Syftet med studien var att undersöka elevinflytande i gymnasieskolan. Den empiriska undersökningen kom att beröra några elevers upplevelser av sitt inflytande i skolan över lag, men också elevinflytande över ämnena psykologi, samhällskunskap och svenska samt de specifika områdena innehåll, läromedel, arbetssätt, läxor och prov inom dessa ämnen. Fokus låg även på elevernas syn på eget ansvarstagande. Studien baserades på följande frågeställningar: Hur yttrar sig eventuell variation mellan några elevers upplevelser av elevinflytande och ansvarstagande i skolan? Hur yttrar sig eventuell variation mellan dessa elevers upplevelser av elevinflytande över sin utbildning inom psykologi, samhällskunskap och svenska? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjumetod, och urvalet bestod av tre grupper (psykologi, samhällskunskap och svenska) med fem gymnasieelever i varje grupp. Fokusgruppsintervjuerna pågick i mellan 25 och 40 minuter och behandlade följande teman: ” klassråd”, ”elevinflytande”, ”hinder för elevinflytande”, ”möjligheter till elevinflytande ”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel ”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor”, ”elevinflytande över prov ” och ”ansvar”. Resultatet som analyserades med utgångspunkt i hermeneutik indikerade främst att grad av elevinflytande inte berodde på ämnet utan snarare på läraren. Resultatet visade därtill att eleverna inte fick påverka sin utbildning i den mån de hade rätt till. Dock ansåg samtliga grupper att det, trots bristande elevinflytande, fungerade bra med de arbetssätt som tillämpades. Diskussionen berörde ”elevinflytande och demokrati”, ”hinder och möjligheter för ett ökat elevinflytande”, ”elevinflytande över ämnet”, ”elevinflytande över innehåll”, ”elevinflytande över läromedel”, ”elevinflytande över arbetssätt”, ”elevinflytande över läxor och prov” samt ”ansvar”. Nyckelord: elevinflytande, ansvar, psykologi, samhällskunskap, svenska / Examensarbete är skrivet under kursen Allmäntutbildningsområde 61-90 hp

Students in senior high school, between the ages 16-19, differ a lot depending on the program that they choose. Especially between the programs that are occupationally oriented and those that are preparing for ensuing studies. The teachers are to adjust the course to fit the group of students in the class.The purpose of this paper is to take a closer look at the content in the politics/civics course A. The goals for the course are quite wide and opens up for interpretation. The teachers have the possibility to change the content to fit the group of students they teach. I’m interested to see if the content differs between the program types. I have interviewed three teachers and looked at a schools program- and course documents. The results show that there are no significant differences in the course content. The method of using content from the different programs to approach the student’s interest and give connections between the course politics/civics and the program is used in a small scale. It is mainly in the method that there are differences, the content is the same. To create good presumptions for learning the teachers try to engage the students in forming the course. They work a lot with the relations in the classroom to make the students feel comfortable and at ease. / Utgångspunkten är att eleverna på gymnasieprogrammen skiljer sig åt, särskilt mellan yrkes- och studieförberedande program och att lärarna ska anpassa undervisningen efter elevernas förmåga och intresse. Mitt syfte är att undersöka innehållet i samhällskunskap A och hur det används. Målen för kursen är väldigt öppna och kan därför uppfyllas på många sätt. Jag undrar om det utnyttjas av lärare som en anpassning till elevgruppens behov. Jag har intervjuat tre lärare i samhällskunskap och även tittat på skolans program- och kursbeskrivningar. Resultaten visar att innehållet i kursen inte förändras nämnvärt beroende på program. Infärgning används men bara för exemplifiering, momenten är desamma. Det är i arbetssättet som skillnaderna finns. För att skapa bra förutsättningar för lärande försöker lärarna få elevernas att vara delaktiga i utformningen av kursen. De arbetar också mycket med relationerna i klassrummet för att eleverna ska känna sig trygga och trivas.

