• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 582
  • 1
  • Tagged with
  • 583
  • 322
  • 304
  • 267
  • 147
  • 128
  • 93
  • 88
  • 83
  • 77
  • 71
  • 65
  • 61
  • 59
  • 58
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
71

Mobilen som ämnesdidaktiskt verktyg i samhällskunskap : Möjligheter och svårigheter med mobilen inom samhällskunskap och ur ett allmändidaktiskt perspektiv / The mobile phone as a didactic tool in the teaching of civics : Opportunities and difficulties with the mobile phone as a didactic tool in the teaching of civics

Svenungsson Eklund, Lovisa January 2020 (has links)
The purpose of this essay is to investigate how civic teachers and students perceive mobile as a didactic tool within the civic subject at the upper secondary school. In the result interviews the civic teachers testify that it is possible to create the conditions and opportunities to use the mobile as an effective didactic tool for training the demanded social science knowledge concerning power, democracy, equality and human rights, but that time is also required. Time to understand how this type of digital phenomenon affects citizens but mainly young people and how the mobile can be used to promote specific educational purposes. The amount of information that young people encounter through their phones can result in a challenge for civic teachers, since disinformation, hatred and propaganda are easily spread through social channels. Today, information from social media and different news platforms is more difficult to “control”, which brings both advantages and disadvantages. Teachers within the civic spectrum may perceive that it sometimes becomes problematic as students can point to facts that are not concrete, but something "read on the web". At the same time, there is the feeling that students often have a better understanding of technical aspects, which results in teachers being unable to feel inadequate in didactic work with the mobile in social studies.
72

Förlags- och skolperspektiv på läromedel i samhällskunskap : - Fallstudie i Stockholms län / Publisher and School Perspectives on the Process of Textbook Procurement

Edmark, Christopher January 2020 (has links)
Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka läromedel i samhällskunskap som köps in och sedan används av lärare på gymnasieskolor i Stockholms län. Intresset riktas mot varför vissa läromedel väljs och vilka ramarna för valprocessen kan vara. Undersökningen har genomförts genom enkäter till kommuner och gymnasieskolor i Stockholms län. Svaren har sedan följts upp, sedan kompletterats med intervjuer med författare, projektledare, en pedagogisk webbdesigner och en säljchef. De kompletterande uppgifter som hämtats in tjänar till att förstå de olika författarfilosofierna och förlagens marknadsstrategier. Forskning om svenska läromedel och har gåtts igenom. Rönen här pekar mot att skolor och lärare har ett begränsat valutrymme inför val av läromedel i samhällskunskap på grund av givna juridiska, ekonomiska och ideologiska ramar. Det finns inom forskningen en oro för att teknik ska styra mer än didaktik. Osäkerhet råder också om den betydelse som digitalisering av skolan får för läromedelssituationen. Uppsatsens analys har gjorts med stöd av ramfaktorteorin, som först gås igenom i viss detalj. Resultaten från enkäten till gymnasierna visar att det sortiment av läromedel som säljer är begränsat. Nästan uteslutande är det en del av produkterna från de stora förlagen som säljer. Det enda hotet på marknaden kommer från en konkurrent med ”hard bargain”-profil.. En tendens till marknadskoncentration existerar. I stort är priskonkurrensen mycket måttlig trots goda vinstmarginaler i branschen och att läromedelsbudgetarna på en monopson köparsida är under press. Skälet till detta kan sökas i olika ramfaktorer. Hos gymnasieskolor med Stockholm stad som huvudman har året före pandemin tillgänglig ekonomi för läromedelsinköp minskat med ungefär 10 %. Likadan ekonomisk utveckling för läromedelskontot kan konstateras i flera andra kommuner. Generellt läggs mindre pengar på läromedlen för samhällskunskap än genomsnittet. Nästan alla gymnasier verkar dock ha tillgång till inköpta läromedel som inte är föråldrade. Interaktiva (digitala) läromedel är på papperet ofta billigare än de läromedel som framställs i tryckpress, men uppvisar inte någon dominans i undersökningen.
73

Är du demokrat, lille vän? - En läromedelsanalys av Samhällskunskapens demokratimodeller i kurs 1b

Bergegårdh, Abe January 2019 (has links)
Uppsatsen studerar tre svenska läromedel som omfattar Samhällskunskap kurs 1b i gymnasiet. Den undersöker om dessa lever upp till skolans styrdokuments krav på saklighet och allsidighet samt tar upp olika demokratimodeller i undervisningen kring demokrati och hur dessa värderas. Den teoretiska utgångspunkten är Robert Dahls idealtyper för fullständig proceduriell demokrati samt tre demokratimodeller: den liberala, den republikanska och den marxistiska. Slutsatsen är att det finns en tydlig bias, där läroböckerna inte lever upp till styrdokumentens krav på saklighet och allsidighet, utan den liberala demokratimodellen dominerar och värdesätts tydligt positivt i relation till alternativen, om de alls diskuteras.
74

