The pupose of this study is to qualitatively study how teachers at a high school work with the schools demokratic mission under the management by objectives and what the policy document says and how the students can partcipate in different issues. My question fomulations are: What does it say in the governing documents about schools democratic mission and student influence? How do teachers concretely work to implement the values of democracy and student influence? How can the class councils used as part of the school's democratic mission? The theoretical frame of the study is about the school democracy mission and the possibilities and limits.  Futhermore a brief review of the fundamental values of the school are presented, followed by how the democratic process works. I used the qualitative analysis in order to find a lot of information about a small amount. Its strength is to convey a lot of information about a small number of observations and if the material is small in size.  The interviews were formulated to increase the credibility, for the convenience of the reader so they can see which questions are submitted. I chose the class council as an observation site and in previous studies, the choice of the environment was important and a relatively limited context work well, such as classrooms. The teachers in my study agreed that the democratic values must inform all school activities. Teachers must talk to each other and be attuned to treat students equally. But students find it difficult to understand the policy documents, and feel a little insecure of what they mean. Therefore all schools must be based on individual circumstances and needs in cooperation with the related municipality. Democracy is a part of the school's missions, which together with the mission of knowledge contributes to both subject knowledge and a comprehensive set of values.

Syftet med denna studie är, att utifrån ett lärarperspektiv beskriva och analysera vad som kan ingå i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Genom kvalitativa intervjuer och observationer framkom vilka olika faktorer i skolan som påverkar lärares ledarskap såväl som lärarskap. Resultatet visar att goda lärar-elev-relationer är en förutsättning för att undervisning ska kunna bedrivas och även att elevinflytande och ett tydligt ledarskap utgör navet i ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Vår slutsats blev att lärare behöver besitta didaktisk kompetens, ämneskompetens, ledarkompetens och även en social kompetens för att kunna hantera den yrkesroll som lärare ställs inför idag.

Denna studie syftade till att undersöka hur elevinflytande och delaktighet kan ta sig uttryck i en lågstadieklass. För studien observerades under en dag både lärare och elever i en årskurs 2 på en skola i Mellansverige. Observationen fokuserade på vilka typer av frågor som ställdes, vilka beslut som fattades, samt på hur interaktionen såg ut mellan de deltagande. Observationen visade att elevernas inflytande i undervisningen inte enbart berodde på läraren, som vi tidigare tänkt, utan att även eleverna hade ett stort ansvar för att få inflytande och bli delaktiga. Med detta arbete önskar vi kunna ge en bild av hur det kan se ut i praktiken genom att observera hur lärare och elever interagerar med varandra.

Sverige är ett demokratiskt land där demokratiska värderingar står som grund. Det är inget undantag att skolan ska följa samma anda och ses som en medproducent av elever som förstår och kan använda sig av ett demokratiskt synsätt. Framtiden är inte bara de vuxnas utan vårt samhälles barn är de som ska verka och leva i den. I skolans värld yttrar sig demokrati som elevinflytande och delaktighet i elevernas eget lärande. Utmaningen består i att skolan ska leva upp till kraven i styrdokumenten trots att det inte erbjuds några direkta riktlinjer för hur inflytandet ska praktiseras och tolkas. Detta gör frågan om elevinflytande intressant. Vad betyder egentligen begreppet elevinflytande? Syftet med studien är att undersöka hur fyra lärare i årskurserna ett till tre uppfattar och upplever elevinflytande utifrån ett lärarperspektiv. Undersökningen är en kvalitativ studie som syftar till att ta reda på vad de fyra lärarna anser att elevinflytande är. För att besvara forskningsfrågorna behöver lärarens uppfattningar kring sitt handlande synliggöras. Valet av metod blir därför en samtalsintervju (Esaiasson, m.fl., 2011, s. 252-256). Studien ämnar även undersöka vad syftet med användandet av elevinflytande är samt se om lärarna upplever några svårigheter i användandet av elevinflytande. Mina teoretiska utgångspunkter är John Deweys teorier om pedagogik och demokrati samt Eva Forsbergs teorier om makt.  Resultatet i studien visar att lärarna inte kan definiera begreppet elvinflytande, alla dras till att förklara hur de praktiskt sett arbetar med det under lektionerna då eleverna får vara med och bestämma i olika moment. Någon tydlig variation av svaren kunde inte utläsas, utan visade på liknande arbetssätt när det gäller arbetet med elevinflytande. Vidare beskriver lärarna motivationen och glädjen som kommer av att låta eleverna få ta eget ansvar, men att elevernas ålder och tidsbrist skapar ett stort problem för att kunna arbeta med elevinflytande.

Uppsatsens syfte är att beskriva och jämföra två bild- och två svensklärares inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran, samt skapa en förståelse för hur elevinflytande och demokratifostran kan komma till uttryck i undervisningen på en grundskola i år 7-9 och på en gymnasieskola i respektive ämne ur ett lärandeperspektiv. Frågeställningarna som besvaras är: – Vilken inställning och tolkning har lärarna av elevinflytande och demokratifostran i relation till gällande styrdokument? – Hur konstruerar lärarna elevinflytande och demokratifostran i sin undervisning? – Vilka likheter och skillnader finns det mellan lärarnas inställning och tolkning på och konstruktion av elevinflytande och demokratifostran? I uppsatsen problematiseras elevinflytande och demokratifostran utifrån lärandeteorier, teorier kring demokrati och deliberativa samtal, samt utifrån vad tidigare forskning har visat. Studien är en kvalitativ undersökning där det insamlade empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer. En bildlärare och en svensklärare på en högstadieskola respektive en gymnasieskola i södra Sverige har intervjuats och det är de som utgör empirin för att uppnå studiens syfte. I resultatet framgår det att lärarna tolkar elevinflytande med att det kan handla om att individanpassa undervisningen utifrån elevens eget intresse och kunskapsnivå i ämnet. Lärarna har en positiv inställning till elevinflytande och de menar bland annat att lärandet stimuleras genom en ökad delaktighet. Resultatet visar också att lärarna ser en koppling mellan elevinflytande och uppdraget att fostra demokratiska medborgare. Styrdokumenten i bildämnet kunde upplevas som att de öppnade upp för större möjligheter för ett elevinflytande i jämförelse med ett mer teoretiskt ämne. Samtalet ses som en viktig komponent i samband med elevinflytande och det sociala samspelet upplevs som betydelsefullt för lärandet. Analysen visar att utifrån lärarnas beskrivningar kring elevinflytande och demokratifostran att de i undervisningen möjliggör demokratiska arbetsformer där eleverna kan lära sig demokratiska kompetenser. Utformningen sker genom olika lärandesituationer i form av aktiviteter som består av mellanmänskliga möten elever och lärare sinsemellan. De demokratiska kompetenser som eleverna får med sig är bland annat tolerans, respektera varandra, komma överens, samt ansvar för sig själv och andra.

I denna uppsats har syftet varit att undersöka hur nyanlända elever tänker kring sina möjligheter att påverka i skolan med fokus på elevens eget lärande. Undersökningen är utförd på en högstadieskolan och baseras på kvalitativa intervjuer av åtta nyanlända elever i åldrarna 13 till 15 år. De nyanlända eleverna som jag intervjuade har varit i Sverige mellan sex månader och två år, och har påbörjat sina studier i den ordinarie undervisningen. Resultatet av undersökningen visar att de nyanlända elevernas kunskap om sina möjligheter att påverka i skolan varierande. Många av eleverna tycker att de kan påverka sin skolgång genom att prata med lärare och rektor och ge önskemål om studiestöd på modersmålet, tekniska hjälpmedel och läxhjälp. Däremot visar resultatet att samtliga elever tycker att det är svårt att påverka själva undervisningen. Några troliga orsaker till detta är svårigheter att uttrycka sig på svenska och en känsla av att det inte går att påverka. Något som tydligt framträder i denna studie är att det finns behov av ett utvecklat språkstöd för de nyanlända eleverna, som ger utvecklade möjligheter att påverka i skolan.

Studien har genom kvalitativa samtalsintervjuer studerat lärares uppfattningar av elevinflytande. En fenomenografisk ansats har tagits för att möjliggöra en studie med uppfattningar som studieobjekt. I examensarbetet studeras elevinflytandets innebörd avseende användningsområde och faktorer, som möjliggör och försvårar arbetet med elevinflytande i skolan. Resultatet visade att lärarna uppfattade elevinflytandets innebörd, som elevernas möjlighet, att genom delaktighet påverka arbetssätt och redovisningsform i undervisningen. Dessutom ska eleven tränas till att bli en framtida medborgare, genom att utveckla en metakognition och delta i olika former av råd (klass- elev, matråd mm). Lärarna använde elevinflytandet med syfte att göra eleven delaktig här och nu, eller för att fostra för framtiden. Elevinflytandet, som avsågs att användas i elevens framtid, präglades av en individuell karaktär, medan elevinflytandet, som avsågs användas här och nu, hade en kollektiv karaktär. Faktorer, som lärarna uppfattade som försvårande, var i regel kopplade till yttre omständigheter, som elevens mognad, elevgruppens karaktär, skolans styrning genom läroplanen och/eller föräldrars brist på förståelse. Förutsättningarna var starkt kopplade till lärarens prestationer, så som förmåga att skapa trygghet för att möjliggöra delaktighet genom tillit och relationer.

Abstrakt   Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv.   Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa.   Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.   Huvudsyftet med elevers skolgång är att förbereda barn och ungdomar för livets fortsatta utmaningar. Med ämnet idrott och hälsa vill man enligt styrdokumenten hjälpa elever in på en hälsosam livsstil och få dem att bry sig om sin och andras hälsa livet ut (Skolverket, 2011). ”Skolan går ut på att barn och ungdomar skall lära sig saker och ting som är nödvändiga för att klara sig i livet och alla ämnen bidrar till elevers lärande, eller med ett annat uttryck, bildning” (Annerstedt, 2007, s. 25). Läraren i idrott och hälsa har naturligtvis en central roll i uppdraget att väcka elevers intresse för ett fysiskt aktivt liv.   Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka med hjälp av en kvantitativ metod hur elever i årskurs 7 respektive årskurs 9 ser på ämnet idrott och hälsa.   Studien som genomförts visar att majoriteten av eleverna som deltagit i undersökningen gillar ämnet idrott och hälsa. Man kan dock se vissa skillnader mellan de olika årskurserna och mellan pojkars och flickors syn på ämnet idrott och hälsa.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2006.

No description available.