Denna uppsats handlar om jobbcoachers arbete. Syftet är att beskriva och analysera hur jobbcoacher upplever sin yrkesroll utifrån sina erfarenheter av möten med sina klienter, samt på vilket sätt lågkonjunkturen och ökad arbetslöshet påverkar deras arbete med arbetslösa människor. Tidigare forskning visar bland annat att ändamålet med coaching är att öka klienternas tänkande i samband med att fatta beslut, tydliggöra deras kompetens och ge nya möjligheter för att anta en livsstilsförändring eller yrkesförändring. Sju intervjuer gjordes med jobbcoacher som arbetar inom olika företag där några är underkonsulter med egna företag och några är anställda inom både statliga och privata företag. Resultatet av föreliggande studie visar att samarbetet mellan jobbcoachen och klienten är det viktigaste inom jobbcoaching, vilket enligt respondenterna bygger på tillit och förtroende. Jobbcoacher har också ett stort handlingsutrymme som innebär att de kan utforma sitt arbetssätt och påverka det slag av service efter sina klienters behov, vilket respondenterna uttrycker som individanpassad hjälp. Respondenterna menar också att de arbetar med att finna praktiska lösningar på klienternas problem och att bearbeta känslor som exempelvis rädsla, för att ge klienterna mer makt att hantera sin nuvarande situation. Vidare visar resultatet att jobbcoacherna upplever viss begränsning inom sitt yrke som exempelvis den ökande arbetslösheten, i och med att jobbcoachernas arbete ofta är relaterade till att stötta klienten till nytt jobb. Slutsatsen är att jobbcoachernas arbetssätt har förändrats sedan finanskrisens början, då de i större utsträckning än tidigare föreslår utbildningar för att klienterna ska kunna bygga på sin kompetens under lågkonjunkturen.

Under år 2007 började ekonomin vända från hög till lågkonjunktur, senare fick denna lågkonjunktur namnet finanskrisen. När konjunkturen vänder neråt påverkas de allra flesta i samhället på något plan, företags vinster kan blir lägre och arbetslösheten ökar.   Denna studie undersöker hur revisionsbyråerna i Big Four påverkas i en lågkonjunktur, både hur de påverkas som ekonomisk verksamhet och vad de gör för att vara fortsatt framgångsrika. För att få reda på dessa frågor bygger uppsatsens empiriska studie på kvalitativa intervjuer med tre revisorer, samtliga verksamma i tre olika Big Four byråer i Sverige.   Teoriavsnittet innehåller rapporter från internationella organisationer som studerat hur Big Four påverkas ekonomiskt. Det följs därefter av tre stycken guider från konsulter som ger tips på hur företag ska bli framgångsrika under en lågkonjunktur. Slutligen i teoriavsnittet presenteras forskning om relationsmarknadsföring och kundvärde.   Efter genomförd undersökning har vi kommit fram till att revisionsbyråerna påverkas av konjunkturförändringar. Byråernas omsättning minskar från den starka tillväxten de hade under den tidigare högkonjunkturen. Anledningarna till att omsättningen inte minskar mer drastiskt beror på att revisionsbyråerna arbetar med att erbjuda ett högt kundvärde, vilket i sin tur gör att priset inte blir något konkurrensmedel, förutom i vissa undantagsfall. Byråerna samarbetar även inom sina nätverk med att flytta personal till de kontor med hög efterfrågan, detta för att behålla nuvarande personal och vara väl förberedda när konjunkturen vänder uppåt igen.

