<p>This survey is a text analysis of 4 teaching books during a ten years period in Social studies from a multicultural and intercultural perspective. Taking as a starting point that society and the school in today’s Sweden are multicultural and in need of more intercultural teaching I explore teaching books in social science to se how they relate to Sweden as a multicultural society and their way of relating to intercultural teachings and compare them. The questions asked are: How do the different books describe the multicultural society in Sweden? What kind of intercultural tools are found in the books? And are there any similarities or differences among these books? The theories used as a starting point are reformulated by the author after theories of Von Wright and Lahdenperä to fit in to the context of a text analysis of teaching books and the method used is a content analysis with its purpose of describing how the books are constructed. I have found that two older books from ten years ago are not describing Sweden as a multicultural society and are not including people with different origin as a natural part of the society. I have also found that there are not much intercultural tools used for increasing the reader’s intercultural understanding. In two older books from 1994 there is a tendency to stereotype people with different origins in and to not describe them as participant members of society. The newer books from 2004 and 2005 are more describing Sweden as a multicultural society both directly and indirectly and they are including people with different origins to be a participant part of the society. It is also reflected that there is always a risk for stereotyping different groups in society by discussing problems but that there are different ways considered to avoid that. The books from today are both using more intercultural tools to increase the reader’s intercultural understanding in different ways.</p>

I denna studie presenteras en undersökning om hur samhällskunskapslärare på mellanstadiet upplever sitt ämne efter implementeringen av Lgr11. Lärarna som medverkat har erfarenhet av att arbeta under både Lpo94 och Lgr11. Genom kvalitativ intervju som metod och utifrån ett induktivt angrepssätt har datamaterialet samlats in och bearbetats genom en innehållsanalys. Resultatet visar att medverkande lärare upplever att Lgr11 är en styrande läroplan som gett samhällskunskapsämnet tydlighet. Vidare anser lärarna att trots att de enskilda SO-ämnena skrivs fram med egna kursplaner i Lgrl1 så kommer alla SO-ämnen in i varandra och behöver varandra i undervisningen. Slutsatser som dras utifrån studiens resultat är att samhällskunskapslärarna upplever det positivt att deras ämne fått tydligare struktur än innan. Ämnet kan ses som svagt avgränsat men i och med Lgr11 skrivs ett tydligare innehåll fram. Ytterligare en slutsats är att lärarna ser ett behov av att integrera de olika SO-ämnena i undervisningen samt att det kan bidra till ökad kunskap hos eleverna.

Inom ämnena svenska och samhällskunskap ska det ske undervisning i informationssökning och källkritik i olika medier i grundskolan. Syftet med denna studie är att bidra med information om hur lärare i årskurs 4-6 uppfattar informationssökning och källkritik i läroplanen samt hur lärare upplever undervisningen i dessa. Enligt den redovisade forskningen i denna studie är källkritik en del av informationssökningen och att lärare anser att elever i årskurs 4-6 inte ska undervisas i informationssökning och källkritik på Internet samt att det finns flera olika sätt för lärare att bedriva sin undervisning. Studien har en kvalitativ fenomenografisk och fenomenologisk forskningsansats. Materialet samlades in genom intervjuer och analyserades genom en kartläggning på likheter och skillnader samt genom att se mönster i lärarnas utsagor. Resultatet visar att lärarna anser att källkritik och informationssökning i undervisningen inte går att särskiljas från varandra, att lärare i årskurs 4-6 bör undervisa elever i informationssökning och källkritik på Internet och att lärare använder sig av diverse olika sätt att bedriva sin undervisning på. / Within the subjects of Swedish and Civics there must be teaching in information retrieval and source criticism in various media in primary school. The purpose of this study is to provide information on how teachers in grades 4-6 perceive information retrieval and source criticism in the primary school curriculum and how teachers experience teaching this subject. According to the research reported in this study the source criticism is part of the information retrieval and that teachers believe that students in grades 4-6 should not be taught information retrieval and source criticism on the Internet, and also that there are several different ways for teachers to pursue their teaching. The study has a qualitative phenomenographic and phenomenological approach. The materials were collected through interviews and was analyzed by mapping the similarities and differences and by finding patterns in the teachers´ descriptions. The results show that teachers believe that the criticism of sources and information retrieval in the teaching can not be distinguished from eachother, that the teachers in grades 4-6 should teach students in information retrieval and source criticism on the Internet and that teachers use various ways to conduct their teaching.

