Syftet med denna kunskapsöversikt är att undersöka samhällskunskapslärarens roll i det proaktiva arbetet mot extremism, samt tillvägagångssätt i bemötande av intolerans från elever i förhållande till lärarens demokratiska uppdrag. Detta konkretiseras i två frågeställningar där den ena fokuserar på det förebyggande arbetet medan den andra redogör för bemötandet. Metoden innefattas av en systematisk informationssökning på databaserna ERIC, ERC, Swepub och Libsearch. Därefter har ett avvägt urval gjorts baserat på relevans och aktualitet. Resultatet visar att en grundförutsättning för det preventiva arbetet är att särskilja utbildningsperspektivet från andra myndigheters säkerhetsperspektiv. Läraren behöver skapa en inkluderande undervisning och ett öppet klassrumsklimat där en ömsesidig acceptans råder för oliktänkande. I bemötande av intolerans visar resultatet att läraren riskerar att befästa odemokratiska värderingar genom att marginalisera och tabubelägga dessa åsikter. Istället krävs ett långsiktigt arbete där trygga relationer och källkritisk kunskap är fundamentalt. I kunskapsöversiktens slutsats fastslås att samhällskunskapsläraren behöver framhäva kontroversiella frågor och inte undvika de på grund av konflikträdsla. Det konstateras att forskningen inom extremism oftast bygger på hypoteser vilket leder till svårigheter med att få fram signifikant data. Slutligen lyfts behovet av framtida forskning inom en svensk kontext som för tillfället är bristfällig.

This study examines how skills and abilities regarding active citizenship are forwarded through the Swedish upper-secondary level curriculum in general and the syllabus for “samhällskunskap” in particular. For the latter, focus is primarily on the course “samhällskunskap 1b” – an introductory course, usually a year long and mandatory for all pupils on programmes aimed towards further university studies.Through a theoretical lens of German sociologist Jürgen Habermas’ ideas of communicative action, American progressive educational reformer John Dewey’s ideas of skill-focused teaching and the results of present-day political scientists Tiina Ekman, Erik Amnå and Joakim Ekman, educational philosopher Gert Biesta and educational researcher Sten Båth, we assemble a definition of what abilities an active citizen should obtain in a Swedish educational context.The curriculum and syllabus are scrutinized and examined through the aforementioned definition and theories. Previous research is accounted for in length and compared to our findings. The content and outcome of the syllabus is then tested and compared to our definition through a digital survey sent out and answered by 96 Swedish upper-secondary pupils in the Malmö-Lund area. Our findings suggest that a definition of active citizenship abilities and skills is possible to make within the framework as stated in the purpose of curriculum and syllabus, but difficult to put into teaching practice in samhällskunskap 1b, given the nature of the knowledge demands that are to be graded in the said course. The survey indicates pupils with a generally high political and societal self-esteem, a moderate will for civic engagement and a high degree of knowledge, but having to a lesser degree acquired abilities for how to use their knowledge as a foundation for problem-solving in everyday life situations.

Som en följd av en ökad migration i världen har idag cirka 32 procent av eleverna i den svenska gymnasieskolan utländsk bakgrund. De senaste åren har dessutom andelen nyanlända elever ökat stort – år 2017 gick ungefär var tionde gymnasielev på språkintroduktion. Drygt var tredje elev som studerat på språkintroduktion fortsätter efter två år till ett nationellt gymnasieprogram. Elevers skilda språkliga och kulturella erfarenheter ställer därmed nya krav på dagens lärare, inte minst på gymnasiet där kurserna ofta ligger på en avancerad språklig nivå. Med bakgrund i skolans kompensatoriska uppdrag är därför syftet med den här uppsatsen att undersöka uppfattningar kring samhällskunskapsämnets språkliga utmaningar och hur de tar sig uttryck i undervisningen. Studien grundar sig i teorier kring andraspråksinlärning och språkutvecklande undervisning och tar bland annat upp aspekter som interdependenshypotesen och genrepedagogik. Det empiriska materialet har samlats in genom semistrukturerade forskningsintervjuer med sex gymnasielärare i samhällskunskap från tre olika skolor. Resultatet visar att lärarna uppfattar mängden sak-och tankebegrepp som den största utmaningen i undervisningen och alla såg ett direkt samband mellan elevers språkliga förmåga och deras betyg. Samhällskunskap uppfattas dessutom ofta som ett abstrakt ämne för flera nyanlända elever. Utifrån intervjupersonernas svar föreföll framför allt elevunderlag, resurser samt kunskap om flerspråkighet avgöra hur mycket lärarna aktivt fokuserade på språkutvecklande arbetssätt. Denna studie pekar på vikten av att inte se språk och ämneskunskaper som två separata företeelser utan att ett stort språkligt fokus är nödvändigt för att skapa en undervisning som gynnar alla elever.

SammandragSyftet med denna kunskapsöversikt är att sammanställa tidigare forskning genom att svara på frågorna, vad säger forskning om för- och nackdelar med ämnesövergripande undervisning, och hur påverkar en ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap elevernas lärande.Forskningsmaterialet har inhämtats genom en systematisk informationssökningsprocess där databaserna Swepub och ERC varit tongivande. I tillägg till informationssökningsmetoden har vi även använt oss av forskningsmaterial och litteratur vi hittat genom kedjesökning. Rapporter från Skolverket och Skolinspektion bidrar också med relevant underlag till denna kunskaps-översikt. I resultatet presenteras det insamlade materialet genom tre olika perspektiv, ett ämnesmässigt, ett pedagogiskt och ett organisatoriskt. Resultatet visar att det finns fler fördelar än nackdelar med en ämnesövergripande undervisning. De nackdelar som framkommer i resultatet kan framförallt kopplas till det organisatoriska perspektivet och en upplevd tidsbrist bland lärare. Vidare visar resultatet att ämnesövergripande undervisning kan gynna elevers lärande och samhällskunskapsämnet. I diskussionen och slutsatsen av den här kunskaps-översikten framkommer att ämnesövergripande undervisning i samhällskunskap kan leda till att eleverna utvecklar en handlingskompetens och därmed en förmåga att agera som samhällsmedborgare.

Denna uppsats utgår ifrån det faktum att det finns en korrelation mellan utbildningsgradoch valdeltagande. Det övergripande syftet är att ge ökad förståelse för hursamhällskunskapsundervisningen i gymnasiet kan tänkas påverka en sådan korrelationoch att belysa ett diskursteoretiskt perspektiv på läromedelsgranskning.Studien bygger på en diskursteoretisk grund och analyserar utifrån detta olikasubjektspositioner som framträder i läroböcker i samhällskunskap och på vilka sättdessa förhåller sig till den demokratiska processen och valdeltagande.Resultatet tyder på att medan läsaren på ett generellt plan tydligt uppmuntras tillvaldeltagande ur detta perspektiv, så blir de som identifierar sig med subjektspositionen 'arbetare' manade till ett mer politisk passivt tillstånd. / This paper’s starting point is the fact that there is a correlation between education andvoter turnout. The overarching purpose of the paper is to contribute to a betterunderstanding of how civics-education in upper secondary school might affect such acorrelation, and to showcase a perspective on textbook-analysis based on discoursetheory.The study builds upon a base of discourse theory and performs, based on this, ananalysis of the subject-positions that are communicated through textbooks in civics andhow these relate to the democratic process and voter turnout.The results show that while the reader of these books on a general level is encouragedto vote, those who identify with the subject-position 'worker' are compelled to take a rather more passive political stance.