Medborgarfostran eller värdegrund? : Samhällskunskapens roll på lågstadiet / Citizenship education or basic values?The role of social studies in primary school

Birde, Josefin, Olin, Jon January 2021 (has links)
Undervisning i samhällskunskap på lågstadiet saknar idag en vetenskaplig grund. Detta innebär att det råder ett stort tolkningsutrymme för undervisande lärare inom ämnet och hur det bör undervisas. Vårt syfte med undersökningen är att genom en kvalitativ studie synliggöra hur lågstadielärare beskriver och uppfattar kunskaper och medborgarfostran inom samhällskunskapsämnet. Femton verksamma lärare på lågstadiet har svarat på ett semistrukturerat digitalt frågeformulär och resultatet visar en splittrad och otydlig uppfattning av ämnet, undervisningen och dess innehåll. Ämnesspecifika kunskaper inom samhällskunskapsämnet är svåra att återge och många svar är breda och övergripande som saknar precision och tydlighet. Ett av studiens mest intressanta resultat visar att medborgarfostran antingen ses som ett undervisningsmoment som inte går under samhällskunskapsämnet kursplan, eller att ämnet ses som ett övergripande och genomgående tema i all undervisning i skolan. Värdegrundsarbetet och samhälls-kunskap är två närliggande inslag i skolans verksamhet. I vår studie suddas linjerna mellan dessa ut och det framgår av lärarnas svar att de sammanvävs till ett och samma inslag i skolan. Vi ser indikationer på att samhällskunskapsämnet ensamt står för något som ska genomsyra allt i skolans verksamhet. Detta menar vi är en av anledningarna till att samhällskunskapsämnets övriga kunskapsinnehåll går förlorad eller ses som mindre prioriterad vilket bidrar till att ämnet förblir otydligt och osynligt.
75

Nyanlända och samhällskunskap - en idealtypsanalys / Newly arrived and civic studies - An ideal type study

Vikard, Maram, Elshani, Arton January 2022 (has links)
In this paper we examine how well the ideal type for citizenship is fulfilled according to the overall goals and guidelines for the compulsory school and in the teachers' speeches about civic studies teaching. With qualitative methods and based on an analysis model and our interpretation of the ideal type for citizenship, it is possible to show results for the asked questions in this paper. The results show that the ideal type of citizenship is not maintained by the school, neither in the guidelines nor in the teachers' speeches for many reasons, one of them being the teachers don't find the time to discuss nor teach about the social aspect of the citizenship. We find that school and its curriculum is greatly influenced by the ideology that permeates society.
76

Borta bra men plugget bäst? : Hur gymnasieelever upplevde distansundervisningen i samhällskunskap, 2020 / There’s no place like school? : How upper secondary school students experienced distance learning in social studies, 2020

Samuelsson, Stina January 2020 (has links)
Syftet med den här undersökningen har varit att söka svar på hur distansundervisningen under våren 2020, utifrån elevers upplevelser, påverkat samhällskunskapsämnets muntliga områden. Genom en enkätundersökning som besvarats av 112 respondenter, som alla läste samhällskunskap på gymnasiet under vårterminen 2020, har frågor ställts om vilka komponenter i undervisningen som eleverna själva anser vara viktiga för sin inlärning. Sedan har de i ett antal olika värderingsfrågor fått säga hur de upplevt distansundervisningen utifrån exempelvis samtal, diskussioner, grupparbeten och redovisningar. Respondenterna har givits, och tagit, möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att eleverna själva uppger att viktiga komponenter för deras inlärning, såsom tydliga lärargenomgångar, diskussioner med klasskamrater och möjligheter till spontana samtal, har försvårats av distansundervisningen. Svaren visar att svårigheterna delvis berott på tekniska problem och en osäkerhet inför att visa sig själv i kamera, men också att distansen i sig varit ett problem. Viktiga aspekter som kroppsspråk och ögonkontakt har gått förlorade och det har upplevts som komplicerat och ibland påträngande att be klasskamrater om hjälp. I resultatet visas också att en grupp respondenter har upplevt fördelar med distansundervisningen och dessa fördelar har främst visat sig vid muntliga redovisningssituationer.
77

Hur genus konstrueras i läromedel för samhällskunskap i högstadiet : En bildanalys av läromedel

Gustavsson, Julia, Helsing, Moa January 2021 (has links)
No description available.
78

