Sweden is a country which has a diverse and multicultural population, stemming from a high immigration to the country. This diverse population is reflected in the student bodies of classrooms around the country and provide an arena for different cultures to interact. Classes are usually grounded in textbooks and therefore it becomes vital to use inclusive textbooks that further intercultural understanding. This study aims to study social science textbooks from 1960-2011 and study how they define Swedishness and handle different cultures. It also aims to answer how the books relate to their respective curricula with a focus on intercultural learning. The study is based on discourse analysis and analyses the textbooks with relation to intercultural learning, Said’s theory of orientalism and Fanon’s theory of otherness. The books chosen for the study are a grade 7-8 book from 1967, the rest are high school books from 1967, 2004 and 2011. They were chosen due to being used during different curricula and therefore give a historic perspective on social science textbooks contents. The study found that the two older books defined Swedishness in a very static way based on skin color, language, etc, whilst the two newer books had a more fluid definition of Swedishness and how it is ever changing depending on the Swedish population. The two older books only had a small portion dedicated to dealing with international problems and other cultures and gave a shallower description lacking larger context compared to the newer ones. This was further reflected in their respective curricula with the newer having a larger focus on creating understanding between groups.

Research shows that teachers’ use of group work in Swedish schools has decreased significantly since the 1980s, in favor of more individual- and teacher-led activities. The questions concern partly how the teachers perceive group works in their practice of teaching in social studies. Partly also how the teachers, through their design of the teaching instruction, can go about assessing the students' knowledge linked group work in a just way. The material for the study consists of previous national and international research in the area, regarding the view on group work and assessment of that style of teaching. Partly also based on seven individual, qualitative, and semi-structured interviews with social studies teachers, who are active in teaching in upper secondary schools. Hermeneutics has been used as a methodological framework, consisting of various principles of relating to and interpreting the material text. The results show that the teachers show a divided, but primarily negative view concerning group work in its traditional definition. The teachers perceive, on the other hand, more positive associations linked to smaller teaching elements that use smaller groups of students as a basis for example, discussion of tasks and political opinions. A recurring aspect that the teachers exhibit is the problem with assessing students' knowledge in the summary assessment of student work carried out in groups. Where both the working process and the final product may be shared between students. The teachers' theoretical and practical solutions to these problems range from lowering the priority of group work in their teaching to structuring tasks where students can show their knowledge in combination with the teacher observing the working process and including more opportunities for the student to show their knowledge for a more holistic assessment. / Forskning visar att lärares användning av arbetsformen grupparbete har minskat avsevärt i den svenska skolan sedan 1980-talet till fördel för mer individuell- och katederundervisning. Studiens frågeställningar berör dels hur lärarna uppfattar arbetsformen grupparbeten i sin undervisning i samhällskunskapsämnet. Dels även hur lärarna uppfattar att de genom sin utformning av undervisningen kan gå till väga för att bedöma elevernas kunskaper rättvist utifrån arbetsformen. Materialet för studien består av dels tidigare nationell och internationell forskning på området gällande lärares syn på grupparbeten och bedömning av dem. Dels även sju enskilda, kvalitativa och semistrukturerade intervjuer med samhällskunskapslärare, vilka aktivt undervisar på högstadiet. Hermeneutiken har använts som metodologiskt och teoretiskt ramverk genom principer för att analysera och tolka materialet. Resultatet visar på att lärarna uppger en kluven, men framför allt negativ uppfattning gällande grupparbetet i dess traditionella mening. Lärarna uppfattar däremot positiva associationer kopplade till kortare moment som nyttjar mindre grupper av elever som grund för exempelvis diskussioner av frågor och politiska åsikter. En återkommande aspekt som lärarna lyfter är problematiken med att bedöma elevers enskilda kunskaper vid en summativ bedömning grupparbeten, där såväl arbetsprocessen som slutprodukten kan vara gemensam. Lärarnas önskemål och praktiska lösningar gällande dessa problem rör sig mellan att prioritera ner grupparbeten i undervisningen, till att strukturera uppgifter där elever får möjlighet att visa sina kunskaper på egen hand, kombinerat med att läraren ser till arbetsprocessen och genomför fler moment för att få en mer holistisk bild av elevens kunskaper.

No description available.

