The aim of this master’s thesis is to examine teachers’ possibilities of developing student grit through leadership within upper secondary school social sciences. The theoretical foundation of his thesis is composed of the theory of grit developed by Angela Duckworth and Christer Stensmo’s theory of teacher leadership. According to Duckworth grit consists of an individual’s ability to continually work toward a goal despite setbacks and can be increased by developing interest, practice, purpose, and hope. According to Stensmo teacher leadership consists of planning, control, motivation, individualization, and grouping. In order to study how teacher leadership can be used to develop student grit this thesis uses interviews with five certified social science teachers which were asked how the tasks of teacher leadership can be fulfilled in order to develop student interest, practice, purpose and hope. The results of the interviews concluded that there is an inherent problem with developing grit within a school context as grit is an intrinsically internal ability. Therefore, the teachers perceived a leadership based on a high degree of teacher control with a relatively limited degree of individualization and grouping to be a viable option in order to develop student grit. In accordance with the teachers’ perceptions this style of leadership needed to be based on pre-active, interactive, and post-active planning in order to set clear goals, adapt the education based on unforeseen events and improve the quality of the education.

På många gymnasieskolor bjuds politiska partier in för att sprida information om deras ideologi och program. I läroplanen för gymnasieskolan står det om skolans värdegrund och fostransuppdrag. Utbildningen ska förankra respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingarna (Skolverket:b, 2011). Syftet är att undersöka vilka dilemman som kan uppstå i möten mellan grundlagens yttrandefrihet och skolans värdegrund. Undersökningens material består av texter där gymnasieelever resonerat om politiska partiers närvaro i skolan. För att uppnå syftet och möjliggöra att mina frågeställningar kan besvaras fick elever skriftligen besvara en ämnesrelevant fråga. Elevtexterna bearbetades och kompletterades med intervjuer från personer inom professionen. Jag intervjuade en lärarstudent, en lärare och en rektor. Elevtexterna bearbetades i en argumentationsanalys och jämfördes med intervjupersonernas svar. Resultatet visade att det finns två olika ståndpunkter med olika argument. De argument som talar för partipolitisk närvaro på skolan syftar på att skolan ska vara öppen för alla, vi ska värna om yttrandefriheten. Argumenten mot partipolitisk närvaro handlar om att skolan ska vara en trygg plats. Vissa partier bidrar med orolig stämning bland eleverna. I intervjuerna framgick det att det finns tydliga riktlinjer att utgå från men att frågan är komplex. Skolans värdegrundsuppdrag och värnande om de mänskliga rättigheterna strider mot demokratins rätt att yttra sig och parti- och föreningsfrihet. För vidare forskning hade det varit intressant att studera vilka effekter det skulle innebära att öppna upp dörrarna för alla partier.

Bakgrund: Genom att lärare idag använder olika material utifrån lärarnas egna tolkningar av läroplaner kan synsättet på vilka läromedel som används få eleverna att uppleva att utbildningen inte blir likvärdig. Studien har betydelse för att göra lärare uppmärksamma på hur kunskap om genus kan öka medveten om skillnader i hur flickor och pojkar framställs i skrivna läromedel. Syfte: Syftet med studien är att ge en djupare förståelse för hur genus konstrueras och synliggörs i läroböcker för samhällskunskap i gymnasieskolan. Metod: Studien genomfördes med en innehållsanalys av två samhällskunskapsböcker som är vanligt förekommande gymnasieskolan. Resultat: Genom granskningen av böckerna Arena 50p och Samhällskunskap 1a1 framkommer att användandet att personliga pronomen är försvinnande liten. Det framkom även att män namnges i större utsträckning än kvinnor. Slutsats: En ökad kunskap om genus i läromedel kan öka medvetenheten vid val av kurslitteratur.

Social studies is a subject in which current affairs, processes and developments must be dealt with to a greater extent than in other subjects. This study means to examine how civics teachers address this by means of their didactic leadership. Four civics teachers have been interviewed to this end. The study employs a non-normative framework of didactic leadership and symbolic interactionism.  The results confirm previous studies regarding the didactical opportunities that the study of current affairs bring to the social studies: Current affairs can be used to make theoretical concepts interesting and concrete, teaching can compensate for one-sided reporting to offer the pupils a more complete worldview. The study also shows challenges: current affairs can evoke negative emotions or memories amongst the pupils, current affairs can cause time pressure regarding leadership decisions and challenge the intended plan. The teachers face and use these aspects in different ways based on experience, style of leadership and context. In the analysis, four strategies of leadership emerge that the teachers often use in their handling of current affairs.

