Föreliggande arbete har haft som avsikt att undersöka på vilket sätt begreppet jämställdhet mellan kvinnor och män får för genomslag i undervisningen i Samhällskunskap A i gymnasieskolan. Jag har intervjuat fyra lärare som undervisar i ämnet på Estet- respektive Mediaprogrammet. Elever som studerar på dessa program förbereds för ett arbete i det s.k offentliga rummet i yrken som skådespelare, dansare, konstnärer, journalister, författare o.dyl. Under studietiden men framför allt när de kommer ut i arbetslivet kommer människor att kunna ta del av deras verk.Avsikten har varit att undersöka hur lärare uppfattar, tänker och förbereder eleverna inför samhällslivet kring jämställdhet mellan kvinnor och män. Undersökningen handlar också om jämställdhet diskuteras i samband med den konstart som eleven studerar. Jag har genomfört fyra kvalitativa intervjuer. Det har visat sig att det fortfarande inte är självklart att undervisa om jämställdhet trots att det i styrdokumenten för skolan finns inskrivet som en värdegrund. Det jag kommit fram till är att jämställdhet upplevs fortfarande som ett ämne som det är besvärligt att hantera. Orsakerna kan vara att man själv inte vet vad man tycker, det brister i kunskap eller att det inte känns angeläget.

Denna uppsats är en studie med ett fenomenologiskt och hermeneutiskt perspektiv. Genom kvalitativa forskningsintervjuer har estetlärares sätt att se på undervisning om idégenerering undersökts. Baserat på teorier kring hur styrdokumenten påverkar undervisning, vad kreativitet och idégenerering är i en skolkontext samt estetiska lärprocesser har följande frågor ställts: Vad har estetlärare för erfarenheter av undervisning om idégenerering? Vad beskriver estetlärare som framgångsrika metoder i undervisning kring elevernas idéer? Hur beskriver estetlärare sin roll i styrningen av elevernas arbete med idéer? Intervjuerna genomfördes med hjälp av en frågeguide för att skapa en riktning. Varje intervju är 30-40 minuter och spelades in. Efteråt transkriberades och analyserades intervjuerna och beskrivningarna respondenterna gav delades in i teman. Dessa teman fick rubriker utifrån vad respondenterna berättar i intervjuerna. Lärarnas erfarenheter kring undervisning av idégenerering handlar om att skapa förutsättningar genom att ge eleverna rätt förkunskaper, tillhandahålla relevant material och att skapa en trygg miljö. Under det arbetet intar lärarna olika roller, men den roll de refererar till mest är handledarrollen. Konstnärligt skapande tar tid vilket lärarna förhåller sig till både via att följa styrdokumenten men också genom att begränsa tiden för eleverna för att sätta en form av press på att det ska bli ett skapande. En balansgång är att förhålla sig till elevernas motivation, vilket gör att feedbacken och samtalen ser väldigt olika ut beroende på vad lärarna upplever att eleverna klarar av. Att jobba med samtal och feedback ses som en viktig metod i arbetet, likaså att skapa ingångar till projekt som begränsar men samtidigt öppnar upp för kreativitet. För att eleverna ska växa i sitt eget skapande undervisar lärarna om processen på olika sätt samt skapar ett klassrum där det är tillåtet att göra fel och att experimentera. Styrningen av elevernas arbete sker genom annan undervisning som skapar en väg för eleverna kring hur de ska jobba med egna idéer, exempelvis genom att jobba med en viss teknik. Beroende på undervisningssituation och elevernas individuella förmåga styr lärarna ibland väldigt tydligt medan eleverna ibland får stort utrymme då lärarna intar en mer bakåtlutad roll. Slutligen skapar bedömningen i form av betygsättning en viss styrning, dels eftersom eleverna vet om att de kommer bli bedömda men också eftersom det skapar ett visst sätt att jobba som pedagog. / This paper is a study with a phenomenological and hermeneutic perspective. Through qualitative research interviews, the experience of idea generation among teachers in aesthetics has been examined. Based on theories about how governing documents in school affect teaching, what creativity and idea generation means in a school context and aesthetic learning processes, the following questions were asked: What experience do teachers in aesthetics have of teaching about idea generation? Which methods do teachers in aesthetics describe as successful in teaching about students' ideas? How do teachers in aesthetics describe their role in the management of students' work with ideas? The interviews were conducted using a interview guide to create a direction. Each interview was 30-40 minutes long, and was recorded. The interviews were subsequently transcribed and analyzed, and the descriptions given by the respondents were divided into themes. These themes were given headings based on the respondents’ answers. The teachers' experiences of teaching idea generation is about creating good conditions, this by giving students the correct knowledge, providing relevant material and creating a secure and positive environment. During their work, teachers take on different roles, and the role most commonly referred to by the teachers is representing the mentor. Artistic creation takes time, which the teachers relate to, both by following the governing documents, but also by making time limits for the students’ work. This to pressure the students to be more creative. The teachers balance when relating to the students’ motivation, meaning that feedback and conversation differ considerably depending on the teacher’s perception of what the students are able to cope with. Working with conversation and feedback is seen as an important working method, as well as creating entrance for projects that limit but at the same time opens up for creativity. In order for the students to grow along with their own creation, teachers teach about the process in different ways trying to create a culture in the classroom where it is allowed to make mistakes and to experiment. The students' work is guided through other teaching that creates a way for students to work with their own ideas, for example by working with a certain technique. When taking on the mentor role, the teachers sometimes guide the work in a very distinct way, and other times take a less prominent approach allowing the student to work more freely. Finally, the assessment in the form of grading creates a certain degree of control, partly because the students are aware that they will be evaluated but also because it creates a certain way of working for the teacher.