Det finns bra och dåliga tider, så även inom ekonomin. Förra året 2008 gick världen in en lågkonjunktur. Trots att USA:s finanssystem var sårbart redan från början så påstås det vara bostadskrisen som var den bidragande orsaken till den finanskris som kom att påverka stora delar av världen. Bostadskrisen kom att påverka bankerna hårt på grund av att de hade en hög utlåning till familjer och människor som i vanliga fall inte skulle kvalificera för att ta stora lån. När dessa människor inte längre kunde betala sina lån blev de tvungna att sälja sina hus, dock hade bostadspriserna sjunkit och bankerna fick inte tillbaka de pengar som de lånat ut. Krisen var där med ett faktum. USA:s regering fick gå in med ett stort belopp pengar för att bankerna skulle kunna överleva. Även om krisen inte blev lika stor i Sverige som i USA har bankerna i Sverige påverkats. Denna studie har tittat på hur Skandinaviska Enskilda Banken AB har hanterat finanskrisen. Använder de sig av någon krishanteringsplan? Lärde de sig något av finanskrisen som var på 90-talet? För att samla in data kommer primärdata att bestå av en muntlig intervju med Helena Engvall som arbetar på SEB:s huvudkontor i Stockholm. Sekundärdata består av en studie av SEB:s årsredovisning från 2008. Intervjufrågorna grundar sig på Fearn-Banks krishanteringsteori för företag med de olika faserna upptäckt, förebyggande och förberedelser, kontroll, återhämtning och lärdom. Efter att analys har gjorts på de insamlade data kan det konstateras att SEB använder sig av en krishanteringsplan som väl följer Fearn-Banks teori. Denna krishanteringsplan utvecklas ständigt då de tar lärdom av kriser som sker både i omgivningen men även inom företaget. Till sist kan det sägas att SEB är ett företag som aktivt arbetar med krishantering och gör allt som står i sin makt för att analysera sin omgivning för att kunna förutse de risker som hotar företaget. Genom att de vet vilka risker som finns och dess konsekvenser kan företaget snabbt handla vid en kris. Detta kan vara en av anledningarna att SEB inte har upplevt finanskrisen som något som skadat företaget allvarligt. / There are good times and there are bad times, also when speaking about economy. The year of 2007 the world faced one of the worst financial crisis in history. Although the American financial system was vulnerable to start with, it is said that the American housing collapse caused the crisis. The American banks suffered greatly as they had granted loans to people that normally would not qualify for them. When these people could no longer pay back their mortgages they were forced to sell their properties, unfortunately the prices on the property market had gone down by this time and people did not get back what they originally had paid for their property. The American government offered a generous financial support package to the banks but this was of little help at the time. Also Sweden and Swedish banks have been affected by the crisis, not as hard as the American banks but still enough to be seen as one of the worst financial crisis in Swedish history. The aim of this article is to study how Skandinaviska Enskilda Banken AB has handled the financial crisis. Has SEB got a crisis communication model that they follow? Did they learn anything from the financial crisis in Sweden in 1992? The data presented in this article comes from an interview with Helena Engvall, part of the Crisis Management Team in SEB, but also from SEB's annual report from 2008. The questions asked at the interview are based on the crisis communications model by Kathleen Fearn-Banks. The different phases in Fearn- Banks theory are discovery, prevention and preparation, control, recovery and lessons learned. After having studied the result of the interview and the annual report it clearly shows that SEB are following the crisis communication model of Fearn-Banks. SEB's model is under constant development and renewal as it is important to have an open mind and adapt to the changes outside the own business. As a conclusion can be said that SEB actively works with their crisis communications and do everything in their power to analyse their surroundings in order anticipate the potential risks and threats around them. By being aware of the different risks that exist and the consequences they may cause SEB can act relatively quickly when struck by crisis. This may very well be one of the reasons to why SEB has not experienced the present financial crisis as something that has damaged their business.

No description available.