Denna uppsats består av en läromedelsanalys av samhällskunskapsböcker för gymnasieskolan. Texten tar avstamp i några teoretiska utgångspunkter: den universalistiska liberalismen är inte värdeneutral och kan stå i konflikt med andra idétraditioner, massutbildningssystemet i västvärlden har varit en viktig komponent för att bygga en nationell identitet och utbildningssystemet konstruerar en samhällsgemenskap med traditioner och normer som riskerar att andrafiera och utöva symboliskt våld mot dem som står utanför normen. Metoden är en diskursanalys och fyra läroböcker har undersökts. Klassrummet och de läromedel som används i det är en del i en samhällelig kontext och påverkas av omvärlden. Med teorierna som utgångspunkt genomförs analysen i tre steg: inledningsvis undersökte jag hur samhällsgemenskapen – vi:et – konstruerades. Med hjälp av liberal universalism som analytiskt begrepp letade jag efter nyckelord som exempelvis: kristendom, Sverige, Europa och demokrati. I det andra steget diskuterades följderna av att konstruera en samhällsgemenskap genom begreppen andrafiering och symboliskt våld. Avslutningsvis diskuterades dessa följder i kontexten av det mångkulturella klassrummet och vad det kan få för konsekvenser för lärare som vill använda dessa läroböcker. Resultatet visade att läroböckerna på ett tydligt och genomgripande sätt lyfte det svenska och europeiska genom att beskriva demokrati, mänskliga rättigheter och andra västerländska ideal som självklara och bör spridas till resten av världen. Urvalet kan betraktas som eurocentriskt och det icke-konfessionella politiska styret beskrevs som det mest rationella och moderna. Då vi:et gestaltades som positivt på ett så tydligt sätt argumenterade jag för att andrafieringen och det symboliska våldet hade ännu större risk att utövas, i synnerhet i det mångkulturella klassrummet. Vidare påstod jag att lärare som vill använda tillgängliga böcker i samhällskunskap för gymnasieskolan bör göra det på ett medvetet sätt genom att komplettera det eurocentriska innehållet med material som belyser andra perspektiv och ökar elevers förståelse och tolerans för andra kulturer, vilket även läroplanen betonar.

Sex- och samlevnad är ett kunskapsområde som alltid kommer vara relevant, detta då det har en stark anknytning till individens vardag. Den centrala roll sex- och samlevnad har i skolan, en plats där elever växer upp och formas, är mycket påtaglig.Syftet med denna studie har varit att synliggöra likheter och förändringar i stödmaterial riktade till lärare gällande sex- och samlevnadsundervisning. Detta har gjorts genom att analysera stödmaterial för sex- och samlevnadsundervisning i svensk skola. Stödmaterialen publicerades vid åren 1956, 1977, 1995 och 2013. Frågeställningarna berör hur de olika stödmaterieln beskriver att undervisning i sex- och samlevnad kan utföras, vilka likheter och förändringar som finns i dessa beskrivningar samt hur syftet med undervisning i sex- och samlevnad beskrivs i de olika stödmaterialen.Studien har använt en kvalitativ metod och materialet, som utgörs av ett stödmaterial från varje nedslagsår, har analyserades med två olika tillvägagångssätt. För att besvara de två första frågeställningarna har en konventionell innehållsanalys använts, för att besvara den tredje och sista frågeställningen har en styrd innehållsanalys använts. I den styrda innehållsanalysen har Gert Biestas teoretiska ramverk om olika syften med undervisning utgjort koderna för analysen.Studiens resultat gör det tydligt att det, enligt de olika stödmaterialen, finns olika tillvägagångssätt för hur läraren kan undervisa i sex- och samlevnad men diskussion som tillvägagångssätt återfinns i samtliga av stödmaterialens förslag på hur lärare kan undervisa i kunskapsområdet. Vidare visar studien att de olika syftena med undervisning som Biesta beskriver också överensstämmer med hur stödmaterialen som studerats beskriver syften med sex- och samlevnad, men fokus ligger på olika syften i de olika stödmaterialen och förändras därmed övertid.

No description available.

Detta arbete ämnar utforska samhällslärares beskrivningar av likvärdig betygsättning på gymnasienivå. Detta mot bakgrund av tidigare forskning och Skolverkets rapport om bristande likvärdig betygsättning i en generell skolkontext. Med hjälp av ett ramverk strukturerat utifrån Skolverkets formuleringar inom området operationaliseras begreppet likvärdig betygsättning till att inbegripa nationella prov, sambedömning och samstämmighet, samt bedömningsunderlag. Dessa aspekter, tillsammans med skolans organisation utgjorde grunden för utformandet av frågorna i den kvalitativa enkät vilken nyttjades som metod. Resultatet indikerar att samhällslärare är ovilliga att se nationella prov som en aspekt som ökar likvärdigheten i betygen, samtidigt som det finns en vilja att samla kursernas breda innehåll i syfte att öka likvärdigheten i betygsättning. Gällande sambedömning sker detta ofta på deltagarnas egna initiativ, och detta leder till en risk att sambedömning helt enkelt inte förekommer i alla verksamheter. Kopplat till bedömningsunderlag är det tydligt att samtliga deltagare arbetar med ett brett och varierat underlag, vilket är avgörande för att betyg skall vara likvärdiga. Slutligen kan skillnader observeras mellan samhällskunskapens kurser på yrkes- och högskoleförberedande program, vilket utgör en utmaning för likvärdigheten i betygen mellan kurserna. Möjliga lösningar på ovan problem återfinns i att en central provbank skapas, samt att rutiner konstrueras av verksamheterna för sambedömning.