Sociologiundervisning inom samhällskunskap : En kvalitativ studie om samhällskunskapslärares förståelse för att undervisa i sociologi på gymnasiet

Tykesson, Daniel January 2021 (has links)
The aim of this study is to increase the understanding of how teachers in social studies express their subject conceptions. This is done by using a qualitative study which analyzes how three teachers understand the subject of sociology. Sociology is one of three sciences which the social studies subject mainly consists of in Sweden. The respondents also describe how their teaching about sociology is expressed in the subject of social studies.    The results show that the teachers understand sociology as a subject consisting of facts, concepts, analyzes and discussions, but the analytical dimension is the most emphasized subject conception among them. They also express an analytical understanding when they describe their teaching in social studies. Sociological concepts and facts are not used when the respondents discuss their teaching.   This study contributes to knowledge about the identity of the social studies subject. The result enables discussion about how teachers subject conceptions can be related to their understanding of teaching sociology in social studies.
79

Vilka medborgare vill vi ha? : En kvalitativ studie om medborgaridealen i samhällskunskap

Helmbold-Öhling, Kajsa, Larsson, Linnea January 2022 (has links)
Denna studies syfte är att beskriva hur läroböcker i samhällskunskap för mellanstadiet redogör för medborgarideal i relation till Lgr11:s kursplan i samhällskunskap för mellanstadiet. Studiens frågeställningar är hur medborgaridealen förmedlas i samhällskunskapsläroböckerna samt hur medborgaridealen i samhällskunskapsläroböckerna förhåller sig till det centrala innehållet i samhällskunskap. För att undersöka detta används kvalitativ textanalys som metod. Studieobjektet utgörs av fyra läroböcker samt det centrala innehållet i samhällskunskap, eftersom studien ämnar undersöka förhållandet dem emellan. Westheimer och Kahnes medborgarskapsteori tillämpas för att synliggöra böckernas medborgarideal och van den Akkers curriculum representations används för att studera hur läroböckernas medborgarideal förhåller sig till det centrala innehållet. Omvandlingen från det centrala innehållet kan utifrån curriculum representations förstås som att den skrivna kursplanen tolkas av läroboksförfattare och resulterar i lärobokstext. Resultatet visar att de olika medborgaridealen förmedlas genom olika innehåll och kompetenser i läroböckerna. Med andra ord gestaltas den personligt ansvariga, den deltagande och den rättviseorienterade medborgaren genom olika läroboksinnehåll. Dessutom framgår det att läroböckernas innehåll som tillhör medborgaridealen till stor del utgår från det centrala innehållet, men skillnader förekommer då innehåll utöver det centrala innehållet inkluderas samtidigt som en del centralt innehåll utelämnas. Läroböckernas innehåll som kopplas till medborgaridealen ligger i linje med tidigare forskning på vilket innehåll i samhällskunskap som utvecklar medborgarkompetenser. Att en viss förändring sker när läroböcker skrivs utifrån läroplanen överensstämmer även det med tidigare forskning.
80

Samhällskunskapslärares ämnesuppfattningar : Samhällskunskapslärare i högstadiet och gymnasiets uppfattningar om sitt ämne / Social science teachers' perceptions of their subject : Upper elementary and secondary school teachers' perceptions of their subject

Hyleborg, Louis, Björklund, Jon January 2022 (has links)
Detta arbete är en kunskapsöversikt med syftet att få kunskap om hur samhällskunskapslärare på gymnasiet och högstadiet uppfattar ämnet samhällskunskap. Detta uppnår vi genom frågeställningen: Hur uppfattar ämneslärare i samhällskunskap sitt ämne utifrån innehåll och ändamål? Vi har letat fram relevant forskning genom att söka i olika databaser, dessa är: Swepub, ERIC och ERC. Resultatet i forskningsöversikten utgörs av avhandlingar, licentiatavhandlingar och vetenskapliga artiklar. Resultatet beskriver hur lärare uppfattar ämnet samhällskunskap utifrån syfte, mål, centralt innehåll och förmågor. Resultatet diskuteras och problematiseras sedan för att kunna besvara frågan om hur en lärares uppfattning kan ha konsekvenser för undervisning och vad dessa konsekvenser skulle kunna vara. Den slutsats som presenteras lyfter fram två konsekvenser: lärares olika uppfattning om ämnet leder till att undervisningen ser olika ut bland olika lärare. Samt att en lärares uppfattning om ämnet kan vara mer eller mindre likt styrdokumentet för ämnet. Dessa två konsekvenser bidrar till att utbildning i ämnet inte blir likvärdigt för elever i Sverige.

Page generated in 0.0548 seconds