Studien tar sin utgångspunkt i samhällskunskapsämnets texter, vilka enligt såväl forskning som verksamma lärare ses som särskilt svåra. I studien undersöks vad som är svårt med samhällskunskapstexterna, men framförallt riktas fokus mot lärares uppfattningar av läsförståelsens betydelse för måluppfyllelse i samhällskunskapsämnet, samt vilka strategier för undervisning som uppfattas framgångsrika och betydelsefulla av lärare. Detta undersöks utifrån en fenomenografisk ansats för att synliggöra kvalitativt skilda uppfattningar. Datainsamlingen innefattar semistrukturerade intervjuer med tre lärare på tre olika skolor. För att analysera materialet och för att få ett tydligare ämnes- didaktiskt fokus används analysverktyg hämtade ur samhällskunskapsdidaktiken i form av å ena sidan innehållsbegrepp – bestående av sakbegrepp och processbegrepp – och å andra sidan tankeredskap, vilket innefattar elevens förmåga att kunna ta olika perspektiv, jämföra och se samband. Resultaten visar att de intervjuade lärarna uppfattar läsförståelse som någonting väldigt betydelsefullt för måluppfyllelse i samhällskunskapsämnet. Framförallt handlar det om möjligheten att nå de högre betygen, för vilket god hantering av processbegrepp och tankeredskap är nödvändigt. Uppfattningarna om vad elevernas största svårigheter är skiljer sig till viss del åt vilket också återspeglar sig i informanternas olika sätt att arbeta med läsundervisning. Uppfattningen av att arbete med elevernas avkodning av text är det viktigaste finns bland informanterna, precis som uppfattningen av att det först och främst är elevernas förståelse för ord och begrepp som måste tränas upp. Resultaten visar också att det inte längre går att ta elevers läsförståelse för givet, vilket lärarna härleder till att eleverna läser mindre idag. Detta i kombination med att samtliga informanter identifierar särskilda svårigheter med texterna i samhällskunskaps- ämnet leder till slutsatsen att läsförståelse fyller specifika funktioner i just samhälls- kunskap Därmed visar studien på ett behov av att samhällskunskapsdidaktiken inte isoleras från läsning och läsförståelse, utan att det tillåts utgöra en central och viktig del av samhällskunskapslärares undervisning.

Samhällskunskap är ett skolämne som bygger på kunskaper från flera discipliner:Statsvetenskap, sociologi och nationalekonomi är några utav dessa. Ämnet hardärtill en särskild roll när det gäller skolans demokratiska fostransuppdrag. Sedanämnet skapades på 1960-talet, har en viktig del av dess uppdrag handlat om attmedvetandegöra demokrati, med dess metoder och processer. Eftersomsamhällskunskapen innehåller flera kunskapsområden och samtidigt har ett tydligtfostransuppdrag, finns en inneboende problematik kring vad som blir ämnetsidentitet.Denna studie handlar om ämnet samhällskunskap och hur ämnets identitetuppfattas av elever i grundskolan. För att ta reda på hur elever tänker om ämnet,genomförde jag en enkätstudie med elever på högstadiet. Eleverna fick svara påtvå frågor, som handlar om vad de uppfattar som vanligt förekommande ochtypiskt för ämnet samhällskunskap. Utifrån analysen av deras svar har jag sedankunnat få en bild av vad som de ser som centralt och viktigt i ämnet, det somskulle kunna sammanfattas som ämnets identitet.I undersökningen framkom att eleverna uppfattar att ämnets kunskaper i förstahand handlar om politiska, ekonomiska och rättsliga aspekter. De uttrycker vidareatt ämnet har en roll att skapa förståelse för hur samhället är uppbyggt och hur deolika delarna av samhället hänger ihop. Som ett ämne för demokratiskmedborgarfostran saknas i undersökningen tydligt belägg för att elever uppfattardemokratifostran som en central del av ämnets identitet.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som hjälper oss få djuparekunskaper om hur den marknadsorienterade skolan och skolsegregationen påverkar skolansarbete med demokrati - och medborgaruppdraget. Utifrån vår frågeställning har vi gjort engrundlig litteratursökning i databaserna SwePub, ERIC och ERC för att samla ihopforskning. Utöver databaser har vi även använt oss av kedjesökning och tagit hjälp avlitteraturens referenslistor för att komma åt relevant forskning. Resultatet visar att dagens marknadsorienterade skolsystem har en stor inverkan på hurdemokrati-och medborgaruppdraget realiseras i skolor. Utifrån den forskning som vi harpresenterat går det att konstatera att det finns stora brister i skolans arbete med demokratioch medborgaruppdraget. Dagens marknadsorienterade skolsystem har lett till attskolsegregationen har ökat vilket har resulterat i att likvärdighet i skolors arbete med detdemokratiska uppdraget har minskat. Vidare visar forskningen att marknadslogiken somidag genomsyrar hela skolverksamheten har förflyttat fokus till individualisering ochentreprenörskap på bekostnad av skolans uppdrag att fostra elever till att bli aktivademokratiska medborgare. I diskussionen redogörs analyser av resultatet där det blandas diskuteras hurutmaningar, främst skolsegregation, pedagogisk segregation och den ökade betoningen avkunskapsmätningar, försvårar skolans demokratiska uppdrag. Dessutom diskuteras framtidaforskning inom ämnet och även uppsatsens relevans för läraryrket.

I samband med olika konflikter runt om världen så har många emigrerat till Sverige. Detta har även påverkat skolornas elevsammansättning då de svenska skolorna inte är lika heterogena som tidigare. Anledningen till det nämnda beror på att nyanlända flyttat till Sverige som skapar en skolmiljö där flertal elever tillhör en annan bakgrund. Dagens lärare ställs inför diverse utmaningar eftersom elevers skilda erfarenheter och förutsättningar ställer höga krav på aktiva lärare. Syftet med detta arbete är att undersöka vilka strategier lärare använder för att utveckla elevers kunskaper inom ämnet samhällskunskap i en mångkulturell skolkontext. Arbetet utgår från teoretiska perspektiv som utgör en grund inom strategier för språkutvecklande undervisning. Teorierna är translaguaging, sociokulturellt perspektiv och genrepedagogik. Empiriska materialet har samlats in via en kvalitativ metod i form av forskningsintervjuer med fem verksamma grundskollärare. Resultatet i studien belyser att lärarna använder olika språkliga metoder i sin undervisning med syfte till att stötta elevernas lärande i det komplexa ämnet samhällskunskap. Ämnet kräver en viss språklig förmåga där många svåra begrepp framkommer. De skilda förutsättningar som eleverna har visar sig vara en utmaning för lärarna i de mångkulturella skolorna, men de presenterade metoderna är ett sätt att förbättra de språkliga underskott som eleverna i dessa skolkontexter besitter. Denna studie förklarar vikten av att lärare använder sig av olika strategier för att uppnå den eftersträvade progressionen bland eleverna. En viktig aspekt kring detta är att språk och ämneskunskaper inte får uppfattas som olika företeelser utan att de snarare utgör en grund för varandra med hopp om en bra undervisning.

The purpose of this study is to investigate the experiences civic teachers have of working with motivational teaching with students in lower secondary school. Students' motivation for school and the subject of civic is important for the future. Students who pass compulsory school are given the opportunity of further education and with that the enhanced opportunity of getting a job, which will benefit both society and the individual. Civics is the subject that prepares students for adulthood and becoming democratic citizens. Previous studies point to several general factors that affect students' motivation in school. So, how are teachers working to create motivation in the subject of civic? Through interviews with active teachers with different experiences in teaching civics, I took part in their thoughts and ideas. The socio-cultural analysis of the results from the interviews confirm previous studies: motivation is a multidimensional phenomenon, thus there are no ready-made recipes for how motivating civics education is created. This study shows that teachers are in need of a toolbox of different approaches and working methods to be able to motivate as many students as possible in their teaching. Furthermore, teachers must take their starting point in the students and, based on them, plan and implement their teaching in civic studies.