En förutsättning för ett aktivt och kritiskt medborgarskap i dagens informationssamhälle är att besitta ekonomisk kunskap. Samhällskunskapslärare påstår sig sakna nödvändiga kunskaper inom ekonomi, vilket medför att de i vissa fall undviker området. De anser det även vara svårt att anknyta till elevens vardag vad gäller nationalekonomiska modeller. I och med detta kan det antas att läroboken, som utgör det mest använda läromedlet i svensk skola, brukas mer frekvent inom området ekonomi än inom övrig samhällskunskapsundervisning. Detta gör att det både är intressant och viktigt att undersöka hur läroböcker angående området ekonomi inom ämnet samhällskunskap förhåller sig till de aktuella styrdokumenten, då det är kunskaperna inom dessa eleverna ska ges förutsättningar att utveckla. Studiens syfte har således varit att bidra med kunskap om hur läroböcker i samhällskunskap förhåller sig till ämnesplanens skrivningar för gymnasiekursen samhällskunskap 1b angående kunskapsområdet ekonomi. Syftet har även varit att, utifrån läroböckernas presenterade innehåll, föra en diskussion om på vilket sätt eleven ges förutsättningar att utveckla de ekonomikunskaper som finns formulerade för kursen. För att uppnå syftet har två varianter av kvalitativ, textanalytisk metod använts.     Resultatet visar att den ena läroboken tar upp samtliga aspekter angående vad som framhålls av ämnesplanen för kursen samhällskunskap 1b att området ekonomi ska behandla. I och med att den förklarande och konstaterande framställningstypen dominerar i båda läroböckerna och att den reflekterande och analyserande förekommer i långt lägre utsträckning kan det innebära att eleven inte ges lika goda förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi utifrån ämnesplanens formuleringar som om den reflekterande och analyserande varit mer förekommande. I den ena läroboken framställs innehållet däremot mer frekvent genom denna framställningstyp genom att det vid fler tillfällen anknyts till eleven och att innehållet berörs ur olika perspektiv. Dessutom ges innehållet en ytterligare dimension genom att teoretiska modeller inkluderas, vilket inte är fallet inom den andra boken. I den ena läroboken förekommer i högre grad normativa inslag. Å ena sidan kan det argumenteras för att dessa ger eleven ökade förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi, då de bland annat bidrar med konkreta tips. Å andra sidan kan det argumenteras för att de bidrar negativt till elevens förutsättningar att utveckla kunskaper inom ekonomi vad gäller elevens förmåga att kunna analysera olika ekonomiska aspekter. / A condition for an active and critical citizenship in a society based on information is to possess economic knowledge. Teachers in social science consider themselves to lack necessary economic knowledge, which means that they, in some cases, avoid the area. They also claim it to be difficult to relate different economic models to the student’s everyday life. With this it can be assumed that the educational book, which is the most common teaching aid in the Swedish school, is being used more frequently in the economic area than in other areas of social science. This makes it interesting and important to examine how educational books, for the area of economics in social science, relates to the curriculum´s writings. The aim of this study has therefore been to examine how educational books for the upper secondary school course social science 1b relates to the curriculum’s writings regarding the knowledge area of economics for the course. From the content presented in the textbooks the aim has also been to discuss in which way the textbooks give the student opportunities to develop the economic knowledge which are being projected in the curriculum for the course. To fulfil the aim of the study, two versions of qualitative methods of analyzing texts have been employed.     The result shows that one of the textbooks include all aspects of economics that the curriculum for the course social science 1b expresses that the area should cover. To convey the content the explanatory and stating way of expressing the content dominates in both textbooks. The reflecting and analyzing way of expressing the content is much more uncommon and the fact that this way of expressing the content in a lower extant appears in the textbooks can affect the student´s opportunities to develop knowledge of economics in a negative way. However, in one of the textbooks, this way of expressing the content is more occurring than it is in the other. In more cases the content links to the student and is also processed from different perspectives. It is also the case that theoretical models complements the textual content in this textbook, which is not the case in the other. The normative way of expressing the content is more common in one of the books. Some of the normative way of expressing the content, that appears in the textbooks, could mean that the student is given increased opportunities to develop knowledge because of, for example, the concrete proposals that occur. On the other hand, the normative way of expressing the content, can contribute negatively to the student’s opportunities to develop economic knowledge in a way that makes it harder for the student to analyze different aspects of economics.

No description available.