<p><strong>Syfte:</strong> Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i och redogöra för hurolika val av strategi för pensionssparande kan se ut samt föra ettresonemang kring den information en ung, nyutexaminerad personkommer i kontakt med när det gäller val av pensionssparande.</p><p><strong>Frågeställning:</strong> Hur kan en ung, nyutexaminerad person som just fått anställning,resonera kring placeringen av sina pensionsmedel för att känna sigtrygg inför framtiden?</p><p><strong>Metod:</strong> Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi söker endjupare förståelse för ämnet. Insamling av information har skettgenom tre semistrukturerade intervjuer samt informationsökningvia databaser, tidningar och internet. Eftersom råden kringpensionssparande ser olika ut beroende på hur gammal personenifråga är har vi valt att utgå ifrån en ung persons situation. Dettaför att sedan ha något att utgå ifrån i arbetet med studien samt atten yngre persons situation påminner om den situation vi självasamt vår målgrupp befinner sig i. För att intervjuerna skulle hasamma utgångspunkt skapades en fiktiv person. På så vissäkerställde vi att informationen till rådgivarna skulle se likadanut, vilket gav oss möjlighet att jämföra de råd vi fick.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Som privatperson är det viktigt att sätta sig in i valet avpensionssparande. Detta kan göras genom att hela tiden hålla siguppdaterad och ha löpande kontakt med en ekonomisk rådgivaredå rådgivning är en färskvara. En kritisk inställning till allinformation är dock nödvändig. Tänk över vilken inställning tillrisk du har samt hur mycket du kan avsätta till dittpensionssparande. Läs faktablad och jämför placeringsalternativ.Se därefter till att du har ett diversifierat sparande. Ansvaret är dittoch det finns ingen som vet hur pensionen kommer se ut.</p>

Syfte: Syftet med uppsatsen är att ge en inblick i och redogöra för hurolika val av strategi för pensionssparande kan se ut samt föra ettresonemang kring den information en ung, nyutexaminerad personkommer i kontakt med när det gäller val av pensionssparande. Frågeställning: Hur kan en ung, nyutexaminerad person som just fått anställning,resonera kring placeringen av sina pensionsmedel för att känna sigtrygg inför framtiden? Metod: Vi har använt oss av en kvalitativ metod eftersom vi söker endjupare förståelse för ämnet. Insamling av information har skettgenom tre semistrukturerade intervjuer samt informationsökningvia databaser, tidningar och internet. Eftersom råden kringpensionssparande ser olika ut beroende på hur gammal personenifråga är har vi valt att utgå ifrån en ung persons situation. Dettaför att sedan ha något att utgå ifrån i arbetet med studien samt atten yngre persons situation påminner om den situation vi självasamt vår målgrupp befinner sig i. För att intervjuerna skulle hasamma utgångspunkt skapades en fiktiv person. På så vissäkerställde vi att informationen till rådgivarna skulle se likadanut, vilket gav oss möjlighet att jämföra de råd vi fick. Slutsats: Som privatperson är det viktigt att sätta sig in i valet avpensionssparande. Detta kan göras genom att hela tiden hålla siguppdaterad och ha löpande kontakt med en ekonomisk rådgivaredå rådgivning är en färskvara. En kritisk inställning till allinformation är dock nödvändig. Tänk över vilken inställning tillrisk du har samt hur mycket du kan avsätta till dittpensionssparande. Läs faktablad och jämför placeringsalternativ.Se därefter till att du har ett diversifierat sparande. Ansvaret är dittoch det finns ingen som vet hur pensionen kommer se ut.

<p><strong>Bakgrund:</strong> Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen.</p><p><strong>Problemformulering:</strong> Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur?</p><p><strong>Syfte:</strong> Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur.</p><p><strong>Metod:</strong> Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas. Urvalet har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och datainsamling har skett i form av sekundärdata från Morningstar, Riksbanken samt Affärsvärlden. Med den informationen har uppsatsens empiri och resultat grundlagts och kunnat kopplas till teorier, tidigare forskning samt allmän uppfattning om fonder i analysen.</p><p><strong>Slutsats:</strong> Undersökningen visar att stora fonder, tätt följt av medelstora fonder, är den bästa investeringen under lågkonjunktur. Små fonder är mer snabbrörliga, har en högre standardavvikelse och risk men det innebär inte generellt att det utmynnar i en högre avkastning.</p> / <p><strong>Background:</strong> Fund saving is nowadays a very popular investment strategy when it comes to putting money aside on the market. After a big economic boom, with the potential of gathering up assets, companies choose  to invest in the fund market with the possibility to increase their wealth when a recession is up and coming. When it comes to how well the fund is developing, one needs to make a critical decision and choose either a big and sluggish one or a small and swift-footed one.</p><p><strong>Problem formulation:</strong> Does fund size matter when investing in funds during recession?</p><p><strong>Purpose:</strong> Determine whether fund size has an impact on return rate when investing in Swedish mutual funds during recession.</p><p><strong>Method:</strong> Different types of methods will be used throughout the study to ensure good quality and enough quantity. Mainly quantitative layout (data gathering from the Swedish State Bank, Morningstar and Affärsvärlden) featuring a qualitative interview and a deductive approach. With established empirics and elicited results, the study has been able to connect the theories used, the previous research in the field and the common view of funds among society to its analysis.</p><p><strong>Conclusion: </strong>Theory suggests that large funds, closely followed by mediumsized funds are the best investment during recessions. Small funds are more fastmoving, has a higher standard deviation and risk but it does not, generally, out-flow into a higher return.</p>

Bakgrund: Fonder är en sparform som har utvecklats och blivit en av de mest populära och framgångsrika placeringsformerna på marknaden. Många företag väljer därför, efter en högkonjunktur följd av möjlighet till reservsparande, att investera på fondmarknaden för att kunna öka sitt kapital under kommande lågkonjunktur. Att välja en stor och trögrörlig eller en liten och snabbfotat fond kan vara av avgörande karaktär när man ska se till utvecklingen. Problemformulering: Har fondstorleken betydelse vid placering i fonder under lågkonjunktur? Syfte: Klargöra huruvida fondstorleken har betydelse för avkastningen vid placