Syftet med undersökningen är att se om det finns några skillnader mellan flickors och pojkars attityd och engagemang i klimatförändringsfrågan gällande årskurs 9. Jag vill även studera hur pass integrerade klimatfrågorna är i skolan med fokus på hur undervisningen ser ut gällande konsekvenser och åtgärder med fokus på undervisningen i samhällskunskap. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av två metoder: intervjuer och enkäter. Enkätundersökningen gjordes med 108 elever och intervjun med fyra slumpmässigt valda elever. Undersökningen har utgått ifrån frågorna: hur förhåller sig eleverna till klimatförändringsfrågan? Syns det någon skillnad i hur pojkarna och flickorna förhåller sig till begreppet klimatförändringar? Hur upplever eleverna att klimatförändringsfrågorna behandlas i skolan/undervisningen? Och hur upplever eleverna att klimatförändringsfrågorna behandlas i samhällskunskapen? Resultatet visade att majoriteten av eleverna har fått information om begreppet klimatförändringar främst genom TV och i tidningen. Det visade också att eleverna tar klimatförändringsfrågorna på allvar och att de tycker det är viktigt att lära sig om detta i skolan. De anser sig dock ej ha fått tillräckligt mycket undervisning om det i skolan. Av resultatet framgår också att eleverna främst har fått undervisning om klimatförändringsfrågorna i biologin och geografin. En stor del av eleverna har vidare uppgett att de vet hur man kan agera för att förhindra klimatförändringar och denna kunskap har de främst fått från media. Dock är det få av eleverna som i realiteten arbetar för att göra något åt klimatförändringarna och det är främst flickorna som i något större utsträckning aktivt arbetar för miljön.

Klassrumsdiskussioner i samhällskunskapsämnet på gymnasiet kan vara både ett givande och problematiskt inslag i undervisningen, särskilt om eleverna har åsikter som strider mot skolans värdegrund. I den här uppsatsen intervjuas sex samhällskunskapslärare om hur de resonerar kring förutsättningar för, användande och hantering av klassrumsdiskussioner i ämnet. Analysen av intervjuerna har formats efter teorin om deliberativa samtal och visar att den är det ideal lärarna har för diskussionerna. Samtidigt uttrycker lärarna att det finns många problem med att nå dit, särskilt på yrkesförberedande program där eleverna ofta uttrycker åsikter som strider mot värdegrunden och att de inte accepterar de grundläggande reglerna för ett deliberativt samtal. Ett annat problem som lärarna upplever är att eleverna har en mängd åsikter som de inte har argument eller fakta som talar för. En bristande källkritisk kunskap hos eleverna kan vara en bidragande orsak till detta.

Detta arbete är en kvalitativ studie av den normkritiska pedagogikens förankring i lärarens sätt att arbeta och planera sin undervisning. Syftet med studien är att belysa hur undervisningen i ämnet samhällskunskap bedrivs ur ett normkritiskt perspektiv samt skapa en bild av i vilken utsträckning normkritisk pedagogik bedrivs i just ämnet samhällskunskap på några skolor i sydöstra Skåne. Studien baseras på en enkätundersökning där de svarande är samhällslärare i årskurs 7-9 på några av skolor i sydöstra Skåne. I studien ligger fokus på hur den enskilda läraren förhåller sig till heteronormativitet i sitt val av undervisningsmaterial och i sitt förhållningssätt gentemot eleverna samt om hen medvetet använder sig av normkritisk pedagogik som ett verktyg i sin undervisning. Resultatet visar att det i de utvalda skolorna inte bedrivs normkritisk pedagogik i någon stor utsträckning med undantaget av en. Detta beror dels på okunskap hos lärare om vad heteronormativitet är, dels en ovilja om att att se möjligheter istället för hinder med att arbeta normkritiskt.

Föreliggande arbete har haft som avsikt att undersöka på vilket sätt begreppet jämställdhet mellan kvinnor och män får för genomslag i undervisningen i Samhällskunskap A i gymnasieskolan. Jag har intervjuat fyra lärare som undervisar i ämnet på Estet- respektive Mediaprogrammet. Elever som studerar på dessa program förbereds för ett arbete i det s.k offentliga rummet i yrken som skådespelare, dansare, konstnärer, journalister, författare o.dyl. Under studietiden men framför allt när de kommer ut i arbetslivet kommer människor att kunna ta del av deras verk.Avsikten har varit att undersöka hur lärare uppfattar, tänker och förbereder eleverna inför samhällslivet kring jämställdhet mellan kvinnor och män. Undersökningen handlar också om jämställdhet diskuteras i samband med den konstart som eleven studerar. Jag har genomfört fyra kvalitativa intervjuer. Det har visat sig att det fortfarande inte är självklart att undervisa om jämställdhet trots att det i styrdokumenten för skolan finns inskrivet som en värdegrund. Det jag kommit fram till är att jämställdhet upplevs fortfarande som ett ämne som det är besvärligt att hantera. Orsakerna kan vara att man själv inte vet vad man tycker, det brister i kunskap eller att det inte känns angeläget.