Social studies, or citizenship education, seems to be a hot topic when it comes to questions regarding the school. Research shows that social studies, as a school subject, is hard to define and at the same time, defined by many. The aim of this study is to examine which aspects of social studies is emphasized in the national curriculum. The focus is primary school. Furthermore, the purpose is also to examine how a selected number of municipalities, in their own policy documents, address these sections in national curriculum. Following questions have been answered with discourse analysis: What relevant discourses regarding social studies can be found in the national curriculum and how is the relationship between them? Which educational purposes are formulated within these discourses? Is it possible to see reflections of these discourses in the municipal steering documents, and if so, how are they expressed? The result shows that discourses surround the word knowledge, and that one aspect of knowledge is dominating. This aspect is even more dominating in the municipalities own steering documents and other aspects are beeing supressed.

Den här studien har undersökt hur framställningar görs av individer med utländsk härkomst, etniska grupper och icke-västerländska kulturer görs i svenska läroböcker för samhällskunskap. Det undersöks också om det görs framställningar av ett ”vi” och ”de andra” i läroböckerna. I resultatet får läsaren följa fem olika teman som kommit fram genom läsning av sex läroböcker. Resultatet har analyserats med en postkolonial teori för att göra analyser om framställningarna som görs i läroböckerna kan tolkas som diskriminerande. I studien har också en läromedels teori använts för att analysera om framställningarna som görs i läroböckerna har en funktion av att förmedla diskriminerande diskurser. Vad resultatet av studien visar är att funktionen med läroböckerna inte är att göra diskriminerande framställningar, dock gör framställningarna att det görs ett ”vi” och ”de andra”. Av resultatet framkommer också att det förekommer tveksamma framställningar i läroböckernas innehåll.

This study inquires to show how civic-teachers in the Swedish upper secondary school interprets, transforms and educates about power in civics. It’s written in the civics curriculum that the education will teach the students about power in relation to different social issues. To find out how this works in practice, a qualitative study has been made with three interviews with civic-teachers at schools in the Southern of Sweden. The purpose with this study is to get a better understanding of the process of the education that teachers face every day. Since there’s so few studies about how power is educated in the school’s civic studies, this study’s vision is to enlarge the field of research and show one view of how the interpretation, transformation and education is made about power. The study focuses on two main fields, the formal and the informal power. The formal power is about politics and for example the allocated power that a politician holds in a government. The informal power on the other hand is more obscure, it is about the power that exists in our every-day lives between people or organisations having more influence because of societies norms or of our own unwritten rules. Power is a returning subject during the entire civic studies. All interviewed teachers agree that power is an important and frequently discussed part of the subject even though it might not always be expressed explicitly. The knowledge about power is important for the students’ capability to understand the society and different social issues. The interviews also show that the students need to be able to see the concept of power in relation to other civic terms. But in general, the teachers think their students have a good understanding about power and especially the power that exists in their own surroundings. The study also show that the interviewed teachers work hard to create good knowledge about power by putting the education close to the students every-day life. This creates a solid ground for getting better understanding in the entire subject. The teachers have different ways of doing this, but a common teaching method that recurs is roleplaying. Usually during this method, the formal power is mainly the focus of the practice. Another common method is to work with the students’ own identity and through that see norms and their effect on themselves and the society around them. In this kind of work the informal power is the most important. / Denna uppsats undersöker hur samhällskunskapslärare på gymnasiet tolkar, transformerar och undervisar om begreppet makt. I läroplanen för gymnasieskolan står att undervisningen ska ge eleverna kunskaper kring bland annat makt kopplat till olika samhällsfrågor. För att reda ut detta genomförs i praktiken har en kvalitativ metod använts i form av tre semistrukturerade intervjuer från skolor i södra Sverige. Intervjuerna syftar till att skapa förståelse för hur denna process kan se ut i undervisningen. I och med att det saknas mycket forskning kring hur begreppet makten undervisas om i samhällskunskapen syftar denna undersökning till att vidga det forskningsfältet och ge en bild av hur tolkning, transformering och undervisning kan se ut. Studien har två huvudfält av makten, den formella och den informella makten. Den formella makten handlar bland annat om politik och den makt som exempelvis en förtroendevald har genom sin tilldelade position. Den informella makten däremot innefattar den makt som finns runt omkring oss i vår vardag där vissa människor eller organisationer har mer makt än andra på grund av samhällets normer eller de osynliga regler vi själva skapat. Makten är återkommande i hela samhällskunskapen och samtliga lärare trycker på att makten finns med överallt, däremot är den inte alltid uttryckt explicit. Det är viktigt för eleverna att ha kunskaper kring makt för att förstå sig på samhället i stort. Utifrån intervjuerna syns att eleverna behöver se begreppet makt i relation till andra begrepp, men att de generellt sett har en god förståelse för makten, speciellt för den som finns i deras närhet. I undersökningen framkommer även att de tre intervjuade lärarna arbetar aktivt med att skapa förståelse om makt genom att knyta undervisningen nära till elevernas vardag. Detta skapar en god grund för att förstå samhällskunskapen. Lärarna arbetar på olika sätt för att nå dit men ett sätt som nämns återkommande är rollspel. I detta område blir den formella makten den mest centrala. Även arbetsområden om elevernas egna identitet används återkommande där framförallt den informella makten blir synlig i form av normer och osynliga regler.

