• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 378
  • 6
  • Tagged with
  • 388
  • 114
  • 110
  • 103
  • 101
  • 100
  • 74
  • 58
  • 53
  • 49
  • 43
  • 41
  • 36
  • 32
  • 30
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
21

Inräknad eller vid sidan av : pedagogperspektiv på inkludering av elever i behov av stöd

Flink, Magnus, Johansson, Viktoria January 2008 (has links)
Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning. Resultatet utgår från hur pedagogerna, utifrån läroplansteorin transformerar, tolkar och realiserar och genomför undervisning på ett inkluderande eller exkluderande sätt, utifrån varje enskild elevs bästa. Vi ser även att pedagogerna underlättar och tillrättalägger för elever i behov av stöd.  Detta genom att se till varje enskild elev som kan få stödundervisningen antingen inkluderande eller exkluderande. Elevens bästa sätts alltid i främsta rummet av pedagogerna. Flera pedagoger anser att samtal i olika former är ett verktyg för att skapa förståelse för vidare utveckling. Pedagogerna anser att eleverna har inflytande över sin utbildning genom att pedagogerna lyssnar och är lyhörd på elevernas idéer och genomför dessa i största möjliga mån utifrån läroplanen mål.
22

Bristande kunskap ger bristande inflytande : Klassråd, vad är det? Är det när någon frågar om saker och klassen får rösta eller bestämma om det de frågar om. Tror inte att vi har det så ofta.

Melén, Catharina, Davidsson, Matilda January 2009 (has links)
Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever vill kunna påverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i årskurs fem på en F-6 skola i Sverige har vi fått reda på vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna främst vill ha inflytande över är den yttre miljön men att möjligheten att påverka i skolan inte är stor, speciellt inte i elevernas egen inlärningsprocess.  Vår slutsats är att elever inte undervisas tillräckligt mycket i den demokratiska processen och därför inte har tillräcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rätt till enligt skollagen och Lpo94.
23

Elevinflytande i Historia A - En studie om maktens betydelse för elevinflytandet

Frykner, Andreas January 2007 (has links)
Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning.
24

Hur arbetar lärare med elevinflytande? : en kvalitativ intervjustudie med lärare i idrott och hälsa i skolans tidigare år

Blomkvist, Sandra January 2013 (has links)
Sammanfattning Syftet med studien är att analysera hur elevinflytande fungerar i praktiken. Frågeställningarna är: Vilka erfarenheter har lärarna i idrott och hälsa när det gäller elevinflytande? Hur arbetar lärare i idrott och hälsa med elevinflytande? Om det finns några likheter och skillnader mellan lärarna vilka är då dessa? Metod I studien har kvalitativa intervjuer använts. De som har deltagit är tre stycken män och tre stycken kvinnor som är verksamma lärare i idrott och hälsa. Alla arbetar med elever i årskurs F-6. Kontakt togs med lärarna för att informera om studien. Tid och plats bestämdes för mötet och intervjuerna genomfördes. Sedan transkriberades och tolkades materialet för att till sist sammanställas. Resultat Lärarnas erfarenheter Majoriteten av lärarna anser att elevinflytande togs upp under utbildningen. Hälften tycker att de har fått tillräckligt med hjälpmedel och hälften tycker inte det. Eleverna har inte stort inflytande men de får vara med och påverka direkt i undervisningen. Hälften anser att det behövs tid för att ge ökat inflytande, andra menar atteleverna har det inflytande som går att ha. Lärarnas arbete Elevinflytande betyder att eleverna får vara med att påverka i undervisningen och det är viktigt med inflytande. När det handlar om miljöns påverkan är lärarnas åsikter delade. Lärarna har olika synpunkter på hur en miljö borde se ut för att få in inflytande. För att göra eleverna mer delaktiga handlar det om att prata mer. Grovplaneringen och ”måste momenten” är det som eleverna inte kan påverka. Lärarna har skilda åsikter om reflektion hinns med i undervisningen. Nästan alla är positiva till förslag från eleverna och dialog är jättebra och viktigt. Det råder delade meningar om vad eleverna känner till om sin rätt till inflytande. Hälften tror att det är svårt för eleverna att ta tillvara sitt inflytande och hälften påstår att det handlar om att förvalta ansvaret på ett bra sätt. Slutsatser Lärarnas erfarenheter av elevinflytande ser olika ut och ute i verksamheterna förekommer inte inflytande i så stor utsträckning. De flesta av lärarna är positiva till elevinflytande men hur de ska få in det i undervisningen är svårt eftersom det finns så lite tid och deras elever är små. Studien visar på fler skillnader än likheter mellan lärarnas åsikter. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår F-6. Ht 2012</p>
25

