This study will focus on the luxury market and how this market has been affected by the present recession. The economic downturn have had a major impact on today’s business and consumption, practically all industries have been affected. However there exist different opinions about how the luxury market have been influenced, certain experts mean that this segment is recession proof while others believe that this market will experience the worst side-effects. For that reason we find it interesting to analyze the luxury market and develop our own opinion about the impact of the recession. The paper will emphasize the luxury sectors marketing actions and the impact on businesses. We have used a qualitative approach based on eight different interviews. The respondents have been carefully chosen to fulfill our purpose. These interviews will be fully presented in the appendix and will constitute the base of the analysis. Since the paper is written with a qualitative approach, it is difficult to make any generalizations regarding luxury in recession. Nevertheless the analysis and conclusion shown in chapter five and six will both be interesting and instructive.

Under en lågkonjunktur använder sig många företag av varsel och uppsägningar som ett sätt att minska kostnader och möta en vikande efterfrågan. Dessa uppsägningar innebär en förändring vilket är något som ofta möts av motstånd. I den här uppsatsen belyses de problem en ledare ställs inför i samband med en förändring som innebär uppsägningar och hur de har valt att genomföra dem. Syftet med den här uppsatsen är att beskriva hur tre ledare i tre olika organisationer genomför uppsägningar som sker till följd av arbetsbrist. En kvalitativ metod har använts där vi genomfört tre halvstrukturerade intervjuer med ledare som haft insyn i beslutsprocessen från varsel fram till uppsägningar och varit de som till största del förmedlat besluten till berörda individer. Med insamlad empirisk data analyserades hur ledarna genomförde uppsägningarna utifrån teori som behandlar förändring, ledarskap och ett företags situation. Resultaten visade att trots liknande yttre förutsättningar i form av lågkonjunktur och vikande orderingång så skilde sig genomförandet av förändringen mellan de tre företagen. En likhet var att kommunikation varit en viktig strategi under processen. I samtliga fall var ledarskapet dessutom säkert, direkt och beslutsamt. / During a recession, many companies are using layoffs as a way to reduce costs and meet declining demand. These layoffs mean changes, which is often met with resistance. This thesis highlights the problems a leader is faced with during a change involving layoffs and how they have chosen to implement the same. The purpose of this thesis is to describe how three leaders in three different organizations implement layoffs occurring as a result of shortage of work. The research used is semi-structured interviews with three leaders who have taken part in the decision-making process of the layoffs. They have been, for the most part, responsible for conveying the decisions to the employees concerned. The collected empirical data was analyzed on the basis of theory dealing with organizational change, leadership and situational variables in order to understand how the layoffs have been carried out. The results showed that despite similar external environment in terms of recession and declining order, the implementation was different between the three companies. One similarity was that communication was an important strategy in the process. In each case the leadership was also secure, direct and decisive.

Bakgrund: Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen. Problemformulering: Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur? Syfte: Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur. Metod: Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas. Urvalet har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och datainsamling har skett i form av sekundärdata från Morningstar, Riksbanken samt Affärsvärlden. Med den informationen har uppsatsens empiri och resultat grundlagts och kunnat kopplas till teorier, tidigare forskning samt allmän uppfattning om fonder i analysen. Slutsats: Undersökningen visar att stora fonder, tätt följt av medelstora fonder, är den bästa investeringen under lågkonjunktur. Små fonder är mer snabbrörliga, har en högre standardavvikelse och risk men det innebär inte generellt att det utmynnar i en högre avkastning. / Background: Fund saving is nowadays a very popular investment strategy when it comes to putting money aside on the market. After a big economic boom, with the potential of gathering up assets, companies choose  to invest in the fund market with the possibility to increase their wealth when a recession is up and coming. When it comes to how well the fund is developing, one needs to make a critical decision and choose either a big and sluggish one or a small and swift-footed one. Problem formulation: Does fund size matter when investing in funds during recession? Purpose: Determine whether fund size has an impact on return rate when investing in Swedish mutual funds during recession. Method: Different types of methods will be used throughout the study to ensure good quality and enough quantity. Mainly quantitative layout (data gathering from the Swedish State Bank, Morningstar and Affärsvärlden) featuring a qualitative interview and a deductive approach. With established empirics and elicited results, the study has been able to connect the theories used, the previous research in the field and the common view of funds among society to its analysis. Conclusion: Theory suggests that large funds, closely followed by mediumsized funds are the best investment during recessions. Small funds are more fastmoving, has a higher standard deviation and risk but it does not, generally, out-flow into a higher return.