Från och med 2017 har Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 reviderats och har nu allt större fokus på digitalisering och att utveckla elevernas digitala kompetens. I samband med revideringen förändrades läroplanens två första kapitel samt flera kursplaner där undervisningen i de olika ämnena nu ska fokusera allt mer på elevernas utveckling av digital kompetens. Ansvarsfullt användande av digitala medier utifrån sociala, etiska och rättsliga aspekter är ett av de centrala innehåll som tillkommit i samhällskunskapen i och med revideringen. Syftet med denna studie är att undersöka lärares kunskaper inför att undervisa utifrån det nya centrala innehållet men med ett fokus på enbart sociala medier. Studien avser också att undersöka vilken fortbildning lärare fått i och med läroplanens revidering samt hur lärarna ser på det centrala innehållet ansvarsfullt användande av sociala medier. Studiens frågeställningar besvaras genom en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar. Resultatet visar på att lärare anser att de har goda kunskaper inom tekniska verktyg och pedagogik men att en grupp av lärare saknar väsentliga ämneskunskaper för att kunna bedriva undervisning om ansvarsfullt användande av sociala medier. Lärare anser att de fortbildningar som erbjuds är bristfälliga och att kunskapsnivån på dessa kurser inte matchar deras individuella behov. Studien visar dock att trots bristen på ämneskunskaper och relevant fortbildning ser lärare fram emot att undervisa om ansvarsfullt användande av sociala medier eftersom de anser att det är ett viktigt och aktuellt ämne. / <p>SO</p>

Globalization is a fascinating concept mostly because of its influence on the world and the systems within it. The external factors in the surrounding world can make any country adapt to new ways of thinking. This effect has come to impact how education works and evolves and in what way education should persist. The educational sector in Sweden is no exception to globalizations effects on how its systems work and what should be thought of it. How this phenomenon, globalization, is met by the students and the public mostly depends on how it is presented by the media and educators. Moreover we can see that there is a need for continuous education of teachers and development of their skills for them to stay up to date and face globalization on the world arena. Be-cause of this we can see politics getting involved in the educational system to be able to maintain control over its development, this involves both economical and ideological views. The presented subjects in this abstract is what the coming essay will explore. Some effects of these external factor could be and how teachers should work with globalization as a phenomenon!

I denna studie har syftet varit att besvara hur globaliseringsprocessen framställs i läroböcker för gymnasieskolan utifrån ekonomiska, politiska och sociala perspektiv, klargöra eventuell förändring över tid samt besvara på vilket sätt läroböcker ska värderas utifrån teoretiska aspekter. Det har gjorts genom en kvalitativ innehållsanalys med ett operationaliseringsschema som stöd. Resultatet visar att det ekonomiska perspektivet är överrepresenterat i läroböcker när det handlar om globaliseringsprocessen. Politiska och sociala perspektiven behandlas inte alls i samma utsträckning som det ekonomiska perspektivet. Av de underkategorier som undersöks – orsaker, konsekvenser och aktörer – var det konsekvenserna av globaliseringen som behandlade till största del. Enligt teorin var handel en ekonomisk orsak till globaliseringen. Enligt materialet var handel en konsekvens av globaliseringen. Samtidigt var teknisk utveckling enligt teorin en ekonomisk konsekvens medan materialet presenterade teknisk utveckling som en orsak till globaliseringen. Detta indikerade på att läroböckerna inte fullt vilade på samma vetenskapliga grund som föreslogs i det teoretiska ramverket. Slående var materialets likheter mellan den tidigare och senare upplagan. I många fall var behandlingen av globaliseringsprocessen identiska mellan upplagorna. / The purpose of this study has been to answer how the globalization process has been presented in textbooks for upper secondary school by economic, political and social perspectives, bring clarification to any possible changes over time that may occur and answer how textbooks should be evaluated based on theoretical aspects. A qualitative content analysis has been made with an operationalization scheme as a support. The result show that the economic perspective is overrepresented in the textbooks when globalization process is being processed. The political and social perspectives is not processed the same amount as the economic perspective is being processed. Of the subcategories – cause, consequence and participants – the consequence of the globalization was processed mostly. The economic cause of globalization according to the theory was trading. According to the material trading was one of the consequences of the globalization. Meanwhile the technical development was according to the theory an economic consequence in the meantime the material presented technical development as a cause of the globalization. This indicated that the textbooks did not fully rest on the same scientific basis as suggested in the theoretical framework. The materials similarities between the earlier and later edition was striking. In many cases the processing of the globalization process vas identical between the editions.

No description available.