Den här uppsatsen behandlar elevinflytande över skolundervisningen. Alla styrdokument som reglerar den svenska skolan framhåller vikten av ett sådant inflytande, ändå tyder tidigare undersökningar på en allmän brist på elevinflytande på detta område. För att få inblick i elevernas syn på problemet intervjuade jag sex gymnasieelever. Resultatet visar att elevinflytande över undervisningen är en mycket viktig faktor när det gäller att skapa motivation bland elever. Brist på inflytande hämmar inte bara elevernas intresse för ämnet i fråga, det skadar dessutom deras förtroende för lärarna. Ur intervjumaterialet utkristalliserar sig en ideallärare, lyhörd för såväl elevernas åsikter som deras intressen. Eleverna visade dessutom ett starkt förtroende för sina lärares förmåga att leda dem rätt. / This essay explores the concept of student influence in class. All governing documents regarding the Swedish school emphasize the importance of student influence, yet previous studies indicate a general lack of it in practice. In order to get an insight into this problem from a student point of view, I interviewed six upper secondary school students. The results suggest that student influence in class is indeed an important factor in creating motivation among students. A lack of influence not only hampers the students’ interest in the subject in question, it also seriously impedes their reliance in their teachers. An ideal teacher, keenly alive to the opinions as well as to the interests of the students, crystallized from the interviews. The students also displayed a conspicuous trust in their teachers’ ability to guide them the right way.

Syftet med det här examensarbetet är att undersöka rektorers uppfattning om vad elevinflytande är utifrån styrdokumentens direktiv.

Syftet med arbetet är att beskriva hur den svenska pedagogiska diskursen på 90-talet och framåt ser på förhållandet mellan kunskap och demokratiska arbetsformer inom pedagogiken och utifrån ett filosofiskt perspektiv kritisera den empiri och de teorier som föreligger. För att uppnå detta syfte har ett urval av verk gjorts utifrån kriterier gällande innehåll och tillkomstperiod. Dessa verks teorier och arbetsmetoder beskrivs och jämförs utifrån valda syfte. Författaren drar slutsatsen att det finns brister i de undersökningar som gjorts och att frågan ej kan avgöras förrän man kommer tillrätta med dessa brister.

