No description available.

No description available.

No description available.

With assistance from the European Social Fund, Mälardalen University started the JämBredd project to offer an education in equality and diversity issues. Part of this project has been education in Process Leadership. The aim was to design a skills enhancement Leadership course for creating processes of change in a multicultural working life. Schools, district courts, various municipal health care institutions, housing associations and universities have all requested knowledge about equality and diversity issues, in order to be able to create a better exchange of ideas both internally within organizations and externally in customer contacts. All participants have some form of leadership in their various activities. The professional roles of the 33 participants at the start of the education course were headmasters to preschool or school managers in various municipal administrations, personnel officers, gender instructors, lecturers, counselors, and administrators in various municipalities, counties and District Court. Process Leadership education was offered in nine so-called education modules over one year. The teaching methods varied with different approaches to in equality and diversity issues by researchers. Education modules were organized as full-day educational activities and located outside the university. The overall aim of the study is to identify learning and change processes related to equality and diversity issues among participants in the Process Leadership Education. Another aim is to develop an education model which can be used for skills enhancement in the areas of equality and diversity for different occupations? The questions are: How has participation in the education led to increased knowledge of equality and diversity issues? How has the education given participants increased knowledge that has contributed to a process of change regarding equality and diversity issues? What factors can be seen as important in the change process regarding equality and diversity issues? What conclusions can be drawn from the evaluation to contribute to the future development of process management training? The research strategy of this study has been Action research. The Action researcher has followed the learning process throughout a year and evaluated the program through observations, visual method, interviews and questionnaires. The results showed an understanding among the participants that they had attained increased knowledge about diversity that was mainly due to two factors: One reason was that the lecturers were knowledgeable researchers in various diversity issues and shared their own knowledge with the participants. The second reason was that there was plenty of time for reflection, reference reading and networking since the educational program spanned the entire year. The final result also indicated a training model that might be used to create a better understanding of diversity issues within various occupations. The result show consistent responses from the participants of the education, as described above, and can thus be said to be relevant to further education in equality and diversity issues. Through this education in process management, participants’ attained increased knowledge on the one hand and also on the other hand tools to drive processes that in turn can lead to employees with increasing knowledge about diversity issues. Keywords: process / Med bidrag från Europeiska Socialfonden startades ett projekt kallat JämBredd vid Mälardalens hög-skola för att utbilda i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. En del i detta projekt har varit en högskoleutbildning i processledarskap. Målsättningen var att utforma en kompetenshöjande ledarskapsutbildning för skapande av förändringsprocesser i ett mångkulturellt arbetsliv. Skolor, tingsrätt, olika kommunala vårdinrättningar, bostadsföretag och högskola har alla efterfrågat kunskap i jämställdhets- och mångfaldsfrågor, allt för att skapa bättre tankeutbyten, både inom verksamheten och vid kundkontakter. Alla deltagare hade någon form av ledarskap i sina olika verksamheter. Yrkesrollerna hos de 33 deltagare vid starten av utbildningen var rektorer på förskola eller skola, chefer inom olika kommunförvaltningar, personalhandläggare, genuspedagoger, lektor, studievägledare samt administratörer inom olika kommuner, landsting och vid tingsrätt. Processledarutbildningen gavs i nio stycken så kallade utbildningsmoduler under ett år. Arbetsformerna varierade med olika innehåll av forskare/föreläsare inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Utbildningsmodulerna var heldagsutbildningar och var förlagda utanför högskolan. Det övergripande syftet i studien är att urskilja lär- och förändringsprocesser inom jämställdhets- och mångfaldsfrågor hos deltagare i processledarutbildningen. Ett annat syfte är att utveckla en utbildningsmodell att användas för kompetenshöjning rörande jämställdhets- och mångfaldsfrågor inom olika verksamheter. Frågeställningarna är: Hur har deltagandet i utbildningen medfört ökade kunskaper i jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Hur har utbildningen gett deltagarna utökade kunskaper som bidragit till utveckling av förändringsarbetet rörande jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Vilka faktorer kan ses som viktiga i förändringsarbetet avseende jämställdhets- och mångfaldsfrågor? Vilka slutsatser kan dras utifrån utvärderingen till bidrag för framtida utveckling av processledarutbildningen? Forskningsstrategin har varit aktionsforskning. Aktionsforskaren har följt hela lärprocessen under ett år och utvärderat utbildningen med hjälp av datainsamling från observationer, visuell metod, intervjuer och enkäter. Resultatet visade en insikt hos deltagarna att ha erhållit ökade kunskaper inom mångfaldsområdet som främst berodde på två faktorer: Ett skäl var att föreläsarna var kunniga forskare i olika mångfaldsfrågor och delade med sig av sin kunskap till deltagarna. Det andra skälet var att det fanns gott om tid för eftertanke, referensläsning och skapande av bland annat nätverk då utbildningstiden varade hela året. Det slutliga resultatet påvisade också en utbildningsmodell som kan användas för att skapa ökad kunskap i mångfaldsfrågor inom olika verksamheter. Resultatet visar samstämmiga svar från deltagarna i utbildningen, enligt ovan, och kan därmed sägas vara relevant för fortsatt utbildning i jämställdhets- och mångfaldsfrågor. Via den här utbildningen i processledarskap har deltagarna dels fått ökande kunskaper och dels fått hjälpmedel för att driva förändringsprocesser, som i sin tur kan leda till att medarbetare får större kunskap i mångfaldsfrågor. / JämBredd

Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att studera vilka uppfattningar kursansvariga lärare inom lärarutbildningen har gällande kursutvärderingar. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där respondenter har delgett sina uppfattningar gällande kursutvärderingar i allmänhet, utvärderingsinstrumentet, aktuella ramfaktorer som kan vara rådande samt definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera. De slutsatser som går att dra är att den allmänna uppfattningen är att det finns en positiv inställning till kursutvärderingar i allmänhet. Vilka metoder och modeller som ska användas råder det delade meningar om men dock anser man att det inte går att skylla på ramfaktorernas inverkan som ett försvar mot själva genomförandet av kursutvärderingar. Studenternas delaktighet upplevs också som oerhört viktig men hur den ska ökas och hur medvetenheten hos den enskilda studenten ska höjas är inte helt och hållet klargjort. Det fungerar bra i vissa ämnen men inte alls i andra. Ett obligatorium kan vara lösningen men är inte en helt okontroversiell fråga för de kursansvariga. Definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera upplevs som problematisk och ett felaktigt användande av begreppen leder till en oklar situation som är till nackdel för hela utvärderingskulturen inom lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar. En tydligare skrivning bör finnas i dokumenten kring vad som gäller och som även klargör direktiven och ansvaret för hela utvärderingsprocessen från början till slut, från chefer till kursansvariga lärare och studenter.

<p>Det huvudsakliga syftet med undersökningen har varit att studera vilka uppfattningar kursansvariga lärare inom lärarutbildningen har gällande kursutvärderingar. Undersökningen är genomförd med hjälp av intervjuer där respondenter har delgett sina uppfattningar gällande kursutvärderingar i allmänhet, utvärderingsinstrumentet, aktuella ramfaktorer som kan vara rådande samt definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera.</p><p>De slutsatser som går att dra är att den allmänna uppfattningen är att det finns en positiv inställning till kursutvärderingar i allmänhet. Vilka metoder och modeller som ska användas råder det delade meningar om men dock anser man att det inte går att skylla på ramfaktorernas inverkan som ett försvar mot själva genomförandet av kursutvärderingar.</p><p>Studenternas delaktighet upplevs också som oerhört viktig men hur den ska ökas och hur medvetenheten hos den enskilda studenten ska höjas är inte helt och hållet klargjort. Det fungerar bra i vissa ämnen men inte alls i andra. Ett obligatorium kan vara lösningen men är inte en helt okontroversiell fråga för de kursansvariga.</p><p>Definitionen av begreppen kursutvärdera och kursvärdera upplevs som problematisk och ett felaktigt användande av begreppen leder till en oklar situation som är till nackdel för hela utvärderingskulturen inom lärarutbildningen på Högskolan i Kalmar. En tydligare skrivning bör finnas i dokumenten kring vad som gäller och som även klargör direktiven och ansvaret för hela utvärderingsprocessen från början till slut, från chefer till kursansvariga lärare och studenter.</p>

