Syftet med det här arbetet är att undersöka vilken plats ett nationellt prov skulle kunna ha i Samhällskunskap A. Vi försöker besvara hur ett nationellt prov kan påverka en likvärdig bedömning och det lokala frirummet. Eftersom nationella prov i Samhällskunskap inte undersökts tidigare har vi valt att utforma ett försöksprov och testa det på en pilotgrupp. I utformandet och testandet måste hela tiden frågor som beaktar frirummet och likvärdighet diskuteras. Provets utformning innehåller fyra delar; artikelsamling, lärarhandledning, prov och bedömningsmatris. Provresultatet visar att eleverna förstått provet och lyckats besvara frågorna väl samt att artikelsamlingen var relevant. Vidare visar resultatet på brister i bedömningsmatrisen som fortfarande lämnar stort tolkningsutrymme och därmed inte bidrar till en ökad likvärdighet i betygsättningen. Däremot skulle ett nationellt prov i Samhällskunskap kunna bidra till en ökad likvärdighet genom att det utgör ett diskussionsunderlag för lärare när de träffas och diskuterar betyg och bedömning. Flera problem kvarstår i tolkning av kursmål och betygskriterier och dessa åtgärdas inte med hjälp av ett nationellt prov. Dessutom kommer ett nationellt prov att inskränka på det lokala frirummet i olika stor omfattning.

Föreliggande studies syfte är att undersöka om det finns en samstämmighet i hur samhällskunskapslärare definierar demokratibegreppet. Vidare syftar även studien till att undersöka huruvida det finns en samstämmighet i vilka arbetssätt och examinationsformer som används inom samhällskunskapen gällande demokratimomentet. Detta görs med hjälp av Öberg och Bäckströms studie (2021) som undersöker en eventuell kanon inom samhällskunskapen på högstadiet. I denna studie används Dahls polyarkidefinition och Schumpeters klassiska demokratidefinition för att analysera och utläsa kriterier för demokratier ur läroböcker och lärarsvar. Undersökningen genomförs med läroboksanalys samt en enkät och är därför en kvalitativ studie med kvantitativa inslag. Studien visar att det finns en samstämmighet gällande hur samhällskunskapslärare i stort arbetar och examinerar i delområdet demokrati. Vidare finns en överensstämmelse mellan hur lärare och läroböcker definierar begreppet demokrati. De båda fokuserar på att demokrati innebär att folket väljer företrädare för att föra deras talan, vilket pekar på att Schumpeters demokratidefinition är den som dominerar demokratiundervisningen. Dock förekommer Dahls kriterier, men beskrivs ofta som ett komplement till demokrati som ett folkstyre. Dessa kriterier (exempelvis yttrandefrihet) skildras mer som mänskliga rättigheter än en förutsättning för demokrati. Två läroböcker är tydligt kopplade till Schumpeters demokratidefinition, två läroböcker är ett mellanting men med Schumpeters definition i förgrunden. En lärobok, Arena 123, sticker ut och är mer präglad av Dahls demokratidefinition än Schumpeters.

No description available.

Med tanke på att samhället är i ständig förändring uppstår samtidigt nya frågor som i sin tur står i samklang med det som lärare i den svenska skolan behöver lyfta upp. I samband med det är syftet med denna uppsats att undersöka hur lärare hanterar kontroversiella samhällsfrågor i undervisningen, som till exempel genus, väpnade konflikter och rasism. Lärarnas förhållande till känsliga frågor och hanteringen av dessa har undersökts genom en semistrukturerad intervjustudie. I denna uppsats har således åtta gymnasielärare intervjuats där respondenterna fått besvara om hur de förhåller sig till problematiska frågor som kan skapa meningsskiljaktigheter i undervisningen. Uppsatsen visar därmed likheter och skillnader gällande lärarnas tillvägagångsätt och motiv bakom en undervisning präglad av ett problematiskt innehåll. Studien visar dessutom att några lärare önskar tydligare riktlinjer från exempelvis styrdokumenten för att förbättra sin undervisning. Samtidigt hävdar andra lärare att materialet som de har att tillgå för att undervisa om kontroversiella ämnesområden är tillräckliga. Vidare menar respondenterna att det kan uppstå svårigheter som kan skapa dilemman och utmaningar i arbetet med kontroversiella ämnesområden. Samtidigt menar lärarna att utmaningarna inte hindrar dem från att inkludera och problematisera kontroversiella ämnesområden i undervisningen.

This essay has studied how migration is presented in textbooks in social science at high school. The purpose of this work has been to investigate how migration as a theme is presented in the textbooks. The essay will focus on identifying and analyzing different discourses about migration.  The result will be analyzed with Norman Fairclough’s critical discourse analysis. Four textbooks have been studied and they are released between the years 2007-2020. The method that has been used to process the material in the textbooks has been a qualitative text analysis.    The result shows that there are several discourses in the textbooks. The most prominent discourse is an ethnocentric discourse that highlights the western world and its decisive role in migration globally. There is also a diversity discourse which claims that migration enriches us both economically and culturally. Furthermore, there is also a school discourse that builds on the writings found in the curriculum, governing documents, and values for the school. The discourses are unchanged despite the refugee crisis that took place in 2015. Discourses that challenged were that there were big problems with large-scale immigration, but theses discourses never came up in the discourse order.

This study focuses on how the Swedish political parties are described in various learning materials in junior high school and high school. The purpose of this study is to examine learning materials in the subject social studies. The study also focuses on describing the problems that may occur with a democracy point of view if the learning materials do not give relevant and extensive descriptions of the political parties. The method that has been used is a learning material analysis as well as a qualitative text analysis with perspectives from Robert Dahls theory of democracy, especially the criteria of enlightened understanding. The study concludes that in a democracy perspective, there is a problem with many of the learning materials because the descriptions of the political parties are in no way descriptive enough to give the students the possibility to reach enlightened understanding, especially since it is not easy to find objective descriptions about the parties outside of the parties’ own presentation of themselves.

The purpose of this study is to investigate how the theme of human rights is portrayed in printed teaching materials written for the high school courses social studies 1a1 and 1b respectively. A total of three series from two publishers are analysed, which are the Kompass series, the Liber series, and the Arena series, where each series contains a course 1a1 and 1b. This study will fall under a qualitative content analysis with a comparative element and will use a semiotic-didactic analysis model. The result shows that the subject content of the textbooks for human rights fulfills the central content for the courses social studies 1a1 and 1b respectively. The textbooks differ regarding how big a place the theme of human rights was given in the textbook. The textbooks have several similarities and differences in composition and form of expression.

Samhällskunskapsämnet är idag ett kärnämne i den svenska gymnasieskolan på grund av målsättningen att fostra demokratiska medborgare. Ämnet formades i efterdyningarna av andra världskriget till ett självsändigt ämne med huvudsakliga fokus på medborgarbildning och demokratisk fostran. Målsättningen var att ämnet skulle verka som ett vaccin mot totalitära ideologier. På grund av ämnets politiska framväxt strukturerades ämnet med en tvärvetenskaplig struktur. Det innebar att ämnet grundades i flertalet akademiska samhällsvetenskapliga dicipliner för att möta målsättningen att vaccinera elever. Det resulterade i att samhällskunskapsämnet formades utan en enhetlig struktur begreppslig och teoretisk verktygslåda som andra ämnen har att tillgå.  Examensuppsatsen utgår från att ämnets tvärvetenskapliga struktur framskrivet i kursplanen utgör svårigheter för samhällskunskapslärare. Uppsatsens har som målsättning att undersöka övergripande ramen som kursplanen utgör såväl som vilka andra ramar som påverkar samhällskunskapslärare i deras yrkesroll. Uppsatsens empiriska material består av fem kvalitativa semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare på gymnasiet. Examensuppsatsen nvänder ramfaktorteorin för att identifiera vilka ramar som påverkar samhällskunskapslärarnas yrkesutövning. Examensuppsarsen visar på attt samhällskunskapsämnets kursplan är främsta övergripande ram som påverkar lärarna i deras yrkesutövande.

Syftet med denna kunskapsöversikt är att presentera forskning som behandlar möjligheter och utmaningar vid implementering av skolans demokratiuppdrag. Vidare studeras även hur samhällskunskapen arbetar med att fostra aktiva demokratiska medborgare. Kunskapsöversiktens frågeställningar är; Hur definieras och beskrivs syftet med skolans och samhällskunskapens demokratiuppdrag enligt tidigare forskning? Vilka aspekter lyfts fram i forskning som viktiga för skolans och samhällskunskapens demokratiska uppdrag? För att få fram relevant information användes systematiska sökningar i SwePub, ERC och Libsearch. Kunskapsöversikten visar tydliga samband mellan olika aspekter som studerats i resultatet. De olika aspekterna lyfter fram utmaningarna och möjligheterna och visar hur stor påverkan samhällskunskapsämnet och skolan har i att fostra aktiva demokratiska medborgare. Resultatet visar vidare på att möjligheterna ligger i att skolverksamheten drar nytta av samhällskunskapsämnets aktualitet och resurserna som aspekterna lyfter fram. Utmaningarna som lyfts fram i resultaten är lärarnas förmåga att anpassa sig, samt hur man ska ge elever rätt verktyg till att kunna bli aktiva demokratiska medborgare. I diskussionen lyfts aspekternas relevans upp och vikten av att fostra aktiva demokratiska medborgare. Vidare diskuteras även att det omgivande samhället ställer krav på att skolan, lärare och elever ska vara anpassningsbara.

The aim of this study is to examine how learning materials tied to the social studies subject (“samhällskunskap”) portray Sweden's parliamentary parties. The purpose of the examination is to identify key differences and similarities between the way the parties are portrayed, aswell as to identify whether the same political party is portrayed differently in different learning materials. Furthermore the study aims to see whether these portrayals are objective or not, using a theoretical lens consisting of the Swedish schools core values (“värdegrund”) to explain any infractions identified of the author's perceived objectivity. Using a qualitative text analysis a total of five different learning materials were examined. The conclusion of the study was that one of Sweden's eight political parties, the Swedish democrats (“Sverigedemokraterna''), were portrayed in a different type of way compared to the rest. This difference was exemplified by the author's general attitude toward the party, where the party's portrayal consisted of a value-ridden and non-objective discourse. There also were some differences identified between how different learning materials portrayed one and the same party, in most part explained by the learning materials' limited accounting of the parties in general, rather than actual disagreements. Lastly the study concluded that the Swedish schools core values were able to produce a possible explanation for the unequal treatment of the Swedish democrats, since the Swedish democrats views could be perceived as being incompatible with the core values of the Swedish school.