egna undervisningen, hur de rent praktiskt undervisar i ämnet, samt vilka utmaningar de anser finns för en samhällskunskapslärare i deras position idag, varit de faktorer som undersökts. Det visar sig genom arbetet att det finns en typ av ämnesspecifik didaktik för samhällskunskapen bland de lärare som intervjuats. Nyckelbegreppen för den, så kallade, samhällskunskapsdidaktiken kan framförallt identifieras som mycket frihet, möjlighet till stor variation i material och metoder samt ett för läraren stort eget handlingsutrymme.

Denna uppsats undersöker genom kvalitativa intervjuer hur samhällskunskapslärare på gymnasienivå förstår begreppet kritiskt tänkande och hur de undervisar för att främja elevernas förmåga till kritiskt tänkande. Bakgrunden är betoningen i läroplanen och kursplanerna för samhällskunskap från 2011 på skolans uppdrag att främja elevers förmåga till kritiskt tänkande. De teoretiska ingångarna behandlar samhällskritikens plats i undervisningen, hur lärare ska undervisa för att främja kritiskt tänkande samt skolans demokratisering och socialiserande, kvalificerande och subjektifierande funktioner. Teorin visar också att kritiskt tänkande kan ses på olika sätt utifrån analytisk filosofi, naturvetenskapligt perspektiv respektive kritisk teori. Resultatet visar att de medverkande lärarna ser kritiskt tänkande som källkritisk förmåga, som förmåga att granska samhället och en förutsättning för demokratiskt deltagande. Lärarna beskriver klassrumspraktiker som syftar till att lära elever att granska texter, argumentera, se olika perspektiv, arbeta formativt och se kritiskt på samhället runt omkring dem.

Denna uppsats har sitt fokus på evidens i klassrummet där samhällskunskap är ämnet. Evidens är ett begrepp som har blivit centralt när det diskuteras skolutveckling. Evidensbaserad undervisning innebär systematiserade metoder som är vetenskapligt prövade. Skolans praktik är ytterst komplex där läraren troligen behöver agera med stor skicklighet för att hantera olika oväntade situationer som inträffar. Evidensbaserad undervisning är baserad på naturvetenskaplig kunskapssyn medans samhällskunskapen är baserad på människans komplexitet. Problematiken med två olika kunskapssyner mynnar ut i att jag ställer samhällskunskapen i relation till evidensbegreppen, evidensbaserad samt informerad undervisning. Metoderna som används är kvalitativ metod som inkluderar intervju och observationer i klassrummet. Jag har haft ett systematiskt tillvägagångssätt vid tolkning av det empiriska material, vilket är tematisk analys. Genomgående visar observationerna på samtal och dialog som visar på dynamiken i klassrummet. I intervjun framträder läroplanen som central del i undervisningen samt en viss osäkerhet kring evidens begreppet. Vilket det empiriska materialet visar på. Resultatet mynnas ut i att förstå hur en evidensbaserad undervisning står i relation till samhällskunskapen samt vilka konsekvenser en evidensbaserad undervisning tycks ha i samhällskunskap. Jag argumenterar för behovet av att anpassa evidens begreppet och dess praktisering till ämnet, i detta fall samhällskunskapens mång och tvetydighet i klassrummet. En av slutsatserna är att evidensbaserad undervisning bör diskuteras vidare. Då mitt empiriska material varit tunt, borde forskning fokusera på att studera relationen mellan en evidensbaserad undervisning och samhällskunskap.

Demokrati, normer och värderingar samt fostran är begrepp som genomsyrar läroplanerna för Lgr 69, Lgr 80 och Lgr 11. Dessa begrepp används i läroplanerna för att beskriva skolans demokratiuppdrag samt fostranuppdrag, där skolan, genom att lära eleverna om samhällets normer och värderingar, förbereder samt fostrar eleverna för sin roll som demokratiska medborgare (se avsnitt Analys och resultat). Utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv anses läromedel vara ett verktyg som förmedlar läroplanernas konkreta innehåll. I denna studie undersöks hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna och hur dessa realiseras i läroböcker. Denna studie är baserad på en kvalitativ innehållsanalys som studerar hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna. Resultatet av analysen leder till att en komparativ analys av läroplanerna kan genomföras med avsikten att belysa kontinuitet och förändring mellan läroplanerna för de olika tidsperioderna. Efter att den komparativa analysen av läroplanerna genomförs, görs även en komparativ analys av läroplanerna och läroböckerna för att undersöka hur demokrati, normer och värderingar samt fostran realiseras i läroböcker. Förutom läroplanerna för Lgr 69, Lgr 80 och Lgr 11 omfattar analysen sex samhällskunskaps läroböcker varav två är grundade på Lgr 69, två är grundade på Lgr 80 och två är grundade på Lgr 11. Resultatet av analysen visar både på kontinuitet och förändring beträffande hur demokrati, normer och värderingar samt fostran formuleras i läroplanerna. Resultatet av analysen angående kontinuitet visar att samtliga läroplanernas syften beträffande demokrati, normer och värderingar samt fostran talar för att eleverna ska fostras till demokratiska medborgare. Däremot gällande hur denna fostran ska ske, visar resultatet på förändringar mellan läroplanerna. Ett exempel på en tydlig förändring beträffande hur denna fostran ska ske är att, i Lgr 11 står det att all skolans personal ska vara delaktiga i denna fostran. Detta nämns däremot inte i Lgr 69 och Lgr 80 (se avsnitt Analys och resultat). Resultatet visar även att läroplanernas formulering av demokrati, normer och värderingar samt fostran realiseras på varierande sätt i läromedlen. En slutsats som dras är att trots att läroplanernas formuleringar har genomgått vissa förändringar har samtidigt de grundläggande demokratiska principerna och värderingarna kvarstått och givits liknande mening under perioden.

Studiens syfte är att undersöka hur undervisningen kring demokratiska värden ser ut i ämnet samhällskunskap i årskurs 4-6. Denna studie syftar även till att svara på varför ett demokratiskt förhållningsätt är viktigt att tillämpa i undervsningen. För att besvara denna kvalitativa studiens frågeställningar har en analys gjorts av en litteraturöversikt över forskning på området. Ämnet samhällskunskap är brett och komplext och uppfattas av många lärare som problematiskt att bedriva undervsining i. Forskningen har visat att kunskapsuppdraget dominerar vilket beror på att samhällskunskapslärare inte är tillräckligt insatta i ämnets alla delar och att styrdokumenten upplevs som svårtolkade. Detta leder till att lärare får ett stort handlingsutrymme vad gäller undervisningens utformning och innehåll. Därmed kan möjligheten att uppnå kunskapskraven gå förlorade för eleverna vilket är allvarligt eftersom att fostransupdraget dels är ett av samhällskunskapsämnets syfte och dels för att det krävs om eleverna ska utvecklas till demokratiska medborgare i samhället. Studien har även visat att vårt område är i behov av mer forskning vad gäller undervisningens praktiska tillämpning.