Bakgrund: Hur företag väljer att redovisa sina tillgångar, speciellt immateriella tillgångar, har under de senaste decennierna varit föremål för mycket diskussion med tanke på finanskriserna som varit. Sedan 2005 skall alla börsnoterade koncerner inom EU följa IASBs standardverk IFRS regelverk. Lagändringen betyder bland annat att goodwill inte längre ska skrivas av på den nyttjandeperioden som en kostnad i resultaträkningen men skall istället årligen prövas för nedskrivning, ett så kallat, ”impairment test”. Syfte: Syftet med undersökningen blir att kartlägga Svensk redovisningspraxis av goodwill. Detta för att se om eller hur finanskriserna och lagändringar har påverkat goodwillvärdet hos Svenska koncerner. Uppsatsens fokuserar på noterade företag på OMX Stockholm Large Cap mellan åren 1992 och 2012. Metod: Arbetet har präglats av en kvantitativ metod då empirin och analysen har baserat sig i en granskning av årsredovisningar samt sammanfattning av liknande undersökningar gjorda. Vidare har ett flertal beräkningar gjorts för att senare sammanställa data i tabeller och diagram då detta underlättar för läsaren att bearbeta informationen. Slutdiskussion och resultat: Ett samband mellan konjunkturläget och nedskrivningar har inte kunnat stärkas av denna studie detta även fast det teoretiskt bör finnas ett starkt samband mellan en ekonomisk lågkonjunktur och nedskrivningar. Den fördjupade analysen visade vidare att goodwillnedskrivningar inte alls påverkas av konjunkturläget i Sverige under den undersökta perioden. Förslag till fortsatt forskning: En kartläggning av Svensk redovisningspraxis av andra immateriella tillgångar i kontrast till konjunkturläget vore intressant. Vidare vore det intressant att göra en kvalitativ studie för att få en djupare förstålse för de faktorer som påverkar goodwillnedskrivningar. / Background: The manner in how companies choose to disclose their assets, especially intangible assets, has in recent decades been the subject of much discussion in light of the financial crises of the past. Since 2005, all publicly traded companies within the EU have to follow the IASB's standard works IFRS. The law changes mean, among other things, that goodwill no longer should be amortized over the useful life as an expense in the income statement but will instead be tested for impairment annually, a so-called "impairment test". Objective: The aim of the study is to map the Swedish accounting practice of goodwill and see if or how the financial crises and law changes have affected the goodwill of Swedish corporations listed on the OMX Stockholm Large Cap between 1992 and 2012. Method: The thesis has been characterized by a quantitative method as empirical data and analysis has been largely based in an audit of financial statements and summary of similar studies done. In addition, several calculations have been made and later compiled in tables and charts, as this will help readers to process the information. Final Discussion and Results: An association between the economic situation and goodwill write downs has not been strengthened by this study this even though there theoretically should be a strong correlation between an economic recession and write downs. The in-depth analysis showed that goodwill write downs were not affected by the economic situation in Sweden during the studied period. Suggestions for future research: A survey of Swedish accounting practice of other intangible assets in contrast to the economic situation would be interesting. Furthermore a qualitative study so as to get a deeper understanding of the factors that affect goodwill write downs would be interesting.

