No description available.

<p>Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning. Resultatet utgår från hur pedagogerna, utifrån läroplansteorin transformerar, tolkar och realiserar och genomför undervisning på ett inkluderande eller exkluderande sätt, utifrån varje enskild elevs bästa. Vi ser även att pedagogerna underlättar och tillrättalägger för elever i behov av stöd.  Detta genom att se till varje enskild elev som kan få stödundervisningen antingen inkluderande eller exkluderande. Elevens bästa sätts alltid i främsta rummet av pedagogerna. Flera pedagoger anser att samtal i olika former är ett verktyg för att skapa förståelse för vidare utveckling. Pedagogerna anser att eleverna har inflytande över sin utbildning genom att pedagogerna lyssnar och är lyhörd på elevernas idéer och genomför dessa i största möjliga mån utifrån läroplanen mål.</p>

Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning. Resultatet utgår från hur pedagogerna, utifrån läroplansteorin transformerar, tolkar och realiserar och genomför undervisning på ett inkluderande eller exkluderande sätt, utifrån varje enskild elevs bästa. Vi ser även att pedagogerna underlättar och tillrättalägger för elever i behov av stöd.  Detta genom att se till varje enskild elev som kan få stödundervisningen antingen inkluderande eller exkluderande. Elevens bästa sätts alltid i främsta rummet av pedagogerna. Flera pedagoger anser att samtal i olika former är ett verktyg för att skapa förståelse för vidare utveckling. Pedagogerna anser att eleverna har inflytande över sin utbildning genom att pedagogerna lyssnar och är lyhörd på elevernas idéer och genomför dessa i största möjliga mån utifrån läroplanen mål.

År 2011 gjordes olika ändringar inom skolan och ett exempel på det var införandet av en ny läroplan för grundskola och gymnasium. Med den nya läroplanen infördes ett nytt betygsystem med sex nya betygssteg, A - F, som innehåller “mellanbetyg” som inte funnits i de tidigare systemen och som är mindre tydligt definierade än övriga betygsgrader. Syftet med studien var att öka förståelsen för betygssättningen och förutsättningarna för en likvärdig betygssättning i idrott och hälsa 1, genom att undersöka hur lärare resonerade kring betygssättning av betygen B och D. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer med lärare på olika skolor som undervisar i idrott och hälsa 1. Empirin från intervjuerna analyserades sedan utifrån likvärdighet och läroplansteori. Studiens resultat visade att lärare resonerar att mellanbetygen B och D kan användas vid enskilda kunskapskrav eller vid en sammanvägning av kunskapskraven till ett slutbetyg. Lärare tolkade läroplanens formulering om till övervägande del på ett kvalitativt, kvantitativt och holistiskt sätt. Slutsatsen är att lärarna använder mellanbetygen på olika sätt och vid olika tillfällen varför förutsättningarna för en likvärdig betygsättning blir sämre. Det leder till att de mål om likvärdighet som skollagen har, inte uppnås, eftersom att utbildningen inte kan sägas vara likvärdig oavsett var i landet den anordnas.

Detta examensarbete behandlar kunskapsområdet friluftsliv inom ramen för ämnet idrott och hälsa i den svenska grundskolan. Det har tidigare varit en brist på friluftslivsundervisning och av den anledningen har studien undersökt om nya kursplanen i Lgr11 underlättat det pedagogiska arbetet för lärarna. Undersökningen är riktad mot hur lärare upplever och undervisar inom detta kunskapsområde. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fem lärare från tre grundskolor i norra Sverige. Resultatet visar att flera av de undersökta lärarna främst ser friluftsliv i termer av aktiviteter och de upplever att det är många ramfaktorer som försvårar arbetet med området. Undervisningen domineras fortfarande av aktiviteter där en fördjupning i att lära sig annat än aktiviteter verkar komma i skymundan och det blir då en väldigt ytlig undervisning. Vidare visar resultatet att området inte är speciellt prioriterat, även om några av de undersökta lärarna har börjat se möjligheterna istället för svårigheterna inom detta kunskapsområde.

I detta arbete undersöks vilka idéer gymnasielärare i svenska ger uttryck för vad gäller av skönlitteratur, samt hur detta kan förstås utifrån en läroplansteoretisk modell. Empirin består av intervjuer med fyra på gymnasienivå verksamma lärare med behörighet i svenska. Då syftet är att kartlägga idéer bakom konkreta val används ett analysverktyg baserat på idéanalys. Det teoretiska ramverk som ligger till grund för studien är Ulf P Lundgrens och Tomas Englunds läroplansteoretiska modeller, där läroplanskoder utgör ett centralt begrepp. Resultaten visar att ett stort antal idéer gör sig gällande och att valen som baseras på dessa idéer kan härledas till en eller flera läroplanskoder. Vidare har samtliga fem läroplanskoder som enligt Lundgren och Englund präglat efterkrigstidens svenska överlevt än idag, även om den moraliska läroplanskoden till viss del bygger på andra värden idag. Dessutom konstateras att den moraliska läroplanskoden, liksom den medborgerliga läroplanskoden, kan kopplas ihop med betydligt fler idéer än övriga, vilket dock inte nödvändigtvis ska tolkas som ett tecken på en förändrad maktbalans mellan läroplanskoderna. I slutet av uppsatsen diskuteras hur resultaten kan bidra till såväl tidigare forskning som diskussioner kring utformandet av läroplaner. I motsats till viss tidigare forskning konstateras att lärare gör val utifrån ett stort antal, ofta ömsesidigt motstridiga, idéer, vilket problematiserar ett eventuellt upprättande av en nationell litteraturkanon. Skillnad mellan färdiga lärares och lärarstudenters idéer om skönlitteratur och undervisning diskuteras också, liksom vikten av att fortsätta forska läroplansteoretiskt, bland annat med tanke på framtida utmaningar, såsom skillnad i undervisningsinnehåll, orsakad av social segregation.

Den här uppsatsen analyserar hur geografiämnets identitet framträder i den svenska gymnasieskolans geografiundervisning i syfte att studera på vilket sätt skolämnet geografi har förändrats över tid. Undersökningens fokus har riktats mot de statliga styrdokument som innehåller skrivningar om skolämnens syften, innehåll och kunskapskrav, nämligen kursplanerna. Det empiriska material som använts för att studera förändringen av skolgeografin är alltså de tre senaste kursplanerna för geografi på gymnasienivå sedan ämnet återintroducerades i och med 1994 års läroplansreformer. För att analysera materialet har jag tagit hjälp av den tidigare forskningens teoretiska utgångspunkter gällande begrepp som didaktik, läroplansteori och geografiska traditioner. Jag har sedan använt mig av en kvalitativ textanalys med diskursiv ansats. Resultaten av studien visar att det skett förändringar men att det dominerande syftet med geografiundervisningen kan kopplas till den samhällsvetenskapliga traditionen av geografi. Jag finner därmed att skolgeografin har en sammanhållen identitet.

Detta examensarbete studerar lärares målsättningar i ämnet idrott och hälsa. Studien undersöker vilken kunskap det är lärare i ämnet idrott och hälsa vill att elever ska få med sig efter avslutad skolgång och vilken målsättning lärare har med sin undervisning. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare från fyra svenska gymnasieskolor. Resultaten visar att det finns två tydliga målsättningar som lärare vill nå; ett bestående intresse för fysisk aktivitet och en förståelse för fysisk aktivitet. Resultaten visar även att lärare använder sig av flera olika arbetssätt för att nå dessa målsättningar. Med olika målsättningar kan en likvärdig undervisning ifrågasättas vilket kan vara problematiskt. Avslutningsvis visar resultatet att många lärare inte reflekterar över sin egen undervisning och är därför inte medvetna om vad deras undervisning förmedlar.

Den förändrade kunskapssynen ställer nya och högre krav på lärares bedömning av elevers prestationer. Kriterier som karaktäriseras av beteende i form av närvaro eller att göra sitt bästa inryms således inte i skolämnets kunskapskrav för Idrott och hälsa eftersom de inte går att legitimeras som varken kunskap eller prestation. Dock visar forskning att elever har svårt att uppfatta relevanta kriterier för ämnet. Studier visar på att elever värderar beteendemässiga egenskaper framför de idrottsliga förmågorna, vilket direkt strider emot vad forskare och styrdokument anger som giltiga kriterier. Som konsekvens av detta problem betonar forskare vikten av att idrottslärare måste redogöra för lektionens lärobjekt för att reducera felaktiga uppfattningar hos elever. Studiens syfte var därmed att genom observationer undersöka vilka lärobjekt som kommuniceras explicit av lärare i undervisningen. Ett delsyfte var även att med kompletterande intervjuer jämföra resultatet med vad lärarna uppfattade som betydelsefullt att kommunicera. Studiens resultat omfattades av fem legitimerade lärare i Idrott och hälsa. Resultatet visade bland annat att tre av fem lärare explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen. Resultatet visade även att de lärare som ej kommunicerade lärobjekt i undervisningen endast kommunicerade lektionens innehåll, samt vikten av att förhålla sig till aktiviteternas regler och ett gott uppförande. Slutsatser från resultatet var att de lärare som nämnde betydelsen av att kommunicera prestationsbunden feedback även explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen.

Med de nya läroplanerna som trädde i kraft år 2011 inleddes stora förändringar i den svenska skolan. Forskning tyder på att skolreformer kan ta många år att genomföra, och att läroplanen bara är en av flera viktiga faktorer som påverkar vilken undervisning som faktiskt bedrivs i skolan. Ett centralt syfte med den senaste läroplanen var att tydligare föra in entreprenörskap i den svenska skolan. Begreppet entreprenöriellt lärande blev omtalat. Den här studien har haft syftet att belysa det entreprenöriella lärandet och hur det har mottagits och förståtts av gymnasielärare. För att få reda på detta har samtalsintervjuer med fyra stycken ekonomilärare genomförts. Intervjuerna kretsade kring begreppen entreprenörskap och entreprenöriellt lärande och hur lärare tolkar dessa och vilken undervisning som lärarna anse är entreprenöriell.  Ekonomilärarna ansåg att de diskuterade begreppen är svårdefinierade. Entreprenörskap kopplade ekonomilärarna ihop med att lära sig driva företag, och i mindre utsträckning att lära som entreprenörer lär. Entreprenöriellt lärande kopplades ihop med förmågor som ofta tillskrivs entreprenörer, samt att lära som entreprenörer lär. Ekonomilärarna såg goda möjligheter att bedriva en entreprenöriell undervisning och ställde sig positiva till sådan, men menar att det tar mer tid i anspråk än traditionell. Inom ramarna för ett par kurser kan elever driva egna företag, dessa kurser såg ekonomilärarna som typexempel på entreprenöriell undervisning. De flesta ekonomilärarna i studien vill dock inte att entreprenöriellt lärande begränsas till enstaka kurser.