Den förändrade kunskapssynen ställer nya och högre krav på lärares bedömning av elevers prestationer. Kriterier som karaktäriseras av beteende i form av närvaro eller att göra sitt bästa inryms således inte i skolämnets kunskapskrav för Idrott och hälsa eftersom de inte går att legitimeras som varken kunskap eller prestation. Dock visar forskning att elever har svårt att uppfatta relevanta kriterier för ämnet. Studier visar på att elever värderar beteendemässiga egenskaper framför de idrottsliga förmågorna, vilket direkt strider emot vad forskare och styrdokument anger som giltiga kriterier. Som konsekvens av detta problem betonar forskare vikten av att idrottslärare måste redogöra för lektionens lärobjekt för att reducera felaktiga uppfattningar hos elever. Studiens syfte var därmed att genom observationer undersöka vilka lärobjekt som kommuniceras explicit av lärare i undervisningen. Ett delsyfte var även att med kompletterande intervjuer jämföra resultatet med vad lärarna uppfattade som betydelsefullt att kommunicera. Studiens resultat omfattades av fem legitimerade lärare i Idrott och hälsa. Resultatet visade bland annat att tre av fem lärare explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen. Resultatet visade även att de lärare som ej kommunicerade lärobjekt i undervisningen endast kommunicerade lektionens innehåll, samt vikten av att förhålla sig till aktiviteternas regler och ett gott uppförande. Slutsatser från resultatet var att de lärare som nämnde betydelsen av att kommunicera prestationsbunden feedback även explicit kommunicerade lärobjekt i undervisningen.

Syftet med examensarbetet är att undersöka elevers uppfattningar om vad det är de ska lära sig i ämnet idrott och hälsa. Med denna studie vill jag få en ökad förståelse för elevers uppfattningar kring lärobjeket i ämnet samt kunna bidra med kunskap om lärobjektet gentemot kursmål och styrdokument. Sex elever på en skola i Mellansverige intervjuades. Semistrukturerade intervjuer transkriberades och en innehållsanalys inspirerad av fenomenografin genomfördes. Resultatet visar att eleverna är väldigt överens om vad ämnet handlar om och de uppfattar att de lär sig många olika saker om kroppen både teoretiskt och praktiskt. Det handlar om hur man ska träna rätt, äta rätt, förebygga skador, livräddning, bollek och olika sporter och dess regler. Variationen avseende innehåll i undervisningen är en viktig faktor för elevernas upplevelse av ämnet idrott och hälsa i skolan. Bristen på ett beskrivet syfte med lektionen utifrån kursmålen är något som eleverna saknar. Den största utmaningen som eleverna framhäver är att lärare måste tydliggöra syftet med lektionen så att eleverna får förståelse för vad de är de ska lära sig. Ämnet idrott och hälsa är enligt eleverna ett viktigt ämne i skolan. Det finns för att det är bra att röra på sig. Ämnet skapar en förhoppning att fånga de elever som inte rör sig på fritiden att våga testa något där kroppen får möjlighet att röra på sig.

Multimedia är ett hett omdebatterat ämne både i och utanför skolan. Vad är det bra för och hur kan man använda det i undervisningen? Den frågan kan man finna svaret på i detta arbete genom att läsa detta arbete.Vi ger bakgrundsmaterial i form av en kvantitativ attitydundersökning kring lärare och IT.Syftet med detta arbete är att bidra till skolutveckling genom att lyfta fram didaktiska metoder inom multimedial instruktionsmetodik. Vidare kommer vi att försöka få ett svar på hur de förhåller sig till att använda sig av multimediala hjälpmedel i sin undervisning.Undersökningens metod har varit kvalitativa intervjuer med 11 informanter. Dessa kommer både från högskola och gymnasieskola. Informanterna kommer från olika pedagogiska yrken så som högskoleadjunkt, yrkeslärare, lektor och kärnämneslärare.I våra teoretiska utgångspunkter klargörs diskursen för detta examensarbete. Under inlärning beskrivs olika utvecklingspsykologiska teorier. Där beskrivs bland annat multimedia principen och lärstilar .Ur resultatet framkommer att användning av multimedia ser olika ut och att instruktionsanvändandet stämmer överens med våra teoretiska utgångspunkter.Vidare diskuteras mer generella aspekter av multimedial inlärning samt hur undervisning kan organiseras och genomföras med olika presentationshjälpmedel. Genom att använda multimedia i undervisningen får man variation, som gynnar helhetsbilden kring olika lärstilar.Multimedial instruktionsmetodik handlar om hur och varför man kan och bör använda multimediala hjälpmedel för att förbättra undervisningen. Vi belyser teorier som understödjer ett multimedialt användande inom undervisning. Vår fallstudie undersöker lärares användning och ger lärande exempel på multimedial instruktionsmetodik. Under diskussionen framkommer fler intressanta lärande exempel. Här finns också hänvisningar till tänkbara multimediala inspirationskällor. En sammanställning för fortsatt forskning inom området finns att tillgå i form av en bilaga.Slutligen ges förslag till framtida forskning inom området för detta examensarbete.