The forms of political participation is changing and the number of members of political parties and organizations decreases and even faster in youth assossiations. Though studies show that the political interest among youths are high and that they participate politically in other ways. The school as a whole must therefore adapt the teaching as society changes, which places new demands on participation. This survey focuses on three upper secondary school teachers who teach the subject of civic studies and are conducted with kvalitative semi-structured interviews. The purpose of the study is to find out which teaching in democracy that the teachers pursue against society's demands for new forms of participation. The analysis of the interviews are performed with theories of ideal participation democratic models. The theory models are, electoral ideal model, demoratic participation ideal model and deliberative democratic ideal. The teachers' perception of students' political participation is also of interest and is analyzed based on Ekman and Linde's definition table on political activity. The semi-structured interviews has generated useful data that is presented in the Result-chapter. The main conclusion that the study has landed in is that the teachers whom has participated, mainly are making the democratic electoral ideal model visible in their class room for participation. Teachers’ perception of students’ political participation varies. / Formerna för politiskt deltagande står i förändring och antalet medlemmar i politiska partier och organisationer sjunker och desto snabbare i ungdomsförbund. Studier visar dock att det politiska intresset bland unga är stort och att de deltar i det politiska på andra sätt. Skolan som helhet måste därför anpassa undervisningen i takt med att samhället förändras som ställer nya krav på deltagande. Den här undersökningen fokuserar på tre gymnasielärare som undervisar i ämnet samhällskunskap och genomförs med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Studiens syfte är att ta reda på vilken undervisning i demokrati som lärarna bedriver mot samhällets krav på nya deltagandeformer. Analysen av intervjuerna görs med teoridemokratiska idealmodeller för deltagande vilka synliggörs i undervisningen enligt lärarna själva. Valdemokratisk idealmodell, deltagardemokratisk idealmodell samt deliberativt demokratiideal. Lärarnas uppfattning om elevers politiska deltagande är också av intresse och analyseras baserat på Ekman och Lindes definitionstabell om politisk aktivitet. De semistrukturerade intervjuerna har genererat användbart material som presenteras i resultatkapitlet och slutsatserna har landat i att de medverkande lärarna synliggör till största del en valdemokratisk idealmodell för deltagande. Lärares uppfattning om elevers politiska deltagande varierar.

Den svenska skolan har ett jämställdhetsuppdrag som är förtydligat i skolans styrdokument och det påverkar hela skolans verksamhet. Undervisningen och valet av läromedel ska vara i riktlinje med skolans jämställdhetsmål och skolans värdegrund. Det läromedel som används mest i undervisningen i den svenska skolan är läroböcker och de har stor påverkan på skolelevernas kunskapsbildande.Att granska läroböcker ur ett genusperspektiv är viktigt för att undersöka hur män och kvinnor porträtteras i bilder och i text. Man undersöker hur många kvinnor samt män som porträtteras och hur de porträtteras, man undersöker om det finns tydliga könsstereotyper och skillnader i hur män och kvinnor porträtteras.I examensarbetet redogörs det för vad forskning skriver om hur män och kvinnor porträtteras i läroböcker ur ett genusperspektiv. Finns det skillnader i hur män och kvinnor porträtteras och vad är skillnaderna. I alla de granskningar av läroböcker som är med i examensarbetet kommer de fram till att det finns skillnader i hur män och kvinnor porträtteras. Skillnaderna kan handla om att det finns en överrepresentation av män i läroböckerna jämfört med representation av kvinnor, att det existerar stereotypiska könsroller i läroböckerna och att i de flesta läroböcker representeras inte kvinnor i kapitel om politik. I examensarbetet redogörs det också för om porträtteringen av män och kvinnor i läroboken stämmer överens med skolans jämställdhetsmål och värdegrund.

Kursen samhällskunskap 1a1 är obligatorisk att läsa på gymnasiet oavsett vilket program man läser. Dock är yrkeselever mindre intresserade av att läsa samhällskunskap och har även sämre betyg i ämnet jämfört med elever på studieförberedande program. Detta examensarbete undersöker uppfattningar som finns hos yrkeselever på gymnasieprogram kring fenomenet samhällskunskap. En fenomenografisk ansats har använts som teoretisk referensram och datainsamlingen har gjorts på en gymnasieskola genom kvalitativa inter-vjuer med elever. Analysen av materialet resulterade i beskrivningskategorier utifrån varje frågeställning som elevernas uppfattningar kunde delas in i. Resultaten visade att flera ele-ver uppfattar samhällskunskap som ett intressant ämne som anses meningsfullt att läsa. Andra elever uttrycker ett lågt intresse och liten förståelse för varför de ska studera ämnet. Flera elever pekar på att undervisningen innebär för mycket upprepningar vilket har en nega-tiv inverkan på deras intresse. Flera elever visar ett visst motstånd mot att läsa och skriva och föredrar mer muntlig undervisning. Resultatet från den här studien kan hjälpa lärare som strävar efter att främja yrkeselevers intresse för samhällskunskap att bättre anpassa undervisningen för eleverna genom att tydliggöra varför ämnet är viktigt att lära sig och att det handlar om kunskaper som har betydelse oavsett vilket yrke man väljer i framtiden.