This qualitative interview study is examining how five teachers of social studies implement formal instruction in economics for the Swedish school courses of social studies 1a1 and 1b. The results of the study account for the process of implementation based on interview questions which have their basis in three different stages of planning: preactive, interactive and postactive. The implementation itself stems from the view of teacher as a bureaucrat. Our analysis yields positive aspects but also a certain degree of implementation difficulties. The positive aspects are related to the bureaucrat’s access to teaching material, which facilitates the said implementation when teaching economics. Further education, while offered at the respondents’ workplaces, was not considered a priority amongst the subjects of this study. In spite of this, various implementation difficulties could be observed that stem from a lack of resources having to do with time at one’s disposal to plan lessons and the fact that the syllabus was perceived as too heavy given the limited period of time for the given course. Aside from this problem, one could also detect another difficulty encountered by the bureaucrat with regard to the interpretation of the syllabus, which states that course objectives are identical in both courses whereas the modules differ.

How do active upper secondary school teachers in social science view controversial issues? In what way are they viewing these questions, how are they working with them and what are important questions to raise? This study examines how five social science teachers in upper secondary school views, handles and work with controversial issues in their teaching. The method that is used is based on interviews with the five teachers. The respondents came from three different schools from three different communes in the region of Jönköping County. The study is based on an interpretation of the teachers lifeworld connected to hermeneutic. Several different tools for analysis are used to make this interpretation. The conclusion is that the teachers in one way or another raised controversial issues. They either did it on purpose or the questions emerged spontaneous. None of the respondents were afraid of lifting these issues. They were important questions to work with. Especially to show the students that questions aren’t always black or white. There are often multiple dimensions and perspective connected to a question. It was important to show these perspectives according to the respondents. It was something they actively worked with. According to the respondents the work was often based on experience. The experience was connected to the exposing of the issues and the ability to handle them. Problems that could appear regarding these issues were that the questions could become sensitive in an emotionally way. They could also become discriminating or that the knowledge of the questions was poor. This involved both teachers and students.

One of the biggest challenges in Swedish education is figuring out how to support the growing number of refugees. Although the country has had plenty of migration since World War II the knowledge about how to teach this group in school is limited. The purpose of this study is to investigate how high schoolteachers in civics are doing to help this category of students and relate it to Pauline Gibbons theory. The Australians main thesis is that teachers should focus on both language and the subject. I did the research by interviewing six teachers and found out that most of Gibbons thoughts are logical but that plenty are hard to implement under the current circumstances. It is also very important to be flexible while implanting the theory to get the wished effect.

Syftet med studien är att granska hur olika faktorer har en betydelse för hur lärare främjar och arbetar med demokrati i samhällskunskapen. Resultatet av studien visar att ämnet demokrati innefattar flera framgångsfaktorer som möjliggör inlärningen av demokrati. Slutsatsen är att demokrati är större en samhällskunskapen, samtliga ämnen i skolan behöver ha ett fokus på demokratiaspekten.

This study examines what kind of families that are portrayed thru a case study on digital educational materials for the upper level of the elementary school. It describes the previous research that exists in terms of family research and norms in the Swedish school. The theory part focus on aspects such as heteronormativity, the heteronormative life script and performativity and how we are affected by repeatedly coming into contact with the same representations. The method and the material collected for the thesis is based on a qualitative case study design. The results, including three teaching materials, submits the total number of representations in both text and image form, and more consistently in text form. After that, the images included in the study are presented. In the result are parts of the school's curriculum included which gives the study a perspective on what is said about the Swedish school. The results are finally analyzed from a heteronormative perspective and put in relation to the curriculum.

Den här fallstudien, med kvalitativ inriktning, undersöker 1. döva och hörselskadade nyanlända elevers upplevelser av samhällskunskapsundervisning i svenska skolor, 2. samhällskunskapslärares perspektiv och upplevelser av samhällskunskapsundervisningen med döva och hörselskadade nyanlända elever. För att ta reda på det, gjordes kvalitativa intervjuer med totalt fem deltagare, därav tre representerade döva och hörselskadade nyanlända. De två andra deltagare är lärare i samhällsorienterande ämnen respektive samhällskunskap. I resultatet presenteras individuella aspekter och det visar sig att deltagarna har väldigt olika upplevelser och perspektiv på samhällskunskap men det de har gemensamt är utmaningar kring språk - de måste hantera två nya språk samtidigt - både svenskt teckenspråk och svenska. Den här gruppen har lite gemensamt med individer i befintliga studier om hörande nyanländas upplevelser av samhällskunskapsundervisningen och samhällskunskapsundervisningens innehåll och flera intressanta perspektiv framgår, såsom att en döv, teckenspråkig lärare är lättare att uppfatta än en hörande lärare som använder en teckenspråkstolk. Lärarnas redogörelser pekar på att döva och hörselskadade nyanlända har extremt olika kunskapsnivåer och det finns döva nyanlända som lider av språkdeprivation och det medför utmaningar i undervisningen. När det kommer till betygbedömning, sätts teckenspråket i fokus. Elevernas kunskaper bedöms utifrån det de uttrycker på teckenspråk under diskussioner och övriga moment under lektionerna (motsvarar muntlig bedömning). / <p>Betygsdatum: 2021-05-10</p>

I inledningen till denna uppsats understryks det att mobbning är ett ofta förekommande problem ute i samhället och på våra skolor. Därför är det inte heller otänkbart att fenomenet skildras i filmer som skall lära grundskolelever om mobbning och på så sätt förebygga det. Syftet med denna studie är att undersöka hur mobbning skildras i dessa utbildningsfilmer menade att användas i samhällskunskapsundervisningen på grundskolan. Fortsättningsvis avser arbetet ta reda på hur fenomenet porträtteras och ifall mobbningen som skildras i filmerna kan knytas till utbildningsmålen och kunskapskraven för ämnet samhällskunskap. För att åstadkomma det använder sig uppsatsen därför av ett analyserande perspektiv för att kunna identifiera hur mobbning skildras, vad skildringarna syftar till och vilken didaktiska relevans för undervisning om mobbning som skildringarna innehar. Uppsatsen börjar med en redogörelse för hur olika forskare valt att definiera mobbning för att kunna ge en bra bild av fenomenet. Dessa definitionspunkter används sedan för att konstruera frågor att utgå ifrån när filmanalysen påbörjas. Efter att mobbningens olika delar har definierats sker en redogörelse av tidigare forskning och studiens metod. Därefter sker analysen av materialet och resultaten av analys presenteras och diskuteras utifrån uppsatsens frågeställningar. Studien avslutas med att presentera undersökningens slutsatser. Studiens resultat visar att mobbning är ett svårt fenomen att porträttera på ett tydligt sätt och att ifall filmer om mobbning skall kunna användas i samhällskunskapsundervisningen krävs en större och bredare tydlighet i skildringen av mobbning och även i motiveringen gällande kopplingen till ämnesplanen. / <p>Betygsdatum: 2021-05-10</p>

No description available.

I denna undersökning har framställningen av ”vi” och ”de andra” i två utvalda läroböcker i samhällskunskap undersökts genom kvalitativ innehållsanalys. En jämförelse mellan två läroböcker har gjorts. Läroboken Se samhället har anpassat språk och är riktad mot introduktionsprogrammet och läroboken Reflex 123 är inte språkligt anpassad och riktad mot övriga gymnasieprogram. I resultatet framkommer det att ”vi” och ”de andra” framställs i likhet med den tidigare forskning som tas upp i undersökningen. ”Vi:et” i båda läroböckerna framställs som bland annat demokratiskt med god moral, svenskt och bidragande. ”De andra” framställs i båda läroböckerna som odemokratiska, stereotypa och omoraliska. De främsta skillnaderna som denna undersökning har identifierat är hur framställningen är påverkad av hur läroböckerna är skrivna. Den språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer tillrättavisande ton och den icke språkligt anpassade boken tenderar att ha en mer diskuterande ton. Resultatet har analyserats med hjälp av den postkolonial teorin och läromedelsteorin. Med hänvisning till dessa teorier är undersökningens slutsats att framställningen av ”vi” och ”de andra” reproduceras i utvalda läroböcker vilket i sin tur skulle kunna bidra till att läsaren påverkas av denna framställning.

Due to the constantly evolving globalization of our societies, it is highly relevant to investigate how the Swedish civics teaching works to educate students into becoming well-functioning democratic citizens, who are well adapted to their multicultural environment. Thereby this study aims to explore five upper secondary school civic teachers’ attitudes towards incorporating multicultural teaching in their mission to provide students with a fulfilling democratic education. This study will therefore be constructed with the use of semi-structured interviews in order to answer this complex, yet important field of civic didactics. Moreover, the previously mentioned civics teachers’ narratives are mainly examined and analysed in relation to J.A Bank’s theory for multicultural education, as well as S. Långström and A. Virtas’ theory: in- and about democracy teaching. As will be presented, the results of this study indicate that the relationship between multicultural teaching and democracy education is as most obvious in the curricular incorporation of democratic values in the civics-teaching classroom. Based on the results of this study, the students are given opportunities to develop several types of democratic abilities that are connected to achieving an active, well-functioning, democratic citizenship. In addition, the results imply that the teachers find the inclusion of multicultural issues to their teaching to be slightly challenging, yet prosperous for their students’ further democratic advancement.