Med bakgrund i rådande finanskris och lågkonjunktur behandlar denna studie problematiken kring värdering till verkligt värde och den specifika tillgång som fokuseras är förvaltningsfastigheter. Syftet med studien är att öka insikten i hur fastighetsbolag värderar sina förvaltningsfastigheter till verkligt värde i den aktuella finansiella krisen och lågkonjunkturen samt att synliggöra osäkerheten som finns i tillämpade värderingsmetoder. För att uppfylla syftet har en fallstudiebaserad metod använts, vilken inkluderar tre noterade fastighetsbolag. Som ett analysverktyg och ett ytterligare perspektiv på problematiken i studien har även två sakkunniga i form av en revisor och en redovisningsspecialist inkluderats. Insamlingen av empiri har skett genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och analysen har genomförts med hjälp av en komparativ analysmetod. Referensramens roll för att uppfylla syftet består av tre komponenter där den första syftar till att ge en teoretisk bas till studien medan de andra två använts som ett verktyg för att besvara studiens två frågeställningar. Den sammanfattande slutsatsen av hela studien är att den uppdagade problematiken kring värdering av förvaltningsfastigheter till verkligt värde i rådande finanskris och lågkonjunktur bottnar i brister avseende transparensen i redovisningsinformationen. Studien har vidare genererat en intressant hypotes att det skulle kunna finnas ett samband mellan hur hög belåningsgrad ett fastighetsbolag har och hur mycket det väljer att skriva ned sina fastigheter.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en ökad förståelse för Venture capitalbolagen och dess portföljbolag. Tanken är sedan att koppla ihop Venture capitalbranschen med den rådande lågkonjunkturen för att se om branschen påverkats, och i så fall på vilket sätt. Metod: Uppsatsen är byggd på en kvalitativ studie. Den kvalitativa studien har utförts med hjälp av tre intervjuer, två via personliga möten och en via telefon. Litteratur och vetenskapliga artiklar har används för att bygga upp teorin. Resultat & slutsats: Författarna har kommit fram till att möjligheten att få Venture capital har minskat under lågkonjunkturen. En stor faktor är att nedgången på börsen lett till överallokering hos bland annat banker och försäkringsbolag som normalt är stora investerare i fonder med onoterade bolag. En annan faktor är att riskviljan hos investerarna har gått ner, vilket har resulterat i att det har blivit svårare att hitta saminvesterare. Bankernas utlåning har även minskat vilket lett till att många mindre bolag har svårt med att få kapital, vilket i sin tur lett till att efterfrågan på kapital har ökat, men inte utbudet. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till vidare studier är att se problemet ur en entreprenörs synvinkel. En sådan studie kan ta mer tid att genomföra, men resultatet skulle vara intressant att jämföra från en entreprenörs perspektiv. Då samtliga respondenter påpekat att de lånefinansierade Private equity-bolagen drabbats hårdats av finanskrisen kan det vara intressant att forska kring buy-out inriktade investerare. De investeringar buy-outbolag gör kräver mer kapital, och med dagens klimat på lånemarknaden är de nästintill omöjligt att lånefinansiera till en investering. Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar genom att belysa problemet med finansiering till nya och små företag. Framförallt belyser den vilka problem som kan uppstå under en lågkonjunktur.

Finanskrisen uppstod i samband med att banker världen över, men främst i USA lånade ut pengar till folk för att de skulle köpa fastigheter. Stora delar av dessa låntagare hade inte förmågan att betala tillbaka räntan och amorteringen, vilket ledde till att bankerna uteblev intäkter och istället hade en massa fastigheter som kom att säljas via exekutiva auktioner. Oroligheten bankerna och investmentbolagen emellan ledde till att ingen vågade låna ut pengar till den andra och detta eskalerade till att ett av USA:s största investmentbolag gick i konkurs. Flera andra investmentbolag fusionerade med andra starkare bolag för att klara sig ur krisen. Syftet med denna uppsats är att se hur styrräntan påverkar aktiemarknaden. Påverkas olika branscher olika av ränteförändringen? Hur påverkas aktiemarknaden av reporäntan under en högkonjunktur som övergår kraftigt till extrem lågkonjunktur det vill säga finanskris? Undersökningens material består av olika finans, ekonomi och Riksbankens hemsida samt vetenskapliga artiklar och internetsidor, för att kunna pröva teorier som ställts för att få fram ett samband mellan reporänta och aktiemarknaden. Författaren kommer att använda sig av kvantitativa metoder i forskningen då det görs en eventstudie för att få fram sambandet mellan reporäntan och aktiemarknaden, på grund av att författaren utgår från konkret fakta som återfinns hos Riksbanken och Stockholms börs OMX. Marknaden verkar vara väldigt effektiv enlig den effektiva marknadshypotesen (EMH). EMH är teorier/hypoteser som har ställts för att få svar om marknadens effektivitet, samt ett sätt att forska om investerarna kan göra överavkastningar vid onormala händelser. Undersökningen visar dessvärre att investerarna inte gör överavkastningar då aktiemarknaden inte berörs märkbart av reporäntaförändringar. Denna undersökning visar att samband mellan aktiemarknaden och reporäntan är neutral det vill säga att de inte påverkar varandra. Förklaringar kring det kan vara Riksbankens Tydliga kommunikation med allmänheten, företagens globalisering samt globala händelser som påverkar Sverige och Sveriges ekonomi enormt mycket.

Bakgrund: Många biltillverkare fick stora ekonomiska problem under den ekonomiska krisen i slutet av 2008. Detta gjorde biltillverkarnas kapitalstruktur och skuldandel till ett högaktuellt ämne. Syfte: Studien syftar till att ta reda på om det finns något samband mellan biltillverkarnas skuldandel och resultat, börsvärde samt finansiella nyckeltal under låg- respektive högkonjunktur. Genomförande: Sekundärdata har samlats in från företagens årsrapporter och finansiella rapporter. Dessa data har sedan sammanställts för att kunna göra en regressionsanalys och hypotesprövning. Detta för att se om det finns något samband mellan skuldandelen och nyckeltalen. Resultat: Det fanns ett signifikant samband under både låg- och högkonjunktur mellan skuldandelen och resultatet samt räntabiliteten på det totala kapitalet. Det är svårt att säga om det är skuldandelen som är den beroende eller oberoende variabeln, det vill säga om det är skuldandelen som påverkar nyckeltalen eller tvärt om. Resultatet av studien visar på kopplingar till både ”pecking order”- och ”trade-off”-teorin.

Problemformulering: Hur påverkas och anpassas bankernas belöningsstrategi till deutmaningar och svårigheter som uppstår i samband med enlågkonjunktur, och vilka effekter har bankernasbelöningsstrategi på medarbetarnas motivation och prestation? Teoretisk referensram: Studiens teoriavsnitt innehåller teorier inom områdena; Ledning, Strategi och Personal. Kapitlet inleds med teorierinom Human resource management (HRM), vilket kandefinieras som ett strategiskt synsätt för att hanteraarbetsrelationer, inom vilket belöningssystemen spelar en roll.Vidare behandlar vi teorier kring motivation och olikamotivationsfaktorer, ledarskap i en kris och internkommunikation och knyter an dessa till den insamladeempirin. Metod: Denna studie bygger på en kvalitativ metod med kvantitativainslag, vilket beror på att vi i denna undersökning valt attinkludera både ledning och medarbetarnas uppfattning ombelöningssystemet och dess effekter i en lågkonjunktur. Vi hargenomfört intervjuer med personalchefer på tre olika banker i Umeå, vilka representerar ledarskapssidan. Dessa intervjuerkompletteras av enkäter till medarbetarna på de olikabankerna, vilka alltså representerar medarbetarsidan. Slutsatser: De slutsatser vi kunnat dra med hjälp av denna studie är att detinte är belöningarna och motivationsfaktorerna i sig som varitden avgörande faktorn för medarbetarnas motivation ochbankernas förmåga att hantera och ta sig genom krisen på ettbra sätt. Det har snarare varit vilken typ av bank, vilken gradav risktagande banken har och långsiktigt tänkande som tycksvara de framstående faktorerna i hur framgångsrikt manlyckas ta sig igenom svåra tider. De generella ochövergripande strategierna tycks ha påverkat mer än justbelöningsstrategierna i sig.

Tänk dig att du plockar upp en tidning på vägen hem, tidningen har slående rubriker vilka tilltalar dig och du väljer att fördjupa dig och eventuellt ta till dig det som lyfts fram i artikeln. Det som den här i studien uppmärksammar är att konjunkturer spelar roll, och synen på konjunkturernas inverkan på samhället och individen lyfts fram i tidningsartiklarna. Det är en bild av en orolig framtid som lyfts fram i media och framtiden kan till och med uppfattas som hotfull genom exemplet lågkonjunktur. Lågkonjunkturen för med sig en samhällsförändring som uppmärksammas av media och genom att belysa denna samhällsförändring via diskursanalys och utvalda teoretiska utgångspunkter om risksamhället och om samhället som socialt konstruerat vilka lyfter fram föreställningarna kring lågkonjunkturen i relation till samhällets utveckling.