Med det nya millenniet blommade IT-industrin som allra bäst och investerare omsatte stora mängder pengar i aktier och IT-bolagen. Tillväxten var hög och nya aktörer slog sig snabbt fram på marknaden. Sen ”sprack bubblan” som det sägs. Tillväxten stannade upp och försvann, på samma sätt försvann många av dessa nya IT-bolag. De som blev kvar fick det jobbigt under ett flertal år med stora förluster i de flesta fallen. När det gäller värdering av företag finns många olika metoder och alternativ. Denna uppsats handlar om problematiken med att värdera bolag som går med förlust. Under 2000-talets första del då IT-bolagen gick som bäst, tills att förlust blev ett kännetecken för dessa bolag, har vi följt upp ett antal företag, värderat dessa och jämfört dem 1999 och nu (2004). Uppsatsen har utgått från relativvärderingen eftersom vi anser att den är den bästa i denna typ av jämförelser. Då vinsten inte kan användas som mått på förlustbolag gäller det att hitta andra värden att jobba med. Omsättningen och börskursen har legat till grund för denna teori. Uppsatsen har som främsta värderingsmetod P/S värdering där börskursen sätts i förhållande till försäljningen. Som stödjande metod används P/E värdering där börskursen istället sätts i förhållande till vinsterna. P/E värderingen har dock endast använts då bolaget gått med vinst och därför har inga prognostiserade vinster gjorts. Under den empiriska delen, beskrivs sex stycken bolag inom IT-branschen som alla varit verksamma under IT’s bra dagar som under de sämre dagarna då kraschen kom och som idag fortfarande är aktiva. Bolagen är olika i storlek och har varierande omsättning. Fyra går med vinst (WM-Data, Framfab, CSC och TietoEnator) och två går med förlust (ProAct och Icon). Vi har jämfört dessa företag med varandra samt med branschen. Vi har därför använt oss av ytterligare åtta företag som tillsammans med dessa sex för att kunna få ett snitt på varje multipel på hela branschen. Vi har genom denna undersökning kommit fram till några slutsatser, bland annat att värderingar inom en sådan turbulent bransch som IT-branschen är svåra att ha en noggrann kontroll över. Många siffror tillhör de extrema och jämförs de med andra branscher finns stora skillnader. Trots detta har branschen stabiliserats något under åren men företagen är mer undervärderade idag mot för fem år sedan.

Uppsatsen behandlar fenomenet med tajming av börsintroduktioner. Syftet är att först undersöka om det finns ett samband mellan antalet årliga IPOs i Sverige och den generella utvecklingen på börsen, och vilka orsaker som kan tänkas ligga bakom ett eventuellt samband. Vidare testas hypotesen att IPOs som skett i tider av kraftig börsuppgång värderats högre än introduktioner som skett då börsen haft en negativ kursutveckling. Undersökningarna genomförs med två regressionsmodeller, på data över svenska börsintroduktioner mellan 1979–2004. Ur resultaten framgår att det i Sverige finns ett tydligt samband mellan antalet årliga IPOs och börsens allmänna utveckling. Dessutom visar undersökningen att denna IPO tajming, inte med all säkerhet, leder till en högre värdering av börsintroduktioner.

Problem: Genom Svenska Fotbollförbundets införande av elitlicensen får fotbollsklubbar redovisa inköpta spelare som en tillgång eller kostnadsföra utgiften direkt. Dock får ej icke förvärvade spelare aktiveras på balansräkningen. Syfte: Undersöka möjligheten att redovisa alla spelare i en fotbollsklubb ekonomiskt samt undersöka sätt att värdera spelare vilka saknar anskaffningspris. Även utreda om en sådan redovisning leder till en mer ekonomisk rättvisande bild av klubbarna och hur jämförbarheten mellan klubbarna påverkas. Vill väcka intresse kring problemen med spelarvärdering på balansräkningen. Genomförande: Studie av litteratur i ämnet, gällande lagar och Svenska Fotbollförbundets elitlicens. Material insamlades genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer av kunniga personer inom elitfotboll och redovisning. Materialet från litteratur och intervjuer sammankopplas och diskuteras. Slutsatser: Undersökningen visar att rådande regler för fotbollsklubbarnas redovisning är efter de möjligheter som finns utformade på ett bra sätt och att därmed endast förvärvade spelare kan aktiveras. Detta då objektiva värderingsmodeller för ej köpta spelare saknas och att detta krävs för att få ett korrekt värde på spelaren. Dagens regler ger inte en helt rättvisande bild av fotbollsklubbarna men dock så väl som är möjligt idag.

