Syftet med denna studien var att redovisa slöjdlärarens arbetssätt med elever med utländsk bakgrund och uppfattningar hos elever som har utländsk bakgrund om slöjdens innehåll och bedömning av undervisning. Frågeställningarna var: Vilket arbetssätt använder slöjdlärarna när det gäller arbete med elever med utländsk bakgrund? Hur mycket av slöjdämnets innehåll och bedömning förstår elever med utländsk bakgrund? Vilket stöd ges till elever med utländsk bakgrund i slöjd? Den metodiska ansatsen var kvalitativ och kvalitativa intervjuer användes som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med sex slöjdlärare och sju elever i fem skolor i en mellanstor kommun i norra Sverige. Det sammanställda resultatet visade att slöjdlärare har olika arbetssätt att arbeta med elever med utländsk bakgrund. Vidare visade resultatet att elever med utländsk bakgrund i årskurs 9 förstår det mesta av slöjdens innehåll och hur bedömningen går till.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vad som avses med hållbarhet och hållbar utveckling i den kommande kursplanen för skolämnet slöjd i grundskolan. Vidare har vi, kopplat till den kommande kursplanen och utifrån ett fokus på hållbar utveckling, velat undersöka vad slöjdlärare i grundskolan anser vara viktigt att eleverna får med sig från slöjdundervisningen. De frågeställningar vi arbetat utifrån är: I en hållbarhetsfokuserad slöjdundervisning, vilka teoretiska slöjdkunskaper och praktiska slöjdfärdigheter anser slöjdlärare att elever bör få med sig från grundskolans skolslöjd? Vilka eventuella hinder eller problem ser slöjdlärare för att undervisa med hållbar utveckling som fokus i sitt ämne? Vi har genomfört en webbenkät i Facebook-forumet Nationellt centrum för slöjdutbildning, riktad till slöjdlärare. Utifrån de 77 svar som inkom visades en stor enhällighet kring vikten av de praktiska slöjdfärdigheter och teoretiska slöjd- kunskaper som lyftes. Gällande slöjdlärarnas åsikter kring eventuella hinder för en slöjdundervisning med ett fokus på hållbar utveckling inkom flera svar, varav de flesta kunde kategoriseras inom ekonomi, tidsbrist samt brist på läromedel och fortbildning på området. Våra resultat har diskuterats med stöd i teori kring miljöpedagogik och vanliga undervisningstraditioner i svensk miljöundervisning. Vi har även lyft kom- plexiteten inom hållbar utveckling som undervisningsområde, dels kopplat till rätt och fel, dels inom vilken form detta kan undervisas. Exempel på framtida forskning kan vara hur slöjdundervisning med ett hållbarhetsfokus kan eller bör utföras i klassrummet.

Den tysta kunskapen förstås på olika sätt, det kan vara en kunnighet som inte verbaliseras och det kan vara en inövad och underförstådd kunnighet när det kommer till ett hantverk. Studiens syfte är att skapa större förståelse för hur slöjdlärare reflekterar kring och kännetecknar tyst kunskap som del av sin undervisning. Genom kvalitativa intervjuer med fem slöjdlärare samlas data in och analyseras med hjälp av en tolkning av Lindströms teoretiska modell gällande estetiska lärprocesser. Studiens resultat visar att slöjdlärare definierar den tysta kunskapen som en del av en redan erövrad kunnighet. Lärarnas egen hantverkskunnighet överförs till eleverna genom interaktion kring det hantverk som praktiseras, detta sker både verbalt och icke-verbalt. Användandet av metaforer och inkludering av slöjdspecifika begrepp nyttjas för att öka elevernas förståelse. Några av slöjdlärarna i studien verbaliserar gärna sitt handlande samtidigt som de visar och de andra slöjdlärarna visar hellre utan att verbalisera. Slöjdlärarna väljer att tala om tyst kunskap i relation till sin undervisning som det outtalade, det icke verbaliserade, den del av undervisningen då läraren fungerar som ett stöd för elevens egen utveckling av kunnighet.