Detta är en kvalitativ studie där tolv kursansvariga högskolelärare inom Lärarprogrammet vid Linköpings universitet intervjuats. Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om kursvärdering och dess betydelse för högskolelärarens arbete. Studiens fokus är kursvärdering i praktiken, kursvärderingens påverkan på kursutveckling samt kursvärderingens betydelse för kvalitetsarbete inom utbildning. Intervjumaterialet bearbetades och analyserades genom kvalitativ analys av meningsinnehållet. Informanterna beskrev sitt arbete med kursvärdering, från förberedelse, planering, genomförande, uppföljning, återkoppling till arbetet med kursutveckling samt hur de uppfattade kursvärderingens betydelse för arbetet med kvalitet samt påverkan på studentinflytandet. Informanterna beskrev också förslag på utveckling av områden rörande kursvärdering. I diskussionen sammanfattas resultatet i tre teman med stor betydelse för kursvärdering. Dessa är: Syfte – meningen med kursvärderingen, Metod – variationer av olika kursvärderingsmetoder samt Process – arbetet med kursvärdering är en process. Följande slutsatser har analysen utmynnat i; Begreppen kursvärdering och kursutvärdering behöver förtydligas, Det är problematiskt att genomföra en kursvärdering som har flera syften, För att säkerställa det övergripande syftet med at förbättra kvaliteten behövs ett systematiskt arbete som genomsyrar hela organisationen, Summativa kursvärderingar bör kompletteras med formativa kursvärderingsmetoder för att uppnå ökat studentinflytande och förbättrad kvalitet, Kursvärdering bör systematiskt kompletteras med annan information för att göra en djupare och mer omfattande analys av kursen med syfte att få en helhetsbild av kursen, Den kursvärderingsmetod man använder sig av bör passa ihop med det syfte man har för genomförandet av kursvärderingen, Det är bra att öka variationen av kursvärderingsmetoder, Rörande kursvärderingsmetoden KURT så bör ett klart syfte med just den metoden skrivas fram för respektive nivå i organisationen, Det är viktigt att även resultatet av andra former av kursvärderingsmetoder än KURT tas tillvara, Arbete med kursvärdering är en process och kursvärdering blir därigenom processinriktad, Det finns ett behov av att ta tillvara lärarnas synpunkter på kursen, Det finns ett behov av ett mer systematiskt organiserat stöd för de som är kursansvariga.

Enligt litteraturen är kursutvärdering något som görs vid de flesta universitet och i Sverige och England finns lagstadgat att kursutvärdering ska genomföras. Normalt är det en kvantitativ kursutvärdering som görs med kommentarer i form av fritextsvar. I detta kandidatarbete har i enlighet med Blandford (2013) genomförts semistrukturerade intervjuer som därefter följts av en tematisk analys för att ta fram teman för fritextsvar av kursutvärderingar vid Linköpings universitet. Fritextsvaren har analyserats genom formulering av huvudteman, delteman och i några fall underteman till dessa. Det har konstaterats att någon tydlig teoribildning inte gått att finna när det kommer till kvalitativa kursutvärderingar. Resultatet från arbetet är en beskrivning av en arbetsprocess för kursutvärdering och dess delmoment vid en utbildning på Linköpings Universitet samt framtagande av förbättringsmöjligheter i denna arbetsprocess. Slutsatserna i denna studie avser kursutvärdering vid en utbildning, men resultaten kan även anses vara applicerbara vid andra, då det är samma system och samma struktur för kursutvärderingar vid de andra utbildningarna vid Linköpings Universitet.