Abstract Examensarbete inom yrkeslärarutbildningen 15p Arbetets titel                                                      Elevinflytande – en tillgång? Vad tycker eleven? Författare                                                           Bergh, Lena & Insulander, Karin Tidpunkt                                                            Våren & sommaren 2010 Ansvarig institution                                         Institutionen för teknik Handledare                                                        Barring Hermansson, Katarina Examinator                                                        Mouwitz, Lars, Rapportnummer                                               TEK 124/2010 Beskrivande syfte                                              Syftet med vår studie är att belysa om elever på Handel- och administrationsprogrammet samt Omvårdnadsprogrammet har ambitioner om att ha elevinflytande i hur sin utbildning/undervisning utformas. Vi vill även undersöka om vad de vill ha inflytande över och vad de anser inflytandet leder till. Frågeställningar                                                 Finns viljan till elevinflytande i hur utbildningen/undervisningen utformas?                                                                               Hur vill eleverna att elevinflytandet skall ske?                                                                               Vart leder inflytandet till, enligt eleverna? Metod                                                                  Vi har i vår undersökning gjort kvalitativa intervjuer med åtta elever i årskurs två på Omvårdnadsprogrammet och Handels- och Administrationsprogrammet på gymnasieskolor i Kalmar respektive Skåne län. Intervjufrågorna baseras på och analyseras utifrån våra frågeställningar och litteratur som vi läst om elevinflytande. Resultat                                                               Resultatet belyste tre kategorier som utgick från sex underkategorier. Dessa tre kategorier var vilja, samarbete och motivation. Vilja, till att ha inflytande, beskrevs av respondenterna som att de vill ha ett reellt inflytande i examinationsform och lektionsinnehåll. Eleverna vill ha ett samarbete med lärarna i hur utbildningen ska utformas. Ett ökat elevinflytande leder enligt eleverna till ökad motivation, enligt eleverna.  Bifynd: Begreppet elevinflytande var inte bekant för eleverna. Betydelse för läraryrket                                   Studien kan uppmärksamma lärare om att elever ska ha elevinflytande, att det är viktigt för elevernas motivation till lärande. Det gagnar eleverna att ta mer ansvar för sitt lärande om de får vara med och utforma sin utbildning. Det är viktigt att läraren verkar på ett demokratiskt sätt, och tänker igenom hur det ska genomföras.   Nyckelord                                                          Elevinflytande, demokrati, motivation, ansvar, rättighet

Syftet med min studie var att undersöka i vilken utsträckning elever vill vara delaktiga i undervisningen. Resultatet visar att elever vill ha ett ökat inflytande över undervisningen men att deltagandet begränsas att olika faktorer. Det är framförallt i undervisningens initialsteg som elever väljer att inte agera trots att de är missnöjda med undervisningens innehåll. När innehållet i undervisningen inte fångar elevens intresse sjunker motivationen för ett aktivt deltagande på lektionerna vilket leder till passivitet med följd av att inlärningsförmågan minskar. Detta får som återverkan att många elever går igenom skolan som passiva åskådare. Att fånga elevens intresse och aktivt arbeta för att undanröja de hinder som står i vägen för ett ökat elevinflytande är en av lärarens allra viktigaste uppgifter.

