Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever och lärare uppfattar sambandet mellan lunchsituationen och undervisningen samt vilka faktorer det är som påverkar elevernas lunchvanor.   Undersökningen gjordes i form av elevenkäter och uppföljande intervjuer med lärare. Enkäterna besvarades av elever i mellanstadiet på två olika skolor i två olika kommuner. De flesta elever har en positiv inställning till skolmaten och tycker att den är god. Dock svarar en del av eleverna att de inte alltid äter sig mätta under lunchen.  Eleverna tror att de skulle äta mer och oftare äta sig mätta om det fanns två olika rätter att välja mellan varje dag. Enligt lärarna kan de ibland märka skillnad på eleverna beroende på vad det är för mat som serveras till lunch. Är det något eleverna tycker om äter de mer och är piggare på eftermiddagarna är det något de inte tycker om äter de mindre och det kan leda till konflikter under eftermiddagarna.   Lektionerna som påverkas mest under dagen är lektionen precis innan lunch då eleverna kan vara trötta och hungriga men även den sista lektionen på dagen. Lektionen precis efter lunch känner eleverna sig piggast.   Miljön i matsalen inverkar också på hur elevernas lunchvanor ser ut, de svarar att de har tillräckligt med tid att äta på men kan bli stressade av att mycket folk kommer och går samt när kompisar sitter och väntar.

Demokratifrämjande och medborgarfostran är några av skolans viktigaste uppgifter och samhällskunskap som ämne besitter unika möjligheter för medborgarbildning i gymnasieskolan. Vilka medborgartyper eller ideal som ses som värdefulla i samhället är därför något som är värt att undersöka hos dagens elever. Hur dessa uttrycks i elevers beskrivningar av samhällskunskap samt hur de beskriver att ämnet bidragit till deras medborgarbildning har därför varit uppsatsens huvudfokus. Syftet med undersökningen är att lyfta elevernas perspektiv i befintlig medborgarbildningsforskning och på så vis belysa samhällskunskapsämnet möjliga vägar framåt. För att besvara frågeställningarna har studien använt sig utav Westheimer och Kahnes tre medborgarideal som teoretisk grund där dessa är: den personligt ansvariga medborgaren, den deltagande medborgaren och den rättviseorienterade medborgaren. Metoden för undersökningen är elevenkäter som sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys för att kunna se generella mönster i hur eleverna uttrycker dessa ideal och samhällskunskapens bidrag till deras medborgarbildning. Uppsatsens resultat visar att det rättviseorienterade medborgaridealet är tydligast framträdande i elevsvaren, därefter kommer det deltagande medborgaridealet och slutligen det personligt ansvariga medborgaridealet. Trots denna ordning är alla ideal mycket levande i elevernas beskrivningar. Samhällskunskapsämnet har på olika vis bidragit medborgarbildning hos eleverna genom att de får upp ögonen för olika politiska frågor och deltar i aktiviteter på olika vis. Detta stämmer överens med tidigare forskning trots att denna studie specifikt lyfter elevernas perspektiv, varav forskningen annars haft mycket fokus på lärare och undervisning.

Syftet med vår fenomenografiska undersökning om stress i skolan är att utifrån ett elev– och åldersperspektiv få en bild av om och i så fall vad som kan stressa elever i skolan, hur de då känner sig och om de har egna åtgärder och strategier för att i så fall förändra situationen. Vår övergripande frågeställning i undersökningen är hur elever i olika årskurser förstår och upplever fenomenet stress i skolan. Det empiriska underlaget för vår kvalitativa undersökning baseras på enkäter med tre öppna frågeställningar. Undersökningen omfattar 125 enkätsvar av elever från årskurserna två, fyra, sex, sju, nio och andra året på gymnasiet. Underlaget redovisas med hjälp av citat från enkäterna i en empirinära tematisk analys. Undersökningens teoretiserande analys visar ett resultat där tid, krav och skolmiljö är situationer som upplevs stressande av elever i skolan. Elevernas generella tankar oavsett ålder beskriver känslan av stress som något negativt. Stressymtom som uppvisas är negativa känslor rent allmänt och i samband med tid samt känslor av psykosomatisk karaktär. Eleverna ger förslag på förändringar för att minska stress i skolan i form av åtgärder och strategier på individ– grupp– och organisationsnivå. Resultatet av vår undersökning om fenomenet stress i skolan uppvisar generellt stora likheter med tidigare forskning. Ett intressant resultat av undersökningen, är de skillnader vi ser mellan yngre och äldre elevers förslag gällande åtgärder och strategier, för att minska stress i skolan.

Kursutvärderingar kan ge svar på många frågor, och leda till ett väl motiverat förbättrings- och utvecklingsarbete. De kan även vara mycket svåra att genomföra. Forskning visar att utvärderingar ofta saknar tydliga mål, vilket leder till att resultaten blir svåra att använda. I detta examensarbete diskuteras kursutvärderingarna på företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. Målet är att arbetet ska leda till elevenkäter och undersökningsresultat som kan bidra till utvecklingen av kurserna vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning i Barsebäck. Arbetet med att skapa elevenkäterna beskrivs, och syftet bakom den nya utvärderingsmodell som enkäten är en del av undersöks.Genom intervjuer har information om avdelningens kurser, samt önskemål kring innehållet i enkäterna, samlats in. Informationen har sedan använts för att skapa relevanta enkätfrågor. Företagets utvärderingsansvariga har gett en inblick i bakgrunden till, och målen med utvärderingen. Arbetet resulterade i enkäter som ska användas för kvalitetsutveckling av kurserna vid Barsebäck. Slutsatser kunde även dras kring företagets syfte med den nya utvärderingen, samt hur synen på enkäten skiljer sig mellan de ansvariga på huvudkontoret och de kursansvariga i Barsebäck. / Course evaluations can provide answers to many different questions, and lead to informed decisions regarding the development and improvement of education. They can also be very difficult to perform. Research shows that evaluations often lack clear goals, and therefore lead to inapplicable results. In this thesis we discuss the course evaluations at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. We aim to produce questionnaires and findings that can be used to improve the courses at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning in Barsebäck, Sweden. We describe the process of creating the questionnaires, and examine the purpose of the company’s new evaluation model, of which the questionnaires are an important part.Information about the courses at Barsebäck, and requests about the content of the questionnaires have been acquired through interviews. The information has been used to create relevant questions for the questionnaires. The people responsible for the evaluation have given us an understanding of its background and purpose. Questionnaires were created, that will be used to improve the quality of the courses at Barsebäck. Conclusions were made concerning the purpose of the new evaluation process, and how the view of the questionnaires differ between the people responsible and the course administrators at Barsebäck.Keywords: Course