Abstract How do pupils with intellectual disabilities experience participation and involvement in school work? It was a question I had in mind when I was formulating the thesis statement. I wanted to catch pupils’ experiences and analyze them from the sociology of childhood. Do pupils want more involvement and what obstacles and opportunities do pupils find to exert participation and involvement? The study is based on six interviews conducted with pupils enrolled in the compulsory school for pupils with intellectual disabilities. The pupils were aged between 12 to16. The informants were three girls and three boys, and represented three schools in two municipalities. The interviews were sound recorded and soon after the interviews were completed, they were transcribed. In the analysis I used the sociology of childhood (James & Prout, 1997) with a participatory model (Elvstrand, 2009) as an analytical tool. The results show that pupils’ experiences of participation and involvement can be interpreted as limited. The pupils report that they rarely are informed about the teaching content, methods and how to present their knowledge. They describe that they mostly have experience of participation and being involved in how to work with school work. The pupils report lack of time, teaching materials, group size, teachers and the relationship to classmates as barriers to participation. As for the pupils’ views on how opportunities should be provided for increased participation and involvement, they describe the teacher as a central factor. The pupils want more involvement, but show some uncertainty in their own ability to exert it. A conclusion to be drawn from the result of the study is the teacher’s important role in creating conditions for pupils’ participation and involvement. Teachers should be more explicit when informing pupils about school work, invite them for discussions and listen to them. Another conclusion is that the pupils who are integrated in ordinary school exert more participation and involvement than pupils whose entire school day is in special-schools. The result of this study may help teachers and other staff working with special education to gain a better understanding of how pupils with learning disabilities experience participation and involvement. This can hopefully contribute to the fact that special education and pupils´ learning are improved. / Sammanfattning Vilken syn har elever i grundsärskolan på delaktighet och inflytande? Det var en fråga som fanns i bakgrunden vid formuleringen av studiens syfte. Jag ville fånga elevernas erfarenheter av delaktighet och inflytande i skolarbetet och analysera dem utifrån ett barndomssociologiskt perspektiv. Önskar eleverna mer inflytande och vilka hinder och möjligheter anser eleverna finns för att utöva delaktighet och inflytande? Studien bygger på sex intervjuer gjorda med elever inskrivna i grundsärskolans årskurs 6 till 9. Informanterna var tre flickor och tre pojkar och representerade tre skolor i två kommuner. Vid intervjuerna gjordes ljudupptagning, som snart efter intervjutillfället transkriberades. I analysarbetet använde jag mig av ett barndomssociologiskt perspektiv (James & Prout, 1997) med en delaktighetsmodell (Elvstrand, 2009) i fokus. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av delaktighet och inflytande kan tolkas som begränsat. Eleverna berättar att de sällan blir informerade om undervisningens innehåll, metoder och hur de ska redovisa sina kunskaper. De har främst erfarenhet av delaktighet och inflytande i hur de ska arbeta. Eleverna beskriver tidsbrist, läromedel, gruppstorlek, lärarna och relationen till klasskamrater som hinder för delaktighet. Vad gäller elevernas syn på hur möjligheter ska ges för ökad delaktighet och inflytande beskrivs läraren som en central faktor. Eleverna önskar mer inflytande, men visar en viss osäkerhet till sin egen förmåga att utöva det. En slutsats som kan dras utifrån studiens resultat är lärarens viktiga roll för att skapa förutsättningar för elevers delaktighet och inflytande. Lärare behöver bli tydligare på att informera om skolarbetet, bjuda in elever till diskussioner och lyssna till dem. En annan slutsats är att de elever som integreras i grundskolan utövar mer delaktighet och inflytande, än elever vars hela skoldag är i grundsärskoleklassen. Resultatet av studien kan bidra till att speciallärare och övrig personal i grundsärskolan får en ökad förståelse kring hur elever med utvecklingsstörning ser på delaktighet och inflytande. Det kan leda till att verksamheter förbättras och att elevernas lärande gynnas.

No description available.

<p>Syftet med den här studien är att få fördjupad kunskap om rektorers syn på ett elevråds försättningar och funktion i skolan. Utifrån syftet vill vi undersöka rektorers syn på elevinflytande och elevråd samt möjligheter och hinder för realisering. Vi vill även undersöka rektorers syn på lärares roll samt sin egen roll i arbetet med elevinflytande. I studien använder vi oss av en kvalitativ forskningsmetod av semi-strukturerad karaktär. Intervjuer med fyra rektorer, utgjorde underlag för studien. Studiens resultat visar att rektorerna har en positiv syn på elevinflytande och anser att elevråd innehar en viktig funktion i skolan. De hinder som rektorerna upplever finns är bland annat långsamma processer, eleverna själva och tiden. Möjligheterna anger de vara motivation för lärande, övning i demokrati samt goda relationer. Lärare är en förutsättning i arbetet med elevinflytande och även om rektorerna bär huvudansvaret, betonas samarbete i skolan för att aktivt elevinflytande ska gynnas och realiseras.</p>

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmets verksamhet där pedagogernas uppdrag inte bara är att lära barnen demokrati, utan att också bedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vår studie är att vinna förståelse för barns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets målinriktade och resultatstyrda verksamhet. I studien görs både en historisk tillbakablick på vad tidigare styrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument är formulerade kring samma fenomen. Studien har arbetats fram utifrån en fenomenologisk vinkling av barns perspektiv, vilket här innebär att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutits ner till de didaktiska frågorna vad, hur och när barnet uppfattar att, och upplever sig få, inflytande i fritidshemmets verksamhet. Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri i intervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frågeformulär för att vinna förståelse i ämnet. Resultatet visar att barnen upplever att de får inflytande genom olika mötesprocesser, men att de är mindre delaktiga i verksamhetens planering. Vidare visar våra resultat att barnen sätter störst värde på inflytande över kompisarna och medbestämmande i leken och att pedagogens närvaro har stor betydelse för om inflytande fås i den fria leken på fritidshemmet.