Konjunkturen är ett av de mest omdiskuterade ämnena när det kommer till området ekonomi och det diskuteras i alla möjliga sammanhang. Extra stort ljus riktas på området när det kommer till skiften i konjunkturen vilket vi fick uppleva i slutet av 2022 när Sverige gick in i en ny lågkonjunktur. Ett sådant skifte kan innebära stora förändringar i samhället och inte minst för företagen. Ett stort fokus bland forskare har riktats mot att undersöka hur företag påverkas och agerar i en lågkonjunktur. Däremot saknas det en förståelse för hur och varför företagen agerar som det gör. Denna avsaknad av förståelse över företagens perspektiv i litteraturen låg till grund för genomförandet av denna studie. Vi genomförde en kvalitativ studie med åtta semistrukturerade intervjuer med respondenter från åtta olika e-handelsföretag. Valet att undersöka e-handelsföretag grundade sig i att det är första gången e-handlare möter en ekonomisk nedgång som ser ut att påverka dem negativt. Intervjuerna utgjorde grunden för studiens resultat där vi genom en innehållsanalys kunde skapa en kodstruktur över företagens marknadsstrategiska agerande. Vidare kunde vi sammanfoga empirin till en teoretisk modell som presenteras i slutet av uppsatsen. Studiens resultat visar prov på den komplexitet som litteraturen upplyst gällande val av marknadsstrategi i lågkonjunkturen. Vi kan bekräfta att det är mer avancerat än att undersöka om företagen anpassar sin strategi eller inte då resultatet visar att företagen delar upp sin marknadsstrategi under en lågkonjunktur, vissa delar av strategin anpassas och andra delar behålls oförändrade. Resultatet belyser även sex orsaker till varför företagen väljer att anpassa eller inte anpassa sin marknadsstrategi. Dessa orsaker ses antingen som en möjlighet eller ett hot och är också en av orsakerna till varför de väljer att anpassa sin marknadsstrategi. Studiens resultat tyder på att företagen lärt sig av historien och har ett större fokus på möjligheterna som uppkommer under en lågkonjunktur och ett mindre fokus på hoten. Vilket inte har varit trenden i den litterära historien där en defensiv och riskminimerande marknadsstrategi var den vanligaste. Studiens fynd fyller ett hål i litteraturen genom att skapa en bättre förståelse för företagen och deras marknadsstrategiska agerande. Vi adderar ett ytterligare perspektiv som gör litteraturen mer komplett och nyanserad. Vidare kan studiens fynd användas som inspiration och vägledning för e-handlare vid valet av marknadsstrategiskt agerande under en lågkonjunktur. Detta eftersom att modellen belyser aspekter som majoriteten av de medverkande företagen ansåg som en viktig del av deras marknadsstrategi under lågkonjunkturen.

I det här kandidatexamensarbetet undersöks vilka incitament som kan leda till att kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad kan ha varit övervärderade under finanskrisen 2008. Uppsatsen diskuterar även vilka parametrar som kan bidrar till en ökad osäkerhet i fastighetsvärderingar under lågkonjunkturen och hur fastighetsägare eventuellt påverkar värderingen i en riktning som genererar ett större fastighetsvärde. Under 2007 tog finanskrisen sin början i USA. Banker i USA hade under en tid lånat ut pengar till individer med dålig betalningsförmåga, så kallade subprimelån. Tanken var att en värdestegring på husen skulle ske vilket då skapar en säkerhet för banken. Krisen spred sig till resten av världen när banken Lehman Brothers gick i konkurs den 15:e september 2008 och bidrog till en brist på likviditet i stora delar av världen. När krisen var ett faktum insågs att de tillgångar bankerna hade var övervärderade, exempelvis de hus som hade finansierats med dessa subprimelån. Frågan som ställs i den här uppsatsen är ifall kommersiella fastigheter var övervärderade i Stockholms innerstad till följd av samma kris. Slutsatsen som dras i kandidatexamensarbetet är att det finns anledning att misstänka att kommersiella fastigheter i Stockholms innerstad var övervärderade under finanskrisen 2008. Banker övervärderade systematiskt sina tillgångar fram till, och en bit under, krisen. Dessutom bedöms olika incitament och påverkansstrategier ha nyttjats i större utsträckning under krisen, vilket kan bidra till en övervärdering. / In this thesis we have conducted a literature study to determine which incentives in the commercial real-estate market have contributed to a possible overestimation of the value of commercial properties in downtown Stockholm during the financial crisis in 2008. The essay also discusses which parameters contributes to an increased uncertainty in valuations during the recession and how property owners possibly can influence these valuations in a direction positive for themselves. The US banks had since the early nineties been offering loans to individuals without any security, so called subprime loans. The rezoning behind this was a belief that there would be an increase in property values, and it would then create a security for the banks.In late 2007, the crisis began in the US and then spread to the rest of the world in 2008 when Lehman Brothers went bankrupt on the 15th of September. This bankruptcy contributed to a vast lack of liquidity around the globe. In the mist of this financial crisis, it was clear that the bank’s assets were highly overvalued, and amongst those assets were properties funded by subprime loans. The research question for this thesis is: “Were the commercial properties in downtown Stockholm overvalued as a result of the 2008 financial crisis?” The conclusion of our thesis is that the overvaluation of commercial properties in Stockholm and the 2008 financial crisis were highly correlated. Studies show that the bank’s assets were systematically overvalued leading up to the crisis, and for some time during as well. Incentives and influence strategies has been used to a great extent which contributed to the overvaluation of commercial properties.