Att påverka eller att inte påverka – det är frågan : En studie av gymnasieelevers möjlighet och vilja att påverka områdena skolmat och undervisning / To affect or not to affect – that is the question : A study of high school student’s possibilities and will to affect school food and education

Andersson, Markus January 2010 (has links)
Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har. / The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.
26

Ansvar, elevinflytande och delaktighet : En studie om hur lärare och elever uppfattar inflytande och delaktighet i skolan

Hall Mäx, Jessica, Druvefors, Anna January 2012 (has links)
No description available.
27

Fröken vet bäst : En undersökning om hur elever i förskoleklass uppfattar inflytande

Rundqvist, Linda January 2011 (has links)
No description available.
28

Elevinflytande - en fråga om makt? : En studie av lärares och elevers uppfattning om / Students participation – a question about power? : A study in teachers and students opinion and experience of student participation

Wijk, Anton January 2010 (has links)
Syftet med examensarbetet var att studera och beskriva hur lärare och elever på en högstadieskola uppfattar demokrati och elevinflytande samt deras upplevelser av detsamma.   I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande i praktiken och olika dimensioner av elevinflytande. De teoretiska utgångspunkterna fokuserar också på olika aspekter av elevinflytande såsom elevinflytande för att främja lärande, för att fostra demokrater samt elevinflytande som en fråga om makt. De teoretiska utgångspunkterna avslutas med en stegmodell där inflytande graderas.   I examensarbetet har jag använt mig av en kvalitativ metod som gjort det möjligt att försöka förstå och tolka respondenternas livsvärld. Empirin som har legat till grund för examensarbetet är intervjuer med sex elever i år nio samt tre undervisande lärare.   Resultatet av undersökningen visar att samtliga respondenter hade en uppfattning om vad demokrati är. Lärarna tenderade att diskutera begreppet i vidare perspektiv medan eleverna uppehöll sig kring demokrati som beslutsfattande. Det praktiska elevinflytandet framträder på skolan främst som formellt inflytande - ett formellt inflytande som ofta endast har en rådgivande funktion.
29

Elevinflytandets komplexa balansgång : En studie om gymnasielärares resonemang och erfarenheter kring elevinflytande i religionsundervisningen

Persson, Elina January 2016 (has links)
Syftet med uppsatsen var att genom kvalitativa, semistrukturerade intervjuer få kunskap om hur religionslärare på gymnasienivå uppfattar och tillämpar begreppet ”elevinflytande” i undervisning och lärande. Intervju som metod valdes för att tolka religionslärarnas subjektiva tankar, resonemang och erfarenheter av elevernas inflytande. Resultatet visade att religionslärarna uppfattar elevinflytande som en chans att påverka sin utbildning. Lärarna erbjuder mer inflytande över metoddidaktiska frågor och mindre inflytande över kursinnehåll. Resultatet visade också att religionslärarna var positivt inställda till elevinflytande, i den mån det är kontrollerat och inte övertar lärarens didaktiska ansvar för undervisningen. Detta tyder på att elevinflytande är en balansgång mellan positiva och negativa konsekvenser.
30

Att skapa förutsättningar för elevers inflytande En beskrivning av rektorers uppfattningar om elevinflytande / To create conditions for pupils influence Description of principals conception of pupils influence

Bustad, Siri Dam January 2015 (has links)
Föreliggande uppsats syftar till att beskriva rektorers uppfattningar om fenomenet elevinflytande. Undersökningen har en fenomenografisk forskningsansats och genomfördes i form av halvstrukturerade intervjuer med sju verksamma rektorer. Studien analyseras utifrån ett ledarskapsperspektiv. Resultatet av undersökningen visar att delaktighet uppfattas som den viktigaste byggstenen för elevinflytande och att delaktighet återfinns i tre områden av skolornas arbete med elevinflytande. Förutom politisk delaktighet och social delaktighet, som är begrepp som tidigare tagits fram i en studie av Helene Elvstrand (2009) har denna studie bidragit med ytterligare ett område som jag kallat pedagogisk delaktighet och som i huvudsak rör elevers inflytande över det egna lärandet.

Page generated in 0.0867 seconds