Syftet med mitt arbete är att undersöka vad slöjdlärare och lärare som undervisar i historia på grundskolan, skolår 3-6, anser om samarbete mellan det teoretiska ämnet historia och det praktiska ämnet slöjd. Undersökningen svarar på frågorna: Kan grundskolans historie- och slöjdlärare samarbeta för att levandegöra historieämnet? Hur skulle ett gränsöverskridande arbete mellan historia och slöjd med syfte att levandegöra historien se ut? Om det finns, hur ser det ut? Genom kvalitativa intervjuer samt en enkel enkät till textillärarlistan, ett forum för textillärare, har jag fått svar på vilka möjligheter och hinder som uppstår eller kan uppstå för att samarbete mellan historia och slöjd ska komma till, men undersökningen ger även en bild över hur det ser ut med samarbete i stort. Olika erfarenheter eller brist på erfarenheter ger också en bild om hur det ser ut på olika skolor, vilket överensstämmer med den nationella utredning som gjorts 2003. Jag har använt mig av litteratur, avhandlingar och styrdokument som handlar om historieämnet, slöjdämnet, olika samarbeten, temaarbeten och annat som va-rit relevant för min undersökning. Många pedagoger vittnar om bra idéer och om både små och stora projekt som förekommit som engångsföreteelser, utan att bidra till uppföljning eller praxis som arbetsmetod eller förmedling på de olika skolorna. Slöjdlärare förmedlar olika tekniker och hantverk med historisk bakgrund utan att belysa det historiska perspektivet. Sammanfattningsvis saknas det, på de undersökta grundskolorna, en medveten drivkraft att levandegöra historien. Intresse, tid, ekonomi, schemaläggning, brist på planering och direktiv från skolledningen ses som de största hindren både för samarbete över gränserna och i arbetet att levandegöra historien. Litteraturen ger exempel på samarbete mellan skola och museivärl-den som ett led i att levandegöra historien. Stora, dyra projekt, inte alltid realistiska för varje skola, men dock en inspiration till levande historieundervisning i klassrummet.

Hållbar utveckling har varit med som innehåll i kursplanen för slöjd sedan 2011. Det finns ytterst lite forskat om hur slöjdlärare undervisar om hållbar utveckling i sin undervisning. Syftet med detta examensarbete är således att undersöka hur begreppet hållbar utveckling ger sig uttryck i svenska slöjdlärares undervisning. Hur tolkar de kursplanen i slöjd och hur det utförs i undervisningen. Frågeställningarna i denna studie är: (1) Hur tolkar slöjdlärare begreppet hållbar utveckling i förhållande till kursplanen? (2) Hur påverkar beskrivningen av hållbar utveckling i kursplanen valen och användandet av material i undervisningen? (3) Hur går undervisningen till om hållbar utveckling? För att få svar på frågeställningarna så genomfördes en kvalitativ enkät där 20 yrkesverksamma slöjdlärare medverkade. Studiens data har analyserats med hjälp av det läroplansteoretiska perspektivet med tillhörande tre faser: formulering, transformering och genomförande som teoretiskt ramverk. I studiens resultatdiskussion kan man se slutsatser hur slöjdlärarna tolkar hållbar utveckling i förhållande till kursplanen. Vid inköp av material till slöjdundervisningen påverkar ställningstagandet till vilka material slöjdlärarna anser vara hållbara och miljövänliga. I frågan om hur slöjdlärarna undervisar om hållbar utveckling så finns även där olika och gemensamma undervisningsmetoder.

Studien avhandlar digitaliseringens påverkan på slöjdämnet i grundskolan. Hur slöjdlärare och elever använder digital teknik samt hur slöjdlärare uppfattar vilka möjligheter och hinder digital teknik har för slöjdundervisningen.Studien omfattar både den hermeneutiska och den positivistiska synen på kunskap. Genom att kombinera dessa synsätt ges undersökningen ett större djup avseende mina forskningsfrågor.Forskningsfrågorna besvarades genom en enkätundersökning. Enkäten som bestod av både flervalsfrågor och öppna frågor, skickades ut elektroniskt till tre utvalda grupper på Facebook. När 38 svar var mottagna initierades analysen.Resultatet visar att en stor majoritet ser positivt på användningen av digital teknik i slöjdundervisningen och att det ger stora eller relativt stora möjligheter att exempelvis utforska modern tillverkningsteknik, öka motivationen för eleverna samt öka ämnesöverskridande samarbete mellan slöjd och andra ämnen. Resultatet visar också att den faktiska användningen är utbredd och väl integrerad gällande de allmänna digitala enheterna. Användningen av de ämnesspecifika digitala enheterna, såsom laserskärare, CAD-program, skärplotter etc, framgår av resultatrapporten. / The study discusses the impact of digitalization on the crafts subject in primary school. How sloydteachers and students use digital technology and how sloyd teachers perceive the opportunities and obstacles digital technology has for craft teaching.The study includes both the hermeneutic and the positivist view of knowledge. By combining these approaches, the investigation is given a greater depth regarding my research questions.The research questions were answered through a survey. The survey, which consisted of both multiple-choice and open-ended questions, was sent out electronically to three selected groups on Facebook. When 38 responses were received, the analysis was initiated.The results show that a large majority view the use of digital technology in crafts teaching positively and that it provides great or relatively great opportunities to, for example, explore modern manufacturing technology, increase motivation for students and increase interdisciplinary collaboration between crafts and other subjects. The result also shows that the actual use is widespread and effectively integrated regarding the general digital devices. The use of subject-specific digital devices, such as laser cutters, CAD programs, cutting plotters, etc., is shown in the results report.

Slöjdföremål har haft en central roll i slöjdundervisningen sedan ämnet infördes i skolan. I denna studie undersöks hur textilslöjdslärare använder slöjdföremål i undervisningen utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Genom observationer och intervjuer samlades material kring när och hur lärare använde slöjdföremål i undervisningen, med vilka syften de använde dem och vilken aspekt av lärande de syftade till att uppnå hos elever med hjälp av slöjdföremål. Materialet har sedan analyserats med hjälp av meningskoncentrering, Lindström och Pennlerts utvecklade didaktiska triangel och Blooms reviderade taxonomi. Vid analysen har olika teman som berör slöjdföremålens roll i relation till textilslöjdslärares didaktiska kompetens framkommit: kommunikation, metoder, slöjdföremålens närvaro, värdering och lärande. Av studiens resultat framgår att textilslöjdslärare anser att slöjdföremål är viktiga och att de använder slöjdföremål främst i interaktion med elever. Textilslöjdslärarnas syfte med att använda slöjdföremål var främst att inspirera och instruera och användningen av slöjdföremål syftade också till ett brett spektrum av lärande. Som en röd tråd genom studien finner vi kommunikation och lärande. Slöjdföremål har en integrerad roll i undervisningen och spelar en central roll i textilslöjdslärares didaktiska kompetens.

The thesis deals with questions of how the purpose and content in the Swedish school subject Sloyd can be understood in the present, some years after a new curriculum came into effect in 2011. Through sloyd teachers’ stories of their knowledge and the historical traces that have left a mark on their teaching, such as older syllabuses and mediated experiences, the intention is to examine the pedagogical thinking that forms the classroom’s activities. The overall purpose is to develop knowledge of what shapes the design of sloyd, based on how the subject is expressed in the syllabus and in teachers' understandings of teaching and the subject. Based on previous knowledge and interviews, a hermeneutic research process has been designed and developed over time. Seventeen semi-structured interviews with textiles teachers where conducted, recorded and transcribed for the study. The hermeneutic interpretation process involved repeatedly reading and listening, and the material was coded using the digital analysis tool ATLAS.ti. Through repeated reading of the codes, three overarching themes were found: Textiles teachers' perceptions of Sloyd’s purpose and content, Textiles teachers’ teaching, and Manual and intellectual work in unity. The perspective of curriculum theory using a frame factor model is intended to highlight how Sloyd manifests itself at different levels of interpretation, which may impact how sloyd takes shape in the classroom. For a functional perspective on the study's data, didactic theory is used with a focus on subject didactics. The transformation phase is central to the shaping of Sloyd, where teachers’ beliefs and perceptions about the subject will influence their interpretation of the syllabus. Shulman's model of pedagogical thinking and action linked to pedagogical content knowledge, PCK, form the basis for the analysis together with theoretical perspectives on teachers’ pedagogical thinking as Kansanen and Hansén describes it. In summary, two levels of pedagogical thinking are distinguished by analysis. Firstly, based on those teachers who transform and implement teaching in sloyd based on an interpretation that follows the syllabus closely, and secondly, based on those who proceed from an interpretation that is closer to sloyd’s field of knowledge, based on handicraft. This results in two subject conceptions relating to sloyd. Teachers can ascribe to one of these, or move between them in the different phases of pedagogical planning and reflection. The conclusions also include an understanding of why the knowledge requirements in the syllabus largely relate to the students expressing themselves in words regarding their learning and their choices during the process. The curriculum is results-oriented and the knowledge that is evaluated must therefore be measurable and comparable, and be made possible to learn through the subject content. It can also be interpreted as an approximation of a practical knowledge culture to a theoretical knowledge culture, and therefore a legitimation of a practical subject in the school context that elementary school constitutes.

Sloyd is related to craft knowing, making traditions and materiality. The meaning of knowing in sloyd is vaguely articulated and thereby can be interpreted by teachers in different ways. This study aims at contributing to an articulation of craft knowing within sloyd education. The study was carried out in the form of two learning studies, each one focusing on a specific object of learning. The knowing of sawing straight was studied through phenomenographic analysis of video recordings of students’ work with handsaws in wood. Different ways of knowing this capability have been described. The second study focused on the knowing of interpreting symbols in sloyd objects. Different ways of perceiving this capability have been described through the learning study’s three iterative lesson interventions. The two objects of learning are discussed as pointing out different aspects of craft knowing in sloyd education. Craft knowing has been recognized as embodied thinking and interaction with tools and materials in order to achieve certain intentions (Dormer, 1994; Illum, 2004). It is often described as embedded in our actions (Polanyi, 1966) and manifested in specific actions: as knowing-in-action (Schön, 1983). Furthermore, it is multimodal and derives from practical knowledge traditions where dexterity, visuality and materiality are central modes of communication (Kress & van Leeuwen, 2006). When engaging in sloyd activities one engages in different communal shared craft techniques and strives to obtain and express intended shapes, functions, lines, patterns and affiliations. To be able to say and make something in a ‘right way’ can be understood as a specific literacy (Gee, 2015). Some aspects of craft knowing are presented and discussed in terms of craft literacy: as embodied interactions with materials and tools in specific ways. These descriptions can contribute to our shared understanding of the meaning of craft knowing as well as the meaning of sloyd knowing.