Kursutvärderingar kan ge svar på många frågor, och leda till ett väl motiverat förbättrings- och utvecklingsarbete. De kan även vara mycket svåra att genomföra. Forskning visar att utvärderingar ofta saknar tydliga mål, vilket leder till att resultaten blir svåra att använda. I detta examensarbete diskuteras kursutvärderingarna på företaget Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. Målet är att arbetet ska leda till elevenkäter och undersökningsresultat som kan bidra till utvecklingen av kurserna vid Kärnkraftsäkerhet och Utbildning i Barsebäck. Arbetet med att skapa elevenkäterna beskrivs, och syftet bakom den nya utvärderingsmodell som enkäten är en del av undersöks.Genom intervjuer har information om avdelningens kurser, samt önskemål kring innehållet i enkäterna, samlats in. Informationen har sedan använts för att skapa relevanta enkätfrågor. Företagets utvärderingsansvariga har gett en inblick i bakgrunden till, och målen med utvärderingen. Arbetet resulterade i enkäter som ska användas för kvalitetsutveckling av kurserna vid Barsebäck. Slutsatser kunde även dras kring företagets syfte med den nya utvärderingen, samt hur synen på enkäten skiljer sig mellan de ansvariga på huvudkontoret och de kursansvariga i Barsebäck. / Course evaluations can provide answers to many different questions, and lead to informed decisions regarding the development and improvement of education. They can also be very difficult to perform. Research shows that evaluations often lack clear goals, and therefore lead to inapplicable results. In this thesis we discuss the course evaluations at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning. We aim to produce questionnaires and findings that can be used to improve the courses at Kärnkraftsäkerhet och Utbildning in Barsebäck, Sweden. We describe the process of creating the questionnaires, and examine the purpose of the company’s new evaluation model, of which the questionnaires are an important part.Information about the courses at Barsebäck, and requests about the content of the questionnaires have been acquired through interviews. The information has been used to create relevant questions for the questionnaires. The people responsible for the evaluation have given us an understanding of its background and purpose. Questionnaires were created, that will be used to improve the quality of the courses at Barsebäck. Conclusions were made concerning the purpose of the new evaluation process, and how the view of the questionnaires differ between the people responsible and the course administrators at Barsebäck.Keywords: Course

Denna strukturerade litteraturstudie undersöker vilka verktyg och tekniker relaterade tillartificiell intelligens (AI) som kan understödja lärare genom att överta repetitiva ochtidskrävande administrativa uppgifter som ligger utanför den direkta interaktionen mellanlärare och student. Genom att granska tillgänglig forskning inom detta område kartläggervi dessa. Denna kartläggning följs sedan av en diskussion om resultatet och potentialen iden senaste tekniken samt en fingervisning om var ytterligare forskning kan ta vid. För att kartlägga befintlig forskning i ämnet har denna litteraturstudie genomförts medutgångspunkt i en generell kurs uppdelad i tre faser: före, under och efter. På grund avden potentiella omfattningen av detta område undersökte vi ett fall per fas, respektivekursdesign, rättning och kursutvärdering. Litteraturstudien är begränsad till högre utbild-ningsinstitutioner såsom universitet och högskolor. Våra resultat visar att majoriteten av de AI-verktyg och -tekniker som används inomdessa tre områden är baserade på naturlig språkbearbetning (NLP) och neurala nätverk.Vi fann att det finns en större mängd forskning inom rättning jämfört med kursdesign ochkursutvärdering, och att forskningen inom alla dessa områden ökar över tiden. Vi noterardock en brist på forskning som undersöker den praktiska användningen av dessa verktygoch tekniker av lärare. / This structured literature study examines which tools and technologies related to artificialintelligence (AI) that can support teachers by replacing repetitive and time-consumingadministrative tasks that are outside of the direct interaction between teacher and student. By reviewing available research in this field, we map these findings. This is then followedby a discussion of the results and potential of the latest technology, as well as an indicationof where further research can take place.To map existing research on the subject, this literature study has been conducted basedon a general course divided into three phases: before, during, and after. Due to the po-tential size of this area, we investigated only one case per each phase, respektively coursedesign, grading and course evaluation. The literature study is limited to higher educationinstitutions such as universities and colleges. Our results shows that the majority of AI techniques and tools used in these three areasare based on natural language processing (NLP) and neural networks. We found that thereis a greater amount of research focused on grading compared to course design and courseevaluation, and that research in all these areas is increasing over time. However, we note alack of research investigating the practical usage of these tools and techniques by teachers.