EU-undervisning i den svenska skolan är ett ämne som i många år har diskuterats och ifrågasatts inom samhällsforskning. Det finns idag få undersökningar som tar upp hur innehållet kopplat till EU organiseras och konkretiseras i samhällskunskapsundervisningen. Tidigare forskning visar att den undervisning som bedrivs på gymnasial nivå sällan förmedlar en tillräcklig kunskap om politik som bedrivs på EU-nivå. Detta har en tydlig påverkan på ungas politiska deltagande, speciellt på europeisk nivå. För att kunna delta i ett demokratiskt samhälle är det av stor vikt att eleverna får grundläggande kunskaper om demokratins spelregler samt sina politiska rättigheter och påverkningsmöjligheter. Där spelar skola och lärare en stor roll som kunskapsförmedlare. Denna studie syftar till att undersöka hur lärare som ingår i Europaparlamentets skolambassadörsprogram undervisar om EU på gymnasial nivå. För att uppfylla syftet har skolambassadörernas arbete analyserats utifrån de tre politikdimensionerna; Polity, Policy och Politics. Tidigare forskning poängterar vikten av att alla politikdimensionerna implementeras och exemplifieras i undervisningen. Undervisning som endast belyser en eller två dimensioner av politik-begreppet ger en skev bild av det politiska systemet och flera grundläggande delar missas. Studiens resultat visar att samtliga politikdimensioner är framträdande i den undervisning skolambassadörerna planerar och genomför, med fokus på EU. Skolambassadörernas undervisningsmetoder och undervisningsinnehåll är varierande, vilket stämmer överens med det tidigare forskning presenterat. Det är därför svårt att konkretisera vilket innehåll som är centralt i EU- undervisning på gymnasial nivå.

Sammanfattning på svenska Detta arbete ämnar att bringa kunskap om hur elever uppfattar och resonerar kring medborgarfostran och demokrati i ämnet samhällskunskap. Detta undersöks via kvalitativa studier med fyra gymnasieelever för att få en nära bild över hur just eleverna upplever medborgarfostran och demokrati ur deras perspektiv. Studien bygger på semistrukturerade intervjuer. Studiens analysverktyg baserar sig på kunskaper ”i” och ”om” demokrati, medborgarkunskaper samt demokratiteori. Det är med dessa teorier och begrepp som intervjumaterialet har analyserats. Studien pekar på att eleverna uppfattar samhällskunskapens medborgarfostran som förberedande inför samhällslivet och de pratar om hur ämnet har hjälpt dem att förstå världen och samhället. Studien pekar även på att det emellertid finns skillnad i vad eleverna lär sig och uppfattar som viktigt. I vissa abstrakta begrepp så finns en tydlig skillnad mellan respondenterna medan de i andra kategorier är lika exempelvis gällande perspektivtagande och reflexivitet. Således är studiens slutsats att samhällskunskapsämnet är förberedande men att de värden och egenskaper som syns i undervisningen uppfattas väldigt olika.

Demokratifrämjande och medborgarfostran är några av skolans viktigaste uppgifter och samhällskunskap som ämne besitter unika möjligheter för medborgarbildning i gymnasieskolan. Vilka medborgartyper eller ideal som ses som värdefulla i samhället är därför något som är värt att undersöka hos dagens elever. Hur dessa uttrycks i elevers beskrivningar av samhällskunskap samt hur de beskriver att ämnet bidragit till deras medborgarbildning har därför varit uppsatsens huvudfokus. Syftet med undersökningen är att lyfta elevernas perspektiv i befintlig medborgarbildningsforskning och på så vis belysa samhällskunskapsämnet möjliga vägar framåt. För att besvara frågeställningarna har studien använt sig utav Westheimer och Kahnes tre medborgarideal som teoretisk grund där dessa är: den personligt ansvariga medborgaren, den deltagande medborgaren och den rättviseorienterade medborgaren. Metoden för undersökningen är elevenkäter som sedan analyserats med hjälp av kvalitativ innehållsanalys för att kunna se generella mönster i hur eleverna uttrycker dessa ideal och samhällskunskapens bidrag till deras medborgarbildning. Uppsatsens resultat visar att det rättviseorienterade medborgaridealet är tydligast framträdande i elevsvaren, därefter kommer det deltagande medborgaridealet och slutligen det personligt ansvariga medborgaridealet. Trots denna ordning är alla ideal mycket levande i elevernas beskrivningar. Samhällskunskapsämnet har på olika vis bidragit medborgarbildning hos eleverna genom att de får upp ögonen för olika politiska frågor och deltar i aktiviteter på olika vis. Detta stämmer överens med tidigare forskning trots att denna studie specifikt lyfter elevernas perspektiv, varav forskningen annars haft mycket fokus på lärare och undervisning.

Syftet med studien är att bidra till ökad förståelse för skolans demokrati- och värdegrundsuppdrag. Frågeställningen behandlar både kunskapssynen och vilken typ av demokrati som framställs i läroböcker i samhällskunskap för gymnasiet. Detta för att förtydliga vad som menas med skolans demokratiuppdrag. Genom att studera läroböcker i samhällskunskap, utifrån kvalitativa metoder identifieras vilken typ av demokrati som framställs. Studien utgår från två kunskapstyper, i-kunskaper och om-kunskaper. I-kunskaper betonar kunskaper för att kunna leva i ett demokratiskt samhälle, och om-kunskaper betonar faktabaserad kunskap. Utifrån denna kategorisering belyses vilka demokratimodeller som framträder i läroböcker för gymnasiet. Med idéanalytisk metod och ett hermeneutiskt förhållningssätt identifieras demokratimodeller som förekommer i läroböckerna utifrån tre demokratimodeller: val-, deltagar-, och samtalsdemokrati. Resultatet visar både att faktabaserade om-kunskaper dominerar i samtliga läroböcker och att valdemokrati är den modell som förespråkas mest. / The purpose with this study is to contribute to a better understanding regarding the task of teaching democratic and basic values in school today. This study intends to discuss both the perception of knowledge and what type of democracy that is presented in school text books in civics, at high school level. This is to explicate what the task of teaching democratic and basic values in school means. By studying school text books in civics, through a qualitative method this study aims to identify what type of democracy that is being described and emphasized. The study works with two types of knowledge’s, in-knowledge and about-knowledge. The in-knowledge emphasizes the knowledge’s of how to live in a democratic society, and about-knowledge emphasizes the factual knowledge about a democratic society. By these two categories this study attempts to illustrate what democratic model is described in school text books in high school. With an idea- analysis and a hermeneutic approach three democratic models will be identified, electoral-, participative-, and deliberative democracy. The result shows that factual based knowledge, about-knowledge dominates in school text books and that the electoral democratic model is being most advocated.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse. Vi fann att bilderna i de undersökta samhällskunskapsböckerna bidrar till ett isärhållande av män och kvinnor samt att de återskapar gällande genussystem där kvinnor och män framställs på ett traditionellt kvinnligt respektive manligt sätt.

Syftet med denna undersökning är att se på vilket sätt läroböcker i samhällskunskap lyfter fram olika demokratiska aspekter och vad som krävs av oss som lärare vid användandet av läroböcker vid undervisning om och i demokrati. I denna undersökning används tre demokratiteorier vilka är val- deltagar- och samtalsdemokrati. Dessa tre modeller har fungerat som en grund när vi gjort en brukstextanalys av tre läroböcker i samhällskunskap. I vår undersökning inriktar vi oss på läroböcker för grundskolans senare år. Vi undersöker i vilken utsträckningläroböckerna tar upp olika aspekter från de olika demokratiteorierna. De tre undersöktaläroböckerna tar alla upp aspekter från de tre demokratiteorierna och kan därför sägasha ett fullgott innehåll. Det är dock bara en av de undersökta böckerna som förmedlar både fakta om demokrati och kunskaper i demokrati. De två andra läroböckerna förmedlar främst fakta om demokrati. För oss som lärare är det viktigt att både läsa och tolka texten i de läroböcker vi använder. För att öka den demokratiska kompetensen krävs att man framförallt lyfter fram deliberativa processer i klassrummet och skapar ett gott klimat för diskussion och acceptans för skilda åsikter. Detta är något läroböckerna inte kan göra men som vi tycker de borde uppmana till i större utsträckning än vad de gör.

I styrdokument som omfattar ämneslärares uppdrag framskrivs att alla ämneslärare bör arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Denna målsättning kommer ur en förändrad demografi och beskrivs vara av största vikt för att ge alla elever likvärdiga möjligheter att utvecklas inom respektive ämne. Samtidigt råder det tveksamheter kring om ämneslärare verkligen känner sig rustade för att möta denna kravsättning. Syftet i vår studie är att få en djupare kunskap om hur samhällskunskapslärare upplever sina förutsättningar att arbeta språkutvecklande i sin ämnesundervisning. Syftet omfattar även en ambition om att frambringa kunskap om vilka följder som lärarnas förutsättningar kan tänkas få, ur såväl undervisnings-, ämnes- som samhällsperspektiv. För att uppnå studiens syfte används semistrukturerade intervjuer vilka vidare analyseras utifrån framförallt ramfaktorteorin, en teori som utvecklats för pedagogisk forskning. Ramfaktorteorin möjliggör att se lärarnas förutsättningar i ljuset av ett flertal olika perspektiv såsom pedagogiska, organisatoriska och administrativa ramar som tillsammans påverkar processen mot ett uppställt mål - i vår studie ett mål som innefattar att arbeta språkutvecklande inom samhällskunskapsämnet. I studiens diskussion analyseras intervjumaterialet i relation till frågeställningarna och kommer fram till ett antal slutsatser. Å ena sidan vittnar samhällskunskapslärarnas berättelser samstämmigt om bristande förutsättningar ur flera ramfaktorteoretiska perspektiv, å andra sidan synliggörs även oroväckande konsekvenser på såväl undervisnings- som samhällsnivå i relation till samhällskunskapsämnets fostrande uppdrag.