Bakgrund: Sedan andra hälften av 1900-talet har företag börjat se kompetens som en investering jämfört med tidigare. Då sågs istället avkastning enbart från produkter och utrustning och inte från de anställda. Idag ses även kompetens som en avkastning samt att det genererar mervärde och konkurrensfördelar. Därför får humankapitalet en betydande roll när det kommer till hur det ska förvaltas, samt utvecklas på grund av att humankapitalet inte redovisas på samma sätt som de fysiska tillgångarna och resurserna. En viktig del av humankapitalet är arbetet med kompetensutveckling och dess avgörande roll för den innovativa utvecklingen. För att hantera dessa innovationer är en viktig komponent att kunna ha kompetent personal samt utbilda dem men också kunna fördela organisationens resurser. Vid ekonomiska nedgångar som vid lågkonjunkturer är det oftast kompetensutveckling och utbildningsinsatser som företag allt som oftast först avvecklar. Detta kan i sin tur medför att organisationer behöver utforma strategier och arbeta för förändringar inför en lågkonjunktur. Detta är nödvändigt för att företag fortfarande ska hålla sig levande på marknaden. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur industriföretag blir påverkade av en lågkonjunktur med deras investeringar av humankapital. Studien vill öka förståelsen kring kompetensutvecklingens betydelse för en innovativ utveckling och hur arbetet med det fungerar inför och under en lågkonjunktur. Metod: Studien har använt en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer som utformades efter en intervjuguide. Detta sammanställdes sedan och transkriberades. Slutsats: Utifrån respondenternas svar tillsammans med teorin har studien visat att humankapitalet är en behovsanpassad resurs som med hjälp av åtgärder skapar möjligheter för att ständigt utvecklas. Behovet av en kontinuerlig kompetensutveckling skapar även möjligheter att utveckla en innovativ tillverkning för att stärka konkurrenskraften mot andra företag på marknaden. / Background: Since the second half of the 20th century, companies have started to see competence as an investment compared to before. Instead, returns were seen only from products and equipment and not from the personnel. Today, competence is also seen as a return that generates added value and competitive advantages. Therefore, human capital takes on a significant role when it comes to how it should be managed and developed due to the fact that human capital is not accounted for in the same way as the physical assets and resources. An important part of human capital is therefore related to how companies work with the development of personnel competence in an innovative way. In order to manage these innovations, an important component is to be able to have competent personnel and train them, but also to be able to allocate the organization's resources. In economic downturns and recessions, it is usually competence development and training efforts that companies most often phase out first, which in turn means that organizations need to design strategies and work for changes in spite of recessions. This is necessary for companies to still stay alive in the market. Purpose: The purpose of the study is to investigate how industrial companies are affected by a recession in terms of their investments in human capital. The study wants to illustrate the importance of competence development for innovative development, and how organizations tackle this during economic downturn or recession.  Method: The study has used a qualitative method in the form of semi-structured interviews which were guided with the help of an interview guide and which later were compiled and transcribed. Conclusion: Based on the respondents' answers, the study has shown that human capital is a need-based resource that, with the help of measures, creates opportunities for continuous development. The need for continuous competence development also creates opportunities to develop innovative manufacturing to strengthen and behold competitive advantages.

Studiens syfte var att undersöka om det fanns anställningsotrygghet hos individer som arbetar med IT, kopplat till den oro som allmänheten upplever under en lågkonjunktur. Vidare var syftet att undersöka om det fanns köns-, ålders- eller anställningstidsrelaterade skillnader. Studien utgick från en kvantitativ ansats där data samlades in genom ett webbaserat enkätformulär. Datainsamlingen skedde med hjälp av The Job Insecurity Scale (Borg & Elizur, 1992). Genom bekvämlighetsurval och delvis snöbollssampling valdes 101 deltagare (N=101) ut från olika företag verksamma inom IT-branschen. Efter bortfallsanalys kvarstod 100 enkätsvar som låg till grund för studiens resultat. Insamlade data analyserades genom separata oberoende t-test. Tre separata oberoende t-test gav icke-signifikanta resultat.  De oberoende t-­test mätte anställningstrygghet kopplat till kön, ålder och anställningstid. Independent sample t-test efter Bonferroni korrigering visade icke-signifikanta skillnader mellan grupperna. (p > .017, n.s.). Icke signifikant resultat innebar att det inte fanns tillräckligt start statistiskt stöd för att påvisa att anställningsotrygghet finns eller inte finns.

Problemområde Problemområdet i studien är det eventuella sambandet mellan konjunktur och Ohälsotalet inom den offentliga sektorn. Genom att studera detta är syftet att förstå vilken påverkan konjunkturen har på Ohälsotalet samt vilket eventuellt motivationsteoretiskt samband som går att urskilja. Metod För att genomföra en statistisk datainsamling inom området har den kvantitativa datan utgått från tidigare insamlad statistik från Statistiska Centralbyrån (SCB), Försäkringskassan (FK) och Konjunkturinstitutet (KI). Statistiken har varit grunden i den kvantitativa undersökningsmetod som använts i studien. Data som undersökts är inte insamlad av författarna och ses således som sekundärdata från andra statistiska undersökningar. Den motivationsteoretiska analysen kring ett eventuellt samband mellan Ohälsotalet och konjunkturen har utgått ifrån bland annat Herzbergs (2000) tvåfaktorsteori samt ytterligare motivationsteorier. Resultat Resultatet av studien visar att Ohälsotalet i Region Skåne korrelerar med konjunkturella förändringar, sammanfattningsvis kan man tyda att vid en lågkonjunktur så minskar Ohälsotalet i Region Skåne. Sambandet mellan lågkonjunktur och Ohälsotalet i Region Skåne kan enligt den motivationsteoretiska analysen vara de såkallade yttre faktorerna: arbetsvillkor, arbetsförhållande, ekonomisk belöning och rädslan att förlora jobbet. Vidare Forskning Exempel på vidare forskning kan vara att fortsätta undersöka det eventuella sambandet mellan Ohälsotal och lågkonjunktur, exempelvis vad arbetsbelastning och stress på arbetsplatsen har för inverkan på personals hälsa och välbefinnande. Det går även att utföra ytterligare en kvantitativ undersökning med antingen bredare eller smalare studieobjekt än Region Skåne. En lämplig hypotesprövning kan utifrån ovanstående resonemang vara: Upplevd arbetsbelastning ökar vid lågkonjunktur. Uppsatsens bidrag Studien bidrar till ökad förståelse inom ämnet för konjunktursvängningars påverkan på Ohälsotalet. Dagens arbetssituation som är präglad av ekonomiska svårigheter, besparingsåtgärder och hög arbetslöshet bidrar till intresset för en studie som behandlar möjligheterna om ett möjligt samband mellan Ohälsotal och konjunktur i Region Skåne. Uppsatsens resultat kan finnas som grund för Region Skåne samt övriga landsting och regioner i försök att stabilisera och minska Ohälsotalet vid konjunkturella förändringar.

<p>Denna undersökning behandlar frågan om vilka faktorer som påverkar nedskrivningen av goodwill. Vi har valt tre faktorer utifrån redan existerande teorier och ställt upp hypoteser kring dessa med syfte till att kunna hitta samband mellan de och nedskrivning av goodwill. De undersökta faktorerna är lågkonjunktur, VD-byte och negativt resultat och urvalet av företag är hämtat från OMX Stockholm index för perioden 2006-2008. Företagens årsredovisningar har analyserats för att få fram nödvändig empiri och sedan har chi2- och Fisher-test utförts för att kunna testa trovärdigheten hos hypoteserna. Resultaten visar att goodwill endast skrivs ned vid negativt resultat.</p>