Denna studies syfte är att synliggöra demokratiska ideal i läromedel för åldrarna 6 till 9 år samt visa på dessa ideals något motsägelsefulla innehåll. Frågeställningarna i studien undersöker och diskuterar medborgarideal i läromedel samt vilka didaktiska utmaningar idealen kan innebära för lärare. Metodiskt så har olika ideal i läromedlen kategoriserats och analyserats utifrån en tematisk analys med avstamp i demokratiteori. De slutsatser som studien visar är att skolan och utbildning är viktig för att eleverna ska utveckla förmågor för att utöva inflytande, delaktighet, påverkan och ansvar och att dessa förmågor kräver att eleverna lär sig läsa och skriva för att utveckla dessa förmågor visar på skolan som viktig samhällsfunktion. Läraren blir därför en avgörande faktor för hur det demokratiska utfallet i slutändan blir.

Denna studies syfte är att beskriva hur läroböcker i samhällskunskap för mellanstadiet redogör för medborgarideal i relation till Lgr11:s kursplan i samhällskunskap för mellanstadiet. Studiens frågeställningar är hur medborgaridealen förmedlas i samhällskunskapsläroböckerna samt hur medborgaridealen i samhällskunskapsläroböckerna förhåller sig till det centrala innehållet i samhällskunskap. För att undersöka detta används kvalitativ textanalys som metod. Studieobjektet utgörs av fyra läroböcker samt det centrala innehållet i samhällskunskap, eftersom studien ämnar undersöka förhållandet dem emellan. Westheimer och Kahnes medborgarskapsteori tillämpas för att synliggöra böckernas medborgarideal och van den Akkers curriculum representations används för att studera hur läroböckernas medborgarideal förhåller sig till det centrala innehållet. Omvandlingen från det centrala innehållet kan utifrån curriculum representations förstås som att den skrivna kursplanen tolkas av läroboksförfattare och resulterar i lärobokstext. Resultatet visar att de olika medborgaridealen förmedlas genom olika innehåll och kompetenser i läroböckerna. Med andra ord gestaltas den personligt ansvariga, den deltagande och den rättviseorienterade medborgaren genom olika läroboksinnehåll. Dessutom framgår det att läroböckernas innehåll som tillhör medborgaridealen till stor del utgår från det centrala innehållet, men skillnader förekommer då innehåll utöver det centrala innehållet inkluderas samtidigt som en del centralt innehåll utelämnas. Läroböckernas innehåll som kopplas till medborgaridealen ligger i linje med tidigare forskning på vilket innehåll i samhällskunskap som utvecklar medborgarkompetenser. Att en viss förändring sker när läroböcker skrivs utifrån läroplanen överensstämmer även det med tidigare forskning.

Nationella och internationella policydokument har skilda perspektiv på hur en medborgare bör förhålla sig till sin privata ekonomi. OECD lägger vikt vid individens personliga ansvar medan Skolverkets ämnesplan för samhällskunskap framhåller kritisk analys av samhällets maktstrukturer som en viktig del av utbildningens medborgarfostrande syfte. Läromedlens porträttering av vad privatekonomi innebär och vad undervisningen ska syfta till får en särskilt viktig roll eftersom utbildade samhällskunskapslärare saknar formell utbildning i privatekonomi. Vidare antyder forskningsläget att medborgaridealet för en elev på yrkes- respektive högskoleförberedande program skiljer sig åt.   Syftet med studien är att jämföra hur läroböcker riktade till yrkes- respektive högskole- förberedande gymnasieprogram eventuellt skiljer sig åt i delarna om privatekonomi med avseende på vilka typer av medborgarideal som går att utröna i texten. Analysen tar avstamp från Westheimer och Kahnes (2004) teoretiska inramning och porträttering av tre olika medborgarideal: den personligt ansvarige medborgaren, den deltagande medborgaren samt den rättviseorienterade medborgaren. Studiens resultat antyder att en förståelse för samhällsekonomiska mekanismer krävs för att uppfylla ett deltagande och rättviseorienterat medborgarskap. Yrkeseleverna, som inte undervisas i samhällsekonomi, blir således inom ramen för den privatekonomiska undervisningen utbildade till personligt ansvariga medborgare, i kontrast till elever på högskoleförberedande program som får en förståelse för hur den privata ekonomin påverkar och påverkas av samhällsekonomin. Detta är förutsättningen för ett rättviseorienterat medborgarskap. Studiens resultat bidrar till kunskap om hur skillnader i kursplanernas innehåll bidrar till formandet av en framtida medborgare.

No description available.