Uppsatsens syfte var att undersöka sex F-3-lärares syn på elevinflytande i undervisningen och hur läraren arbetar med demokrati i klassrummet. För att uppnå syftet och besvara forskningsfrågorna valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet påvisade att lärarnas syn på elevinflytande var att eleverna ska kunna påverka och vara delaktiga i sin utbildning, men att elevernas inflytande bör öka successivt i takt med deras ålder och mognad. Vidare visade resultatet att det är viktigt att arbeta med demokrati i de tidiga årskurserna och det framkommer att flera lärare använder sig av klassråd och röstning för att förbereda eleverna för att bli demokratiska medborgare.

BAKGRUND:I bakgrunden beskrivs innebörden av begreppet elevinflytandet och läsaren får en bild av vadsom står i styrdokumenten vad gäller elevinflytande. Det redogörs för olika perspektiv påvilka möjligheter respektive svårigheter som kan finnas i arbetet kring elevinflytande iundervisningen.SYFTE:Att undersöka elevers och lärares uppfattningar på elevers inflytande över undervisningen iämnet svenska och se om de stämmer överens med varandra. Att se vilka möjligheterrespektive svårigheter som kan finnas med arbetet kring elevinflytande.METOD:Sex olika skolor i Västra Götaland valdes ut och med intervju som redskap utfördes sexfokusintervjuer med lärare i svenska och sex fokusintervjuer med elever. Intervjuerna hargenomförts i grupper med två till sex medverkande i varje grupp. Vi har kategoriseratresultaten i; definition, betydelse, svårigheter och möjligheter, form och innehåll, viljan attvara med och påverka eller skönt att slippa?RESULTAT:Resultatet visar att lärare och elever är eniga i sina svar. Elevinflytande är ett mångtydigtbegrepp som innebär både svårigheter och möjligheter. Faktorer som nämns som svårigheterär tidsbrist och problematiska gruppsammansättningar, både vad gäller storlek ochheterogenitet. Möjligheter som framkommit, när elevinflytandet fungerar som det skall, ärökande motivation och intresse. Studien visar tydligt att det finns två grupperingar av elever,de som vill vara med och påverka sin undervisningssituation och de som inte vill. / Uppsatsnivå: C

<p><p>Syftet med vårt arbete var att undersöka om och hur elever upplever sitt inflytande över undervisningen i grundskolans tidigare år. Vår undersökning bygger på en kvantitativ enkätundersökning av elevers upplevelse gällande sitt elevinflytande, samt efterföljande kvalitativa intervjuer, och är utförd på en kommunal F-4 skola, som är belägen i en medelstor kommun. Enkätundersökning omfattar 90 stycken elever och intervjuerna är genomförda med 4 stycken elever. Resultaten av enkätundersökningen visar på att eleverna i stor utsträckning upplever att de har ett reellt inflytande (61 %) samt att en klar majoritet av eleverna är nöjda med i vilken utsträckning de upplever sin möjlighet till att påverka under lektionstid (82 %). Resultaten i undersökningarna både går emot och bekräftar tidigare forskning på området. Resultaten gällande elevernas upplevelse av att kunna utöva ett reellt inflytande är diametralt motsatt i jämförelse med tidigare forskning.Däremot stämmer resultaten gällande elevernas upplevelse av att vara nöjda med sin möjlighet till inflytande bra överens med den tidigare forskningen. Våra resultat överensstämmer med styrdokumentens intentioner.</p></p>