I dagens samhälle är information av alla slag viktig, framförallt är den ekonomiska informationen i årsredovisningen mycket viktig för dess målgrupp; företagets intressenter. Revisorn är den som kvalitetssäkrar informationen och garanterar att den ger en rättvisande bild av företagets resultat och ställning. Varulagret är en mycket svårvärderad tillgång och är som regel en väsentlig balanspost i företagets redovisning. Värderas den fel innebär det ett stort utslag på företagets resultat. I de företag som har ett egentillverkat varulager är denna värdering extra besvärlig, speciellt de indirekta kostnaderna. Därför har revisorerna en viktig uppgift i att kontrollera hur dessa indirekta kostnader har identifierats och värderats. Enligt god redovisningssed skall varulagervärdet ge en rättvisande bild av det verkliga varulagret. Problemformulering: Hur kontrolleras småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager i revisionsprocessen? Syfte: För att få svar på vår frågeställning ämnar vi med vår studie: Beskriva hur revisorn kontrollerar småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Analysera olika problem, påträffade i revisionsprocessen, kring kontrollen av småföretagens identifiering och värdering av indirekta kostnader i egentillverkat varulager. Metod: För att besvara syftet har vi gjort en kvalitativ studie med fyra personliga intervjuer med fyra olika revisorer. För att komma fram till studiens problem och syfte genomföres en pilotstudie med två revisorer där problematiken med att identifiera och värdera indirekta kostnader i egentillverkat varulager seglade upp som en het kandidat. Slutsatser: De indirekta kostnaderna i egentillverkat varulager hos småföretag är lätta att identifiera men problematiska att värdera. Bristen på formella ekonomisystem medför att värderingen ofta blir schablonartad och en produkt av en dialog mellan revisorn och representanter från företaget.

Att varulagervärdering är viktigt hos handelsföretag beror på att varulagerposten är en stor post i balansräkningen och även påverkar resultaträkningen via kostnad för sålda varor. Det är därför av stor vikt att värderingen blir så korrekt som möjligt. Det finns dock flera metoder som kan tillämpas för att göra en varulagervärdering och dessutom flera redovisningsprinciper att ta i beaktande. Varulager ska värderas enligt lägsta värdes princip, det vill säga till det lägsta av anskaffningsvärde och nettoförsäljningsvärde. Anskaffningsvärdet kan beräknas på olika sätt. Utöver detta kan handelsföretag värdera varulagret utifrån en alternativvariant. Vi vill därför besvara problemformuleringen: Hur går handelsföretag praktiskt tillväga vid värdering av varulager? Syftet med studien är att försöka beskriva den problematik som finns kring varulagervärdering hos handelsföretag samt att se vilka värderingsmetoder som används och om dessa skiljer sig åt mellan handelsföretagen. Vi har utgått från ett hermeneutiskt synsätt då vi vill tolka och förstå hur handelsföretag praktiskt går tillväga och vi avser inte att erhålla ett resultat som går att generalisera. Vi har tillämpat den gyllene medelvägen då vi utgått från teorin för att sedan gå till empirin i form av en förstudie och sedan tillbaka till teorin. Den teoretiska referensramen innehåller redovisningsprinciper, referensramen, olika värderingsmetoder samt ett antal faktorer som påverkar värdering av varulager. Vi har valt en kvalitativ metod och genomfört ostandardiserade intervjuer med låg struktureringsgrad. Först gjordes en förstudie med en revisor som låg till grund för själva huvudstudien som bestod av fyra handelsföretag och en revisor. Intervjuerna syftade till att fånga upp hur lagervärderingen görs och eventuella problem förknippade med detta. Vi fann att det finns många olika sätt som lagervärderingen kan utföras på och att det inte behöver vara felaktigt för det.

