I denna studie analyseras vilken ämnessyn som kommer till uttryck i kursplaner i svenska utgivna mellan år 1962 och 2011. Detta görs genom två separata delstudier. Den ena delstudien kategoriserar kursplanernas formuleringar utifrån utbildningsfiolosofierna essentialism, perennialism, progressivism och rekonstruktivism. Den andra delstudien utgår istället från svenskämnesuppfattningarna svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne, svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne samt svenska som personlig utveckling. Analysen visar hur synen på svenskämnet förändrats över tid då utvecklingen inom utbildningsfilosofier gått från en essentialistisk syn i Lgr 62 och Lgr 69, via en rekonstruktivistisk ämnessyn i Lgr 80, genom en mer inkonsekvent syn på svenskämnet i Lpo 94 och slutligen åter till en progressivistisk syn på svenskämnet i Lgr 11. Analysen utifrån svenskämnesuppfattningar visar hur ämnessynen gått från att handla främst om ett färdighetsämne i Lgr 62 och Lgr 69, till att markant skifta till ett erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 80, via en jämn blandning av ämnesuppfattningarna i Lpo 94 tillbaka till ett mer erfarenhetspedagogiskt ämne i Lgr 11. Ämnessynerna som kommer till uttryck i kursplanerna i svenska har alltså varierat kraftigt över tid. Det har inte varit en jämn utveckling från en ämnessyn till en annan. Båda analysverktygen visar istället hur ämnessynerna har rört sig fram och tillbaka för att slutligen landa i en syn på svenskämnet som något som ska ta tillvara på och utgå från elevernas erfarenheter samtidigt som eleverna ska förberedas inför en framtid som aktiva samhällsmedborgare.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Forskning visar att friluftsliv utövas i liten utsträckning mot vad som förespråkas i läroplanen, Lpo94. Det som utövas mest är friluftsaktiviteter och det som ses som friluftsliv utövas inte över huvudtaget, vilket kan bero på idrottslärarens tolkning av vad som är friluftsliv och vad som är dess innebörd. Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur elever i årskurs fem och nio upplever undervisningen i friluftsliv, utgående från en ny läroplan som föreskriver ett större innehåll i momentet friluftsliv. De frågor jag vill försöka besvara och diskutera är följande:   Vad lär sig elever i friluftsliv? Hur lär de sig? Vad undervisas i friluftsliv?   Metod För att genomföra detta arbete har en kvalitativ forskningsmetod använts där intervjuer har gjorts i så kallade fokusgrupper. Fokusgrupperna har utgjorts av fyra elever från årskurs 5 och fyra elever från årskurs 9. Denna metod har använts för att den kan ge fler svar och synpunkter samtidigt. Intervjuerna har spelats in och sedan transkriberats och tolkats utifrån läroplansteori med transformation och realisering som begrepp. Idrottslärarna som undervisar elever i årskurs 5 och 9 har fått besvara ett antal frågor om friluftsliv, detta för att illustrera vad som undervisas i friluftsliv.    Resultat Undersökningen visar att det finns skillnader i idrottslärarnas kunskap och därmed också i deras undervisning, vilket avspeglasi fokusgruppsintervjuerna. En grupp elever upplever att de har goda kunskaper i friluftsliv, medan den andra gruppen känner sig mer begränsad. Det beror på att undervisning i friluftsliv skiljer sig markant i antal lektioner och innehåll.   Slutsats Studien visar hur läroplanen transformeras och realiseras i undervisning. Idrottslärarna tolkar läroplanen olika, vilket syns i friluftslivsundervisningen. Kan konsekvenserna av detta leda till att en del elever inte får tillräcklig utbildning i friluftsliv? Kan man som idrottslärare bedöma en elev i friluftsliv med endast några få lektioner per läsår? / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9 och gymnasieskolan. Ht 2012</p>

The purpose of this study is to investigate how the subject Swedish is being constructed in syllabuses for the subject. The study includes the syllabuses for the subject Swedish from the Swedish curriculums Lgr 11 and Lpo 94. These are investigated in order to show what conceptions of the subject, i.e. the purpose, content and work models of the subject you can spot in these, and in what direction the perception of knowledge has changed. For the analysis Faircloughs critical discourse analysis and three dimensional model is being used. The analysis emanates in the first and second dimension from a scheme of analysis created from the conceptions of the subject Swedish. In the third dimension the result is discussed in relation to Englund’s conceptions of education. The result shows that the subject, as it is expresses in Lpo 94, foremost can be classified as the conception Swedish as experience-pedagogical subject (erfarenhetspedagogiskt ämne), with interdiscoursive connections to the conception Swedish as a experience-pedagogical democracy-subject (erfarenhetspedagogiskt demokratiämne). The subject Swedish as it is expressed in Lgr 11 can be classified as a literary history refinement subject (litteraturhistoriskt bildningsämnde) with interdiscoursive connections to the experience-pedagogical subject and the conception Swedish as a proficiency subject. The classification of Lgr 11 is not without troubles, while the central content of the subject formost is focused on proficiency, rather than refinement. Lpo 94 can further be connected to a democratical conception of education (demokratisk utbildningskonception), while Lgr 11 shows expressions of a scientifically rational conception of education (vetenskapligt rationell utbildningskonception). The subject Swedish is viewed as significant in relation to pupils identity development and to their comprehension about the surrounding world. Therefor it is of general interest to investigate the conceptions of the subject that are being transmitted throught the syllabuses. This is also an argument for the relevance of this study within the research of didactical and curriculum theory.

Sverige är ett mångkulturellt land med en mångkulturell förskola. Även om modersmål i förskolan inte är en lagstadgad rätt, så är förskolorna ålagda att medverka till att barnen kan utveckla sitt modersmål. Denna medverkan kan se ut på olika sätt i praktiken. Syftet med föreliggande arbete är att, utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv, undersöka relationen mellan det regelverk som styr modersmålsstödet i förskolan och hur modersmålspedagogerna organiserar sitt arbete i praktiken. Arbetet använder sig av ramfaktorteorin för att kunna besvara frågan som rör modersmålspedagogernas utformning och genomförande av sin verksamhet eftersom denna teori uppmärksammar de olika faktorer som kan påverka modersmålspedagogernas arbetsvillkor. Metoden som var aktuell för detta arbete var samtalsintervju. Fem intervjuer med olika typer av närbyråkrater genomfördes. Dessa var tre modersmålspedagoger, en förskolechef och en kommunal ledare. Utifrån det kommunala regelverket för modersmålsstödet kan vi konstatera att i formuleringsarenan har de kommunala politikerna beslutat att det i den aktuella kommunen ska finnas en enhet som är ansvarig för organiseringen av modersmålsstödet för förskolebarn. En liknande enhet finns inte i alla kommuner i landet. I intervjuerna framträder tre ramfaktorer som är speciellt betydelsefulla för modersmålspedagogernas arbete, nämligen riktlinjerna, anställningsformen och tiden som de disponerar. De här ramfaktorerna både möjliggör och begränsar modersmålspedagogernas arbete på olika sätt och i olika grad. En relevant slutsats som dras utifrån arbetets resultat och analys är att denna verksamhet är svagt reglerad i både skollagen och läroplanen. Konsekvensen av detta är att huvudmännen inte är skyldiga att erbjuda modersmålsstöd i form av en modersmålspedagog utan kan hitta andra sätt att lösa och organisera detta på.

Studien avhandlar hur lärare tänker kring hälsa inom ramen för idrott och hälsa. I och med den senaste läroplansreformen Gy 11 har betoningen på den fysiska hälsan blivit mer framträdande i styrdokumenten. Av den anledningen har studien undersökt lärares uppfattningar om hälsa och om den senaste läroplansreformen Gy 11 har kommit att påverka undervisningen i ämnet idrott och hälsa i någon riktning. Kvalitativa intervjuer har genomförts med 6 stycken gymnasielärare. Resultatet visar att det finns en tudelning hur lärarna tänker kring hälsa där patogena och salutogena uppfattningar skiljer lärarna åt hur hälsa tolkas och används i undervisningen. Vidare visar resultatet att hälsa är ett prioriterat och centralt område men att lärarna upplever undervisningen som problematiskt även om Gy 11 har medfört att hälsoundervisningen blivit lättare att realisera och är mer framträdande idag än under Lpf 94.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ”vision och uppdrag”. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv. Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ”vision och uppdrag” utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället. En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet. Dessutom eftersträvas trygga individer med självrespekt och självförtroende och med starka familjevärderingar, patriotism och god hygien. En utmaning landet står inför är att skapa en god balans mellan att anpassa sig till det moderna och globala samhället utan att göra alltför omfattande avkall på traditionella värderingar. Genom denna studie går det inte att göra några uttalanden om hur det moçambikiska samhället faktiskt är, däremot kan vi utläsa en strävan från departementet för läroplansutveckling som på flera sätt kan sägas likna de resultat som de forskare inom svensk läroplansforskning som finns representerade här menar är kännetecknande för svensk utbildning. Resultatet av studien visar i vilken riktning man på departementet för läroplansstudier vill att det moçambikiska samhället ska röra sig i framtiden.

Syftet med studien är att undersöka hur grundskollärare i ämnet idrott och hälsa ser på och arbetar med kunskapsområdet musik, rörelse &amp; dans – vilket innehåll, omfattning och vilka undervisningsformer som existerar – samt hur de upplever elevernas syn på området. Vi har valt att belysa förändringar inom kunskapsområdet genom att ta del av olika brytpunkter, både när det gäller skolreformer och samhällsutveckling.   Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer och utgörs av en longitudinell empirisk undersökning. Datainsamlingen som ligger till grund för resultaten har involverat 65 lärare och gjorts under en dryg 10-års period, med insamling 2003, 2008 och 2014. Empirin har analyserats utifrån två utvalda teorier i form av läroplansteoretiskt perspektiv och ramfaktorteori.    Resultatet visar att kunskapsområdet musik, rörelse &amp; dans är svårt att tydligt definiera och att det finns ett brett samt varierande innehåll. Det är framförallt vissa s.k. former som framträder mera frekvent – dels den kulturella formen som utgörs av danser av olika slag, dels en mångfald av träningsformer till musik. Det som inte är lika vanligt förekommande är den konstnärliga formen.   Orsakerna till förekomsten av och innehållet i kunskapsområdet finns på olika nivåer, både kring de ramar som gäller i form av bland annat skolans styrdokument och lärarens syn, intresse och kompetens. Det finns bland eleverna överlag ett positivt intresse för musik, rörelse &amp; dans, även det är mer positivt bland flickor än pojkar och bland de allra yngsta och äldsta eleverna i grundskolan.

Syftet med denna studie är att bidra till kunskapsutvecklingen angående ämnet slöjd. Studien består av två delar. I den första delen jämförs kursplanen i slöjd i Lgr11 med Kpl2000 i en kvalitativ dokumentstudie. I den andra delen undersöks hur lärare i slöjd ser på kursplanen i Lgr11 och om de anser att dokumentet används, samt hur de motiverar ämnet slöjd i dagens grundskola. Detta genomförs genom kvalitativa forskningsintervjuer av åtta slöjdlärare. Studien visar att lärarna anser att delar i kursplanen i slöjd i Lgr11 är otydliga, samt att det råder stor spridning i hur mycket och på vilka sätt dokumentet används. Studien visar också att lärarna har svårt att motivera ämnet.

No description available.

Uppsatsen undersöker om reformen från 2011 om betyg i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna för matematik i grundskolan. Särskilt studeras reformen påverkade dem att ändra innehållet i lärarhandledningar i matematik så som att lägga till eller utvidga avsnitten om bedömning och bedömningsstöd.   Syftet med uppsatsen är att undersöka förutsättningarna för att implementera läroplanen 2011 och då i synnerhet hur statens direktiv om betyg och bedömning tar sig i uttryck i lärarhandledningar. Uppsatsens urvalsbegränsningar är att materialet ska ha publicerats innan lagen om betyg i årskurs 6 samt innan läroplanen 2011 (10 kap. 15 § SFS 2010: 2022; Skollag, 2010:800). Metoden som används i uppsatsen är en kvantitativ innehållsanalys av förekomsten av bedömningsstöd i lärarhandledningar från perioden Lpo 94, som kombinerats med en fallstudie av vissa utvalda läroboksförfattares bedömningsstöd. Resultatet visade att lärarhandledningarna mellan 1994 till 2011 innehöll bedömningsstöd men i väldigt låg grad. Boken med mest bedömningsstöd var Matematikboken 6 (Undvall, 2007). I slutsatsen kom jag fram till att reformen från 2011 om betygsinförandet i årskurs 6 påverkade läromedelsförfattarna till stor del och att det skedde en ökning när det kom till mängden bedömningsstöd i lärarhandledningar i matematik. Resultaten av analysen visade att om läromedelsförfattarna (transformeringsarenan) inte lyssnar på staten (formuleringsarenan) så kan skolan, klassrummet och lärarna (realiseringsarenan) påverkas. Detta kan i längden leda till att realiseringsarenan inte följer formaliseringsarenans riktlinjer. Betyg, bedömningsstöd, innehållsanalys, läroplansteori, reformer