Att vara fysisk aktiv och anta det som hälsoförebyggande livsstil har blivit ett hett debattområde runt om i världen. Metodens ansats utgår från diskursanalytisk ansats och Foucaults teoretiska perspektiv för styrningsrationalitet i skolan. Resultat och slutsatser är att lärarens expertis och påverkande förmågor ska fostra eleven att vilja välja en aktiv livsstil. De styrningsrationaliteter jag identifierat som framkommer i analysen är: en restriktiv styrningsrationalitet - en begränsande styrning inom ramar för önskvärda normer, en fostrande styrningsrationalitet - ska utgöra elevens utveckling insikt av självstyre, frivillig styrningsrationalitet – eleven ska intresseväckas och uppmuntras att vilja välja det önskvärda. Sedan finns ju en avsaknad av styrningsrationalitet gällande vila och återhämtning samt balansen mellan det och fysisk aktivitet. diskursiv praxis – en styrningsrationalitet - gör oss styrbara genom kommunikativa maktmedel

Med hjalp av en hermeneutisk analysmetod har Orebros kommunala flickskolas verksamhet under lasaren 1956-1958 undersokts utifran ett genusperspektiv. Arkivhandlingar fran Orebros stadsarkiv och den nationella undervisningsplanen fran ar 1955 utgor studiens empiriska material. De teoretiska ramverken for studien har utgatt fran genusteorins ideer och tanken om den ideala medborgaren. Studien har tagit avstamp fran tidigare forskning som fokuserat pa utbildningsvasendet ur ett genusperspektiv i en nationell och i en internationell kontext. Analysen for studien ar disponerad i tre delar som ar kopplade till undersokningens syfte och forskningsfragor. Analysens olika delar beror skolans fostransuppdrag, konsmonster i skolans verksamhet och elevernas karriarplaner ur ett klass- och konsperspektiv. Resultaten som framkommit i analysen har varit varierade, bland annat har konsmonster kopplade till den kvinnliga stereotypen identifierats. Det har aven konstaterats att den nationella undervisningsplanen och Orebros kommunala flickskola bidrog till uppratthallandet av datida konskonstruktioner. En annan observation som kunde urskiljas var att elevernas framtidsutsikter paverkades av de genusarrangemang som var framtradande inom skolans verksamhet. Ett utmarkande resultat som framkom av analysen visade att 3 av 4 elever avvek fran de datida konsmonstren med sina handlingar och pa sa satt rubbades genusordningen som radde under den har tidsperioden.

Demokratifrämjande och medborgarfostran är några av skolans viktigaste uppgifter och samhällskunskap som ämne besitter unika möjligheter för medborgarbildning i gymnasieskolan. Vilka medborgartyper eller ideal som ses som värdefulla i samhället är därför något som är värt att undersöka hos dagens elever. Hur dessa uttrycks i elevers beskrivningar av samhällskunskap samt hur de beskriver att ämnet bidragit till deras medborgarbildning har därför varit uppsatsens huvudfokus. Syftet med undersökningen är att lyfta elevernas perspektiv i befintlig medborgarbildningsforskning och på så vis belysa samhällskunskapsämnet möjliga vägar framåt. För att besvara frågeställningarna har studien använt sig utav Westheimer och Kahnes tre medborgarideal som teoretisk grund där dessa är: den personligt ansvariga medborgaren, den deltagande medborgaren och den rättviseorienterade medborgaren. Metoden för undersökningen är elevenkäter som sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys för att kunna se generella mönster i hur eleverna uttrycker dessa ideal och samhällskunskapens bidrag till deras medborgarbildning. Uppsatsens resultat visar att det rättviseorienterade medborgaridealet är tydligast framträdande i elevsvaren, därefter kommer det deltagande medborgaridealet och slutligen det personligt ansvariga medborgaridealet. Trots denna ordning är alla ideal mycket levande i elevernas beskrivningar. Samhällskunskapsämnet har på olika vis bidragit medborgarbildning hos eleverna genom att de får upp ögonen för olika politiska frågor och deltar i aktiviteter på olika vis. Detta stämmer överens med tidigare forskning trots att denna studie specifikt lyfter elevernas perspektiv, varav forskningen annars haft mycket fokus på lärare och undervisning.