Syfte: Enligt IAS 40 ska noterade bolag fastställa det verkliga värdet för förvaltningsfastigheterna på balansdagen. De allmännyttiga bostadsföretagen är inte noterade. Deras ekonomiska rapporter styrs av delvis andra redovisnings- och värderingsregler än de regler som gäller för de noterade bolagen. Den grundläggande problemställningen är vilka regler som gäller för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning av fastigheters värden samt hur dessa värden redovisas och beskrivs i företagens årsredovisningar. Syftet med uppsatsen är att väcka uppmärksamhet avseende vissa frågor relaterade till värdering av fastigheter i allmännyttiga bostadsföretag Metod: Problemställningen har resulterat i att jag har valt en beskrivande och explorativ ansats där förutsättningarna för generalisering är begränsade. Undersökningens uppläggning har inriktats mot djup i ställer för bredd. Den har givits en så kallad intensiv inriktning. Kvalitativ metod har tillämpats. Data har insamlats genom dokumentundersökning och genom individuell öppen intervju. Intervjuerna har haft samtalsform med avsikt att vara ett komplement till dokumentundersökningen. Dokumentundersökningen har inneburit studium och registrering av information från offentligt tryck, råd och anvisningar från normgivande organ m.fl. och granskning av årsredovisningar. Urval av undersökningsenheter och uppgiftslämnare i den empiriska delen har genomförts utifrån principen – mest lämpad för att belysa problemställningen. Resultat och slutsats: Undersökningen har visat att viss oklarhet råder ifråga om gällande normer för redovisning och värdering. Pågående normgivningsprojekt inom bokföringsnämnden avser att ge ökad tydlighet. Från undersökningens empiriska del noteras att de större bolagen genomför en systematisk och periodisk värdering. Information från övriga mindre bolag visar inte att lagens krav följs vad avser prövning av redovisade värden mot verkliga värden. Förslag till fortsatt forskning: Brist på information hos de flesta bolag om prövning av redovisade värden mot verkliga värden kan tyda på att det döljs betydande nedskrivningsbehov inom flera bolag. Att blottlägga dessa nedskrivningsbehov skulle i många fall innebära nödvändiga kapitaltillskott för att undvika obestånd. Inför detta väljer styrelse och revisorer att ligga lågt i värderingsfrågan. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen kan med fördel studeras av styrelse och revisorer verksamma inom små och medelstora allmännyttiga bostadsföretag. / Title: Valuation of real estate in public housing companies Aim: According to the IAS 40 listed companies shall establish the true value of their administrative real estates on the balance date. Public housing companies are not listed. Their financial reports are partly governed by other accounting and valuation regulations than those that apply to listed companies. The fundamental question for this thesis is which regulations that apply to the valuation of real estates for public housing companies and how the valuation is described and presented in the annual reports of the companies. The purpose of this thesis is to draw attention to certain issues related to the valuation of properties in public housing companies. Method: The fundamental question for this thesis has made me choose a descriptive and explorative approach where the conditions for generalization are limited. The investigation is aimed in depth rather than mass. It has been given a so called intensive direction. A qualitative method has been used. Data has been collected through documents review and by individual open interviews. The interviews have been of a conversational character with intent of being a compliment to the documents review. The document review has been based on public press, regulations from normative authorities and annual reports. The selection of objects and source of information in the empirical part has been implemented on the basis of the principal – most suitable for illustrating the fundamental problem. Result and Conclusions: The investigation has shown that there is a certain amount of ambiguity concerning the norms of accounting and valuation. A present project within the Swedish Accounting Standards Board aims to obtain increased clarity. In the study’s empirical part it shall be noted that larger companies carry out a systematic and periodic valuation. Information given by smaller company’s does not show that the requirements in laws are fulfilled, concerning portrayed values to true values. Suggestions for future research: Most company’s lack information concerning examination of presented values compared to real values. This can indicate that many companies could conceal significant means of write downs. Exposure of these would in many cases mean a necessary infusion of capital in order to avoid insolvency. With this in mind, the board and accountants choose to lie low when it comes to the question of valuation. Contribution of the thesis: The board of directors as well as auditors within small and medium size public housing companies can benefit from studying this paper. Key words: Public housing, municipal real estate company, real estate, valuation, accounting.

Många svenska modeföretag är idag delägda av riskkapitalbolag och onoterade. I takt med att modebranschen har blivit allt mer uppmärksammad finns det ett ökat intresse att värdera dessa företag som förväntas ta sig in på börsen. Acne Jeans är ett av dessa företag som har växt väldigt mycket den senaste tiden och väntas vara nästa företag på tur. Därav är det intressant att se till vilket börsvärde de kan tänkas få samt vilka skäl som finns bakom en börsintroduktion. Syftet med denna undersökning är att analysera företaget Acne Jeans AB för att beräkna ett företagsvärde vid börsintroduktion. Undersökning kan vara intressant för att få djupare inblick i Acne Jeans samt att få förståelse för hur en företagsvärdering av ett onoterat tillväxtföretag kan te sig. Undersökningens företagsvärdering är begränsad till relativ- och kassaflödesvärdering och har en fallstudieansats där Acne Jeans belyses ur flera perspektiv. Dessa perspektiv har sin grund i tilltagna analysmodeller. Acne Jeans kännetecknas av en kraftig tillväxt och bedöms få ett börsintroduktionsvärde på 1,9 miljarder kronor. Företaget kommer troligtvis att noteras på börsen inom de närmsta åren bland annat som en följd av deras ägandestruktur.

Synen på ekonomiskt beteende har traditionellt byggt på att individer styrs av egenintresse och rationalitet. Teorier som; förväntad nytta, nyttomaximeringsprincipen och rationella förväntningar har dominerat. När dessa teorier ingår i att förklara processer om individers ekonomiska förväntningar blir beslutsmodellerna ofta statiska. Syftet med den föreliggande undersökningen var att få en indikation på vilken beslutsmodell som är lämpad att skapa förståelse för hur individers ekonomiska förväntningar uppstår och vad som påverkar dem. Sex personer deltog i undersökningen: fyra män och två kvinnor, i åldern tjugofem till fyrtiofem år. Data erhölls genom intervjuer som tolkades utifrån induktiv tematisk analys. Resultatet antyder att dynamiska beslutsmodeller möjligen är att föredra i förhållande till statiska, samt att förväntningar måste ingå i en kontext för att få betydelse. Resultatet tyder också på att beslutsfattning i samspel med värdering har betydelse för hur förväntningar uppstår.

Aktier i prospekterings- och gruvbolag har under senare år ökat i omsättning. Att investera i prospekteringsbolag är ofta riskfyllt och investerarnas möjlighet att bilda sig en uppfattning om förtaget är värt att investera i består av den finansiella information som företaget ger ut. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka regler och rekommendationer som används i prospekteringsbolagen i fråga om utgifter förknippade med prospektering samt vilka faktorer som påverkar extern värdering av prospekteringsbolagen innan gruvverksamheten påbörjas. Vår studie är en kvalitativ fallstudie av deskriptiv karaktär som tar sin utgångspunkt i prospekteringsbolaget Lappland Goldminers AB. I uppsatsen kommer vi att studera värderings- och redovisningsproblematiken i prospekteringsbranschen. Uppsatsen baseras på intervjuer med styrelseordförande och ekonomichef i Lappland Goldminers samt en kapitalförvaltare från Catella Kapitalförvaltning AB. En övergripande presentation av prospektering och prospekteringstillstånd samt guldpris- och gruvindustrins utveckling presenteras i uppsatsen för att ge ökad förståelse var redovisnings- och värderingsproblematik kan uppstå i prospekteringsbolagen. En genomgång av de redovisningsregler som är tillämpbara för redovisning av prospekteringstillstånd samt teori angående företagsvärdering presenteras även som underlag till analysen. Empirin består av en kortare företagspresentation för att ge en bra bild om Lappland Goldminers AB. Vidare följer en sammanställning av våra möten med respondenterna och utförliga svar på intervjufrågorna. Skälet till att vi valde att granska Lappland Goldminers AB var att de är i prospekteringsfasen men inom en snar framtid även kommer att bedriva gruvverksamhet. Företaget är noterat på Nya Marknaden vilket klassas som en inofficiell lista och därmed omfattas inte företaget av IFRS-regelverket. I empiri kapitlet presenteras de sammanställda intervjuerna vilket sedan mynnar ut i analysen där vi även skildrar våra egna tankar. Det vi kom fram till var att prospekteringsbolag som är noterade på inofficiella marknadsplatser faller mellan redovisningsreglerna angående kostnaderna för prospektering. IFRS-regelverket är inte obligatoriskt för dessa företag och redovisningsrådets har inte några rekommendationer som reglerar redovisning av mineraltillgångar eller utvinning av dessa. I fråga om värdering av dessa företag kom vi fram till att det är mycket svårt att värdera ett prospekteringsbolag på grund av värderingsfaktorerna knutna till denna bransch. Företagets värde är starkt influerat av guldpriset, prospekteringens framtida utveckling och resultat samt intressenternas framtida förväntningar. Dessa faktorer är kända för att vara fluktuerande och osäkra vilket gör att det är svårt att göra en värdering baserade på ”korrekta” värden.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om det finns några skillnader mellan hur kommunala och privata fastighetsbolag arbetar med värdering. Vi vill även undersöka om de metoder som beskrivs i teorin används och hur, samt om det är skillnad i attityd till fastighetsvärdering mellan de olika kategorierna av bolag. För att samla in data till vår undersökning har vi valt individuella öppna besöksintervjuer dels för att relativt få enheter skall undersökas och dels för att vi vill få fram den enskilda individens åsikter och tolkningar. Som utgångspunkt för vår undersökning har vi studerat relevanta teorier, huvudsakligen angående fastighetsvärdering, vilka vi också redovisar i uppsatsen. Tydliga skillnader mellan de två bolagstyperna har vi främst märkt i syftet med värdering samt vid användandet av externa värderare. De kommunala bolagen vi undersökt har till exempel inget behov av externt värderingsutlåtande för att få banklån. De privata bolagen bedriver i större omfattning handel med fastigheter. I och med detta är de mer benägna att arbeta med värdering som ett verktyg i det löpande arbetet till skillnad från de kommunala bolagen. De nyttjar värdering och då främst intern sådan som ett verktyg för internkontroll. Attityden till värderingsarbetet är enligt vår uppfattning god. Skillnader som framkommit beror snarare på bolagets storlek och resurser än på bolagstyp. De lite större bolagen har mer resurser vilket också ger större möjligheter att arbeta med värdering. Undersökningen konstaterar också att de värderingsmetoder teorin förespråkar även används i realiteten. Den mest använda metoden hos de undersökta bolagen är kassaflödesmetoden vilket stämmer väl överens med teorin.