• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 378
  • 6
  • Tagged with
  • 388
  • 114
  • 110
  • 103
  • 101
  • 100
  • 74
  • 58
  • 53
  • 49
  • 43
  • 41
  • 36
  • 32
  • 30
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
31

Allas röster räknas! : - en studie om elevinflytande och elevdemokrati hos yngre elever / All voices count! : -a study of participatory and democratic influence among primary school pupils

la Fleur, Hanna January 2021 (has links)
I den här uppsatsen undersöks hur yngre elever upplever deras möjligheter till inflytande och elevdemokrati. Syftet är att kunna bidra med en inblick om hur eleverna faktiskt själva upplever detta, och inte hur elevinflytandet fungerar genom de vuxnas ögon. Teorin bygger på John Deweys tankar som har genomsyrat våra läroplaners upplägg sedan 1940-talet och fram till idag. Studien tar upp begrepp som demokrati, formellt inflytande, informellt inflytande samt deliberativa samtal. Studien genomfördes med en kvalitativ metod och sex elever intervjuades sammanlagt. Med hjälp av intervjuerna ville jag även ta reda på vilken sorts inflytande barnen i huvudsak använder sig av när de vill påverka något. Resultatet visar att de yngre eleverna upplever att de har möjlighet att påverka vissa saker i skolsammanhang, men att det skiljer sig åt mellan de olika skolämnena. Den visar även att elevråd är en viktig aspekt, även om den inte är primär.
32

Bristande kunskap ger bristande inflytande : Klassråd, vad är det? Är det när någon frågar om saker och klassen får rösta eller bestämma om det de frågar om. Tror inte att vi har det så ofta.

Melén, Catharina, Davidsson, Matilda January 2009 (has links)
<p>Syftet med detta arbete är att undersöka vad elever vill kunna påverka och ha inflytande över i skolan samt vad de upplever sig ha inflytande över i skolverksamheten. Genom kvalitativa intervjuer med 10 elever i årskurs fem på en F-6 skola i Sverige har vi fått reda på vilken uppfattning eleverna har om elevinflytande. Resultatet visar att det eleverna främst vill ha inflytande över är den yttre miljön men att möjligheten att påverka i skolan inte är stor, speciellt inte i elevernas egen inlärningsprocess.  Vår slutsats är att elever inte undervisas tillräckligt mycket i den demokratiska processen och därför inte har tillräcklig kunskap för att utöva det inflytande som de har rätt till enligt skollagen och Lpo94.</p>
33

Det informella elevinflytandet : Omöjligt uppdrag?

Greibert, Susanne, Kjellström, Maria January 2008 (has links)
<p>Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten. Elevinflytande tar tid och det finns flera aspekter som tyder på detta. Det krävs mycket tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna i våra intervjuer uppfattade att inflytande tar mycket tid i anspråk och att det är svårt att genomföra när många lektionspass fortfarande är väldigt korta, omkring fyrtio minuter. En annan orsak, enligt lärarna är att många elever inte klarar av att hantera det ökade ansvar som ett elevinflytande innebär. Det kan dels bero på att de inte har någon erfarenhet av det sedan tidigare, dels handlar det om de svaga elevernas behov av ett mer fyrkantigt undervisningssätt. Det finns även de elever som anser det meningslöst att försöka påverka eftersom deras erfarenhet säger dem att det ändå inte ger något resultat. Trots detta anser lärarna i vår undersökning att de vill arbeta med ett ökat inflytande för sina elever. Vid de tillfällen där de givits möjlighet att arbeta med elevinflytande har det visat sig ge positiva resultat.</p>
34

Det informella elevinflytandet : Omöjligt uppdrag?

Greibert, Susanne, Kjellström, Maria January 2008 (has links)
<p>Vårt syfte med undersökningen var att ta reda på lärares uppfattningar om möjligheter och svårigheter i arbetet med elevinflytande. Vi bedömde att intervju var det instrument som passade vårt ändamål bäst. Det genomfördes sex intervjuer med lärare och för att få en så heterogen grupp som möjligt valde vi att fråga lärare av olika åldrar, kön och som arbetar inom olika ämnen. Dessa lärare arbetar i grundskolans senare år och på två olika skolor. Resultaten av undersökningen visar att ett elevinflytande kan vara svårt att förverkliga inom ramarna för styrdokumenten. Elevinflytande tar tid och det finns flera aspekter som tyder på detta. Det krävs mycket tid för planering, genomförande och utvärdering av undervisningen. Lärarna i våra intervjuer uppfattade att inflytande tar mycket tid i anspråk och att det är svårt att genomföra när många lektionspass fortfarande är väldigt korta, omkring fyrtio minuter. En annan orsak, enligt lärarna är att många elever inte klarar av att hantera det ökade ansvar som ett elevinflytande innebär. Det kan dels bero på att de inte har någon erfarenhet av det sedan tidigare, dels handlar det om de svaga elevernas behov av ett mer fyrkantigt undervisningssätt. Det finns även de elever som anser det meningslöst att försöka påverka eftersom deras erfarenhet säger dem att det ändå inte ger något resultat. Trots detta anser lärarna i vår undersökning att de vill arbeta med ett ökat inflytande för sina elever. Vid de tillfällen där de givits möjlighet att arbeta med elevinflytande har det visat sig ge positiva resultat.</p>
35

Elevinflytande i Historia A - En studie om maktens betydelse för elevinflytandet

Frykner, Andreas January 2007 (has links)
<p>Denna uppsats undersöker elever och lärares syn på elevinflytande i Historia A, och syftet är att se om det finns några skillnader grupperna emellan och om dessa skillnader kan förklaras ur ett maktperspektiv. En enkätundersökning delades ut bland gymnasieelever som läser Historia A samtidigt som en gruppintervju gjordes med elevernas lärare. Resultatet av dessa undersökningar visade att majoriteten av eleverna i många fall önskar ett ökat inflytande, medan deras lärare är mer splittrade i frågan. I analysen dras slutsatsen att makt i olika former kan spela en stor betydelse för elevernas inflytande över deras egen utbildning.</p>
36

Inräknad eller vid sidan av : pedagogperspektiv på inkludering av elever i behov av stöd

Flink, Magnus, Johansson, Viktoria January 2008 (has links)
<p>Syftet med vår studie är att få ökad kunskap om hur pedagoger som arbetar med elever i behov av stöd tänker kring inkludering och exkludering. Studien börjar med en teoretisk bakgrund på vad tidigare forskning kommit fram till vad det gäller inkludering och exkludering av elever i behov av stöd. I detta ingår även skolans värdegrund med utgångspunkt en skola för alla. Därpå har fyra kvalitativa intervjuer genomförts med pedagoger verksamma inom grundskolan. Detta för att få svar på hur pedagoger uppfattar att elever i behov av stöd upplever stödundervisning som bedrivs inkluderande eller exkluderande samt om eleverna har inflytande över sin undervisning. Resultatet utgår från hur pedagogerna, utifrån läroplansteorin transformerar, tolkar och realiserar och genomför undervisning på ett inkluderande eller exkluderande sätt, utifrån varje enskild elevs bästa. Vi ser även att pedagogerna underlättar och tillrättalägger för elever i behov av stöd.  Detta genom att se till varje enskild elev som kan få stödundervisningen antingen inkluderande eller exkluderande. Elevens bästa sätts alltid i främsta rummet av pedagogerna. Flera pedagoger anser att samtal i olika former är ett verktyg för att skapa förståelse för vidare utveckling. Pedagogerna anser att eleverna har inflytande över sin utbildning genom att pedagogerna lyssnar och är lyhörd på elevernas idéer och genomför dessa i största möjliga mån utifrån läroplanen mål.</p>
37

Individanpassat lärande : ur elev- och lärarperspektiv

Högfeldt, Karin, Risth, Kristina January 2006 (has links)
<p>Begreppet individanpassning kan tolkas olika utav olika individer och vi har sett att man arbetar väldigt olika på olika skolor. Vi vill få en inblick i hur individanpassning och elevinflytande upplevs av elever och lärare, och har därför valt att ha elevers och lärares perspektiv på detta som utgångspunkt för vår undersökning. Syftet med vår undersökning är att studera elevers och lärares upplevelse av individanpassad undervisning. Vi har gjort en kvalitativ forskning med intervjuer, eftersom syftet med vår undersökning är att försöka förstå individens (lärarnas och elevernas) upplevelse. Vi har därför även låtit oss inspireras något av fenomenologin där den intervjuades upplevelser står i fokus. Vår undersökning har resulterat i att elevers och lärares upplevelse av individanpassning, elevinflytande och undervisning har synliggjorts.</p>
38

Barns inflytande i förskolan

Malmström, Linda January 2006 (has links)
<p>Läroplanerna har tydliga formuleringar angående barns inflytande i förskolan och skolan. Forskning har visat att barn ofta är en outnyttjad resurs (Tham 1998). Forskare menar dessutom att barn behöver ges möjlighet till dagligt inflytande för att kunna trivas och må bra (Korpela 2004). Om vårt samhälle även i framtiden ska kunna fungera demokratiskt är det av stor vikt att de som lever där har förmågan att tänka kritiskt och värdera det som sägs och görs. Våra barn behöver därför få träna sig i att ha inflytande (Ferm, 1993). De vuxna i barnens närhet har stor betydelse för hur barnen utvecklar sin förmåga till att ta beslut, vara delaktiga och ha inflytande (Tham, 1998). Syftet med min studie är att undersöka hur förskollärare resonerar om förskolebarns inflytande i verksamheten och i vilken relation resonemangen står till förskolebarnens konkreta inflytande. För att nå mitt syfte med studien valde jag att använda mig av kvalitativa intervjuer som huvudsaklig metod. För att stärka studiens validitet ansåg jag dock att intervjuerna borde kompletteras med observationer. Jag började med att göra observationer som jag senare följde upp med intervjuer. Allt insamlat material har bearbetats och analyserats. På den berörda förskolan ges barnen ett indirekt inflytande genom att förskollärarna tar på sig rollen som barnens ombud när de planerar verksamheten. De utgår ifrån vilka behov och intressen de upplever att barnen, men det är då framförallt det generaliserade barnet man tar avstamp ifrån. Barnen ges inte möjlighet till ett direkt inflytande över verksamheten utan blir utelämnade till hur väl pedagogerna lyssnar in dem. Vilka krav pedagogerna upplever att samhället har på vad barnen bör kunna ges en större plats än vad barnen är intresserade av.</p>
39

Samtal och omröstning : hur lärare konstruerar demokrati

Lindell, Lisa January 2008 (has links)
<p>Mitt syfte med undersökningen är att undersöka hur lärare förhåller sig till demokratibegreppet och hur de beskriver och konstruerar demokrati i skolan samt hur lärare ser på eleven som "medborgare" i skolan. I min studie har jag valt en kvalitativ undersökningsmetod. För att kunna undersöka lärares förhållningssätt och hur de beskriver och konstruerar en situation använde jag mig av halvstrukturerade intervjuer med intervjuguide. Under bearbetningen och analysen av empirin har jag använt mig av ett hermeneutiskt tillvägagångssätt och tagit hjälp av meningskoncentrering. De intervjuades svar delade jag in i kategorier utifrån teman och återkommande mönster som uppstod under samtalen.Lärarna beskriver "demokrati" som en formell beslutsprocess som kombineras med samtal, men utan att koppla det till demokratiprocessen. Samtalet används som ett forum för att uttrycka åsikter och stå för vad man tycker. Samtalet används också till att förmedla normer och värderingar. Dessa innefattar bl.a. att vara empatisk, respekterande och att man ska lyssna på varandra. En demokratisk beslutsprocess beskrivs gå till via någon form av röstning där majoriteten vinner. Att lärarna arbetar med demokrati även under samtalet beskrivs inte under intervjuerna. Lärarna avgör både om och när ett samtal skall ske, och om och när omröstning skall genomföras.</p>
40

Att påverka eller att inte påverka – det är frågan : En studie av gymnasieelevers möjlighet och vilja att påverka områdena skolmat och undervisning / To affect or not to affect – that is the question : A study of high school student’s possibilities and will to affect school food and education

Andersson, Markus January 2010 (has links)
<p>Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieungdomars vilja och syn på sin egenmöjlighet att påverka undervisning i samhällskunskap samt området skolmat, och attundersöka eventuella skillnader mellan olika elevgrupper. Som metod för datainsamling harjag valt att utforma en enkät som sammanlagt 123 elever i 7 olika klasser har besvarat.Resultatet i enkätundersökningen diskuteras sedan emot viss tidigare forskning och vadgymnasieskolans styrdokument säger i ämnet elevinflytande.Resultatet visar att majoriteten av eleverna upplever sig ha störst inflytande över periferaundervisningsfrågor. En knapp majoritet menar också att de har mycket eller ganska stormöjlighet att påverka lektionsinnehåll och arbetsform, medan de övriga områdena somundersökts endast upplevs gå att påverka i mycket stor eller ganska stor omfattning av enminoritet av eleverna. Skillnaderna är dock stora redan mellan olika klasser.Generellt för de elever som deltagit i studien är viljan att påverka större än deras upplevdamöjlighet. Trots detta säger sig en klar majoritet vara ganska eller mycket nöjda med detinflytande de har.</p> / <p>The purpose with this study is to investigate how high school students will and view of his orher own possibility to affect school food and education in social science, and to investigatepossible differences between various groups of students. As method to collect data I’vedecided to do surveys that 123 students of 7 different school classes have answered.The results is then discussed and compared to what some earlier studies has shown, and towhat the curriculum says.The result shows that the students experience highest ability to affect peripheral questions ofeducation. A small majority of the students also say that they got very or quite high possibilityto affect form of work and what the lessons contain, while only a minority of the studentsexperience very high or quite high ability to affect the other questions in the study. However,the differences between classes are big.In general, the students who participated in the study express a higher will than possibilityto affect. Even though they do, a big majority are very happy or quite happy with theirpossibility to affect.</p>

Page generated in 0.1412 seconds