Under min utbildning till bildlärare på Konstfack har besökt flera skolor med slitna inne- och utemiljöer. Trots det har jag aldrig erfarit att elever involveras i projekt som rör utformningen av skolan, deras arbetsmiljö. Elevernas möjlighet att påverka sin skolmiljö bottnar i frågor om elevinflytande. Inom ramen för mitt examensarbete har jag, med detta som utgångspunkt, genomfört ett designpedagogiskt projekt om skolmiljö och elevinflytande tillsammans med elever i en sjätteklass. De frågor som behandlades var: Hur kan bildpedagoger använda design- och hantverksmetoder för arbete med elevinflytande inom ramen för bild- och slöjdundervisning? Hur beskriver elever, inom ramen för ett designpedagogiskt projekt, sin möjlighet att påverka den fysiska skolmiljön? Hur förändras elevernas sätt att positionera sig själva i relation till lärare och rektor under projektets gång? Under projektet uppdaterades lektionsarbete i bild och slöjd till en arena för elevinflytande. Eleverna fick på olika sätt undersöka och bearbeta sin skolmiljö. Bland annat gestaltade de, med design- och hantverksliknande metoder, hur de ville förändra, eller förbättra olika platser i den fysiska skolmiljön. De flesta eleverna sammanställde därefter sina förändringsförslag i brev som överlämnades till rektorn. I dessa brev använde eleverna bland annat hantverk för att kommunicera sina idéer, vilket kan ses i ljuset av hantverksrörelsen craftivism som "a reinvention of craft, by […] making it a tool for raising political questions." Projektet influerades även utifrån några tankar inom participatory design. En sådan tanke var att alla elever skulle kunna delta. En annan var att eleverna delvis själva styrde över sina arbetsprocesser. Genom en diskursanalys av empirin från undersökningen kom jag fram till att eleverna vid arbetets inledning var osäkra i sina uttalanden kring vad de ville förbättra i skolmiljön. De beskrev även att de hade en position i skolan med begränsad makt. Mot slutet av projektet visade dock flera elever större trygghet i sina utsagor. Det skedde även en förändring i hur eleverna positionerade sig själva i relation till rektorn. I breven, som författades i slutet av workshoparbetet, indikerade flera elever att positionerna elev och rektor var mer jämlika. Det designpedagogiska projektet sammanställdes dels i en skriftlig rapport, dels i en gestaltning. Gestaltningen hade två delar som behandlade elevinflytande: en affisch och en installation. Affischen visar en flygbild över skolområdet, med elevernas brev utplacerade som skolbyggnader och installationen består av elevernas hantverksalster, placerade ovanför en flygbild på skolområdet (se bilaga) Gestaltningen var del av en utställning, som visades på Konstfack i januari 2011.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut. Hur lärare ser på elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen. Vi har valt att lägga tyngd vid det informella elevinflytandet. Vårt resultat pekar på att elevinflytandet i undervisningen inte finns i den utsträckning som styrdokumenten förespråkar. Det är dock en önskan från de flesta lärare att elevinflytandet ska öka.

Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.

Syftet med denna studien är att undersöka hur lärare och elever uppfattar elevinflytande i den pedagogiska planeringen. Det visar sig genom tidigare forskning att elevers inflytande har varit svårt att få in i skolans praxis och att mycket beror på lärarens förhållningssätt, samt vilka metoder och arbetsformer som används för att göra detta. Studien som vi genomfört med en hermeneutisk ansats och intervjuer av tre lärare och sex elever som datainsamlingsmetod visar att ett möjligt redskap för elevinflytande är den pedagogiska planeringen. Det är ett redskap som tydliggör målen, ökar elevinflytandet och stimulerar elevers motivation till ökad kunskapsinlärning.

Den här uppsatsen är en fallstudie av elevinflytande vid en folkhögskola i mellersta Sverige. Jag har undersökt hur elevinflytandet som fenomen tar sig uttryck vid en folkhögskola. Undersökningen utgår ifrån hur elever uppfattar sin möjlighet att påverka sin utbildning. I vilket jag har undersökt förhållandet mellan informellt och formellt inflytande, och hur förhållandet dem emellan ser ut. Vidare har jag undersökt om det finns någon skillnad mellan de manliga och kvinnliga elevgrupperna i fråga om synen på deras inflytande över sin utbildning och sina studier. Informellt elevinflytande är det inflytande elever har över den rena undervisningssituationen och formellt inflytande är det inflytande vari eleverna som grupp har representanter i skolråd och liknande, samt ett elevråd.Undersökningen bygger på en enkätundersökning, som tagit avstamp i olika kategorier av informellt och formellt inflytande, vari eleverna tagit ställning till vilken position dom anser att deras åsikter har i de olika kategorierna. I det formella inflytandet har eleverna svarat utifrån kategorierna: Skolans fysiska utformning; inköp av material; skolans kurs- och programutbud; avstängning av studerande; avstängning av lärare; anställning av lärare. Och i det informella inflytandet: Val av temaområden; enskilda lektioners utformning; val av arbetsformen; val av läromedel/kunskapskälla; val av examinationsform. I dessa kategorier har jag gjort en indelning av olika nivåer av vilken ställning elevernas åsikter anses ha utifrån den svarandes syn. Nivåerna är en omarbetning av Kjell Jormfeldts modell gällande elevinflytande. Mina inflytandenivåer utgår från elevernas åsikters ställning inför fattande av beslut i de specifika kategoriernas frågor. Dessa nivåer är: För informellt inflytande obefintligt, läraren bestämmer alternativ, läraren tar intryck, avgörande. För formellt inflytande: obefintligt, de lyssnar, de tar intryck, avgörande.I den undersökta skolan har det visat sig att eleverna har en hög nivå av inflytande. Till synes så är det informella inflytandet dock mer utvecklat och ligger på en högre nivå än det formella. I samtliga kategorier av det formella inflytandet så visade det sig att elevernas åsikter, till största delen var i nivån av att de lyssnades på. I kategorierna gällande anställande och avstängande av lärare samt avstängning av elever så finns det klara brister då eleverna i en väldigt stor utsträckning ansåg att deras åsikter hade en obefintlig ställning i dessa frågor. I det informella inflytandet var det väldigt få elever som ansåg att deras inflytande var obefintligt. Tonvikten hos elevernas åsikt, i samtliga kategorier, var att lärarna inte bara lyssnar på elevernas åsikter utan även att de tar intryck av dessa!I jämförelsen mellan de manliga och kvinnliga eleverna har jag inte kunna finna några helhetstäckande mönster, i det informella inflytandet. De få saker jag fann var till exempel att det var en större procent hos den manliga än den kvinnliga gruppen som ansåg att inflytandet var obefintligt gällande kategorierna inom informellt inflytande. Men i det stora hela var det i vissa kategorier som kvinnorna åsikter pekade på ett högre inflytande än hos männen, och i andra kategorier var det helt tvärtom. Gällande formellt inflytande var det dock tydligt att det fanns större andelar kvinnor som ansåg att inflytandet var obefintligt i jämförelse med männen, och på ett liknande sätt ansåg färre av kvinnorna att deras åsikter hade en avgörande ställning i formella frågor jämfört med männen. Jag har därför konstaterat att kvinnorna som grupp anser att inflytandet är lägre i jämförelse med vad männen anser att det är, ifråga om formellt inflytande!

<p>Syftet med examensarbete var att undersöka på vilket sätt lärare tillämpar demokratiska metoder i klassrummet och om elever på en gymnasieskola ansåg att de hade inflytande över sina studier. I de teoretiska utgångspunkterna belyses elevinflytande och inflytande från ett elev- och lärarperspektiv. Vidare lyfts också skilda demokratiska tillvägagångssätt fram. Vi har använt oss av en kvalitativ metod för att möjliggöra en tolkning av mönster utifrån insamlade undersökningsresultat. Den empiriska grunden består av intervjuer med två lärare och åtta elever på en gymnasieskola. Resultatet av undersökningen visar att majoriteten av eleverna saknar inflytande över sina studier. Demokratiska metoder tillämpas i klassrummet dock används de sparsamt och oftast genom röstning. De åtta elever och de två lärare som intervjuats använder sig inte av demokratiska metoder i klassrummet eftersom det resulterar i en icke hållbar situation.</p>