Denna studie undersöker till vilken grad man kan urskilja framväxten av en ämneskanon i samhällskunskapsläroböcker för gymnasiet. Samhällskunskap är ett relativt ungt skolämne och har en spretig akademisk förankring. Vissa forskare menar att detta leder till att samhällskunskap är ett vagt och spretigt ämne som är svårt att rama in. Ur en didaktisk synvinkel kan detta vara problematiskt om det innebär att undervisningen ser olika ut beroende på vilken lärare som undervisar. Som kontrast till denna problembild finns det dock forskare som menar att ämnet kanske upplevs som vagt och spretigt men att det i praktiken finns en samstämmighet bland samhällskunskapslärare kring ämnets innehåll och syfte. Det är avgörande för lärare i samhällskunskap att vara väl förtrogna med ämnets historia och identitet, om inte annat för att de måste förhålla sig till de didaktiska frågorna vad och varför när de planerar sin undervisning. Studiens empiriska material består av läroböcker i samhällskunskap under perioden 1972–2021. Totalt består det empiriska materialet av sex läroböcker och nedslag har gjorts i relation till gymnasieskolans läroplaner. Studien använder sig av två analytiska strategier för att undersöka samhällskunskapsämnets kanon. Den första vinkeln handlar om ämnesfokus, vilket innebär att studien undersöker hur mycket utrymme som olika kunskapsområden har i relation till varandra i de analyserade läroböckerna. Den andra vinkeln handlar om medborgarfostran och olika idealbilder som framkommer i de undersökte läroböckerna. Genom att undersöka både ämnets fokus och den bild som förmedlas är det möjligt att säga något om samhällskunskapsämnets kanon. Studiens resultat visar på att det finns tendenser till framväxten av en kanon i samhällskunskap, sett till de undersökta läroböckerna. Vad gäller ämnets fokus så tycks ett konsensus ha vuxit fram över tid, där kunskapsområdena statsvetenskap och ekonomi tydligt dominerar. Vidare går det att se att kunskapsområdena lag och rätt och media har vuxit sig starkare över tid, på bekostnad av sociologi och kulturgeografi. Studien kommer även fram till att de tidiga läroböckerna i studien präglas av en medborgarfostran som syftar till att skapa kritiska medborgare, medan de senare läroböckerna som undersöks syftar till att skapa deltagande medborgare som ska lära sig samhällets spelregler och verka inom redan etablerade institutioner.

Samhällskunskapen i den svenska skolan har en normativ uppgift i att forma morgondagens medborgare vilket gör skolämnet till ett intressant analysobjekt. Vilka medborgare man vill ha i samhället är och har länge varit en omdebatterad fråga. Läroplanen kan ses som skolans främsta styrdokument genom vilken varje generation fostras till önskade medborgare. Läroplanen har förändrats över tid och det påstås att den har blivit allt mer individfokuserad med en betoning på kritiskt tänkande. Med tanke på att läroplanen länge strävat efter att fostra demokratiska medborgare men på olika sätt är det av intresse att veta vilken typ av demokratiska medborgare som fostras av den aktuella läroplanen. För att undersöka detta används Westheimer och Kahnes medborgaridealsteori och den appliceras genom en form av tematisk analys på det nationella provet i samhällskunskap för årskurs 9. Medborgaridealsteorin presenterar tre olika typer av medborgare som kan fostras genom undervisning, dessa tre är: den personligt ansvariga medborgaren; den deltagande medborgaren och den rättviseorienterade medborgaren. Materialet som har använts är elevsvar från det nationella provet i samhällskunskap samt medföljande exempelsvar i bedömningsstödet. Undersökningen visar att den rättviseorienterade medborgaren är det vanligast förekommande idealet tätt följt av den personligt ansvariga medborgaren. Den deltagande medborgaren förekommer i lägre utsträckning än de andra två. När det kommer till det deltagande medborgaridealet är det anmärkningsvärt att det främst är det passiva kunnandet om samhällets funktioner som får mest utrymme i jämförelse med det aktiva samhällsdeltagandet. Resultatet går i linje med tidigare forskning kring svenska elevers samhällskunskaper samt forskning kring vad som lyfts fram i svenska läroplaner.

Denna uppsats syftar till att undersöka medborgaridealen i svenska och italienska utbildningsdokument vid 1920-talet. Arbetet beskriver vidare vilka medborgares förmågor som kan kopplas till OECDs kognitiva och sociala förmågor. Slutligen synliggörs var tyngdpunkter ligger enligt Biestas utbildningsfunktioner. Det empiriska materialet består av UPL 1919 och den delen av Gentiles reform med läroplanen för grundskolans tidigare år (årskurser 1-5) (1923). Studien har en socialkonstruktionistisk ram och analysverktygen hämtas i diskursanalysen samt i beskrivningar för utbildningsfunktioner och OECDs kognitiva och sociala förmågor. Resultaten visar att det finns nationalistiska inslag, dock med vissa skillnader. Medan framförallt fosterlandskärleken betonas i Sverige är de militära värdena mest framträdande i Italien. Sociala förmågor som båda läroplanerna främjar är framhärdande/flit (Persistence) och empati (Empathy). Tyngdpunkten i den svenska utbildningen ligger i kvalificeringen medan socialiseringen är dominerande i Italien.