Jag har i mitt examensarbete intervjuat fem lärare i samhällskunskap som representerar tre olika gymnasieskolor. Via intervjuerna har jag försökt reda ut vad lärarna anser om det friutrymme som den mål- och resultatstyrda skolans kursmål i samhällskunskap ger. Mitt syfte med undersökningen har varit att ställa det faktum att kursmålen i samhällskunskap är abstrakta och därmed ger ett stort friutrymme för lokal tolkning mot det faktum att en likvärdighet enligt läroplanen skall kunna garanteras över hela landet. Utifrån intervjuerna har jag kommit fram till att arbetssätt, åsikter och uppfattningar om kursmål, friutrymmet och likvärdighet skiljer sig åt mellan lärare och skolor. Med hjälp av övrig litteratur har jag tagit med aspekter som visar att en likvärdighet kan vara problematisk att uppnå i en decentraliserat styrd skolverksamhet.

Klassrummet i samhällskunskapUndervisning i samhällskunskap i grundskolans tidigare år / Teaching civics in early years compulsory school

I uppsatsen vill jag undersöka samhällskunskapsboken för gymnasiet "Kompass till samhällskunskap" ur ett genusperspektiv. Genom att utföra en diskursanalys hoppas jag finna de diskurser kring kön och genus som finns i boken. Teorin bygger främst på Hirdmans två principer; dikotomin och mannen som norm och överordnad. Samt hur detta är grunden för genusordningen. Resultatet påvisar flera olika diskurser kring kön och jämställdhet. Materialet har rikligt med exempel från människor som avviker från normen vit man men saknar kopplingar till strukturella förklaringar kring genus och fokuserar på det privata. Dikotomi, mellan mannen och kvinnan, och normer kring maskulinitet, femininitet och heterosexualitet reproduceras. / In this essay, I will examine the social studies book for high school "Kompass till Samhällskunskap" from a gender perspective. By conducting a discourse analysis, I hope to find the discourses on sex and gender. The theory is based primarily on Hirdmans's two principles for the gender order: the dichotomy and the man as the norm and superior.The result demonstrates a variety of discourses on gender and gender equality. The material has plenty of examples of people who deviate from the standard white man. However, the book is lack of connections to structural explanations of gender and focus on the privacy and not the political aspect. Dichotomy between man and woman, and norms about masculinity, femininity and heterosexuality is reproduced.

Ett av den svenska skolans mest centrala uppdrag är att förbereda eleverna för det samhälls- och arbetsliv som väntar efter avslutad skolgång. Bland annat ska eleverna förberedas att delta i demokratiska val. I Sverige har vi val till fyra politiska församlingar, varav representanter i tre av dessa församlingar har gemensam valdag vart fjärde år. Den fjärde samlingen, Europaparlamentet, har separat valdag och dessutom hålls dessa val var femte år. Uppsatsens syfte är att i läroböcker för gymnasieskolan undersöka hur valet till Europaparlamentet framställs i jämförelse med hur valen till Riksdagen, landstingsfullmäktige och kommunfullmäktige framställs. Detta jämförs med den svenska skolans styrdokument, där främst framställningen av valet till Europaparlamentet jämförs med skolans demokratiuppdrag som uttrycks i styrdokumenten. Resultaten i uppsatsen visar på att det finns en stor skillnad mellan hur Europaparlamentet framställs jämfört med de tre församlingar som det hålls val till vart fjärde år. Dels behandlas Europaparlamentet i en internationell kontext medan de andra tre valen framställs i en demokratikontext och dels ägnas minst utrymme åt Europaparlamentet i jämförelse med de andra valen. I en av de tre undersökta läroböckerna nämns inte valet till Europaparlamentet alls. I resultatet framkommer även att Europaparlamentet behandlas koncentrerat i avsnittet som behandlar internationella relationer och förekommer marginellt i övriga delar av läroböckerna.

Syftet med undersökningen var att synliggöra studenters upplevelse av om läromedlen inom ämnet samhällskunskap. Nio intervjuer gjordes på en gymnasieskola med praktisk inriktning. Resultatet presenterades i samband med en analys där elevernas svar kategoriserades efter teman. Slutsatsen för undersökningen var att de som inkorporerade sin mångkulturella bakgrund i sitt lärande upplevde läromedel som mer tillgängliga. Samtidigt lyftes språkbruk i läromedel som ett hinder och de potentiella lösningarna på det problemet var att nyansera läromedel.

Denna studies syfte är att undersöka möjligheter och hinder med ämnesövergripande arbete i ämnena matematik och samhällskunskap. Samarbete mellan disciplinerna medför en ökad verklighet-sanknytning och helhetssyn för eleverna. Utifrån studiens möjligheter och hinder ges förslag på hur man kan arbeta vidare för att möjliggöra ett utökat ämnesövergripande arbete mellan dessa ämnen.