Syftet med examensarbetet är att undersöka elevers uppfattningar om vad det är de ska lära sig i ämnet idrott och hälsa. Med denna studie vill jag få en ökad förståelse för elevers uppfattningar kring lärobjeket i ämnet samt kunna bidra med kunskap om lärobjektet gentemot kursmål och styrdokument. Sex elever på en skola i Mellansverige intervjuades. Semistrukturerade intervjuer transkriberades och en innehållsanalys inspirerad av fenomenografin genomfördes. Resultatet visar att eleverna är väldigt överens om vad ämnet handlar om och de uppfattar att de lär sig många olika saker om kroppen både teoretiskt och praktiskt. Det handlar om hur man ska träna rätt, äta rätt, förebygga skador, livräddning, bollek och olika sporter och dess regler. Variationen avseende innehåll i undervisningen är en viktig faktor för elevernas upplevelse av ämnet idrott och hälsa i skolan. Bristen på ett beskrivet syfte med lektionen utifrån kursmålen är något som eleverna saknar. Den största utmaningen som eleverna framhäver är att lärare måste tydliggöra syftet med lektionen så att eleverna får förståelse för vad de är de ska lära sig. Ämnet idrott och hälsa är enligt eleverna ett viktigt ämne i skolan. Det finns för att det är bra att röra på sig. Ämnet skapar en förhoppning att fånga de elever som inte rör sig på fritiden att våga testa något där kroppen får möjlighet att röra på sig.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur lärare upplever att elever påverkas av normeroch ideal om kroppen och hur lärare arbetar med detta i sin undervisning. Utifrån uppsatsenssyfte formulerades tre olika frågeställningar: 1) Vad är lärarens erfarenheter och upplevelserrelaterat till normer om kroppen hos elever? 2) Hur arbetar läraren med frågor om normer ochideal om kroppen? Och 3) Hur kan lärarnas erfarenheter och sätt att arbeta förstås i relationtill tidigare forskning på området? Den empiriska datan samlades in genom semistrukturerade intervjuer med lågstadielärare och analyserade utifrån tidigare forskning omnormer och ideal om kroppen, didaktiska teorier, skolperspektivet samt forskning om socialamedier.Resultatet visade att samtliga respondenter har erfarenheter och upplevelser om att normeroch ideal om kroppen har en viss påverkan på de yngre eleverna i skolan, och att detta framförallt blir synligt i årskurs 3. Lärarna upplever att normer och ideal om kroppen påverkareleverna negativt. Resultatet visar även att respondenterna arbetar med normer och ideal omkroppen i sin undervisning där de behandlar inkludering och allas lika värde. Enligtrespondenterna passar denna typ av undervisning bäst inom SO-ämnet. Lärarnas erfarenheteroch upplevelser överensstämmer till en hög grad med tidigare forskning på detta område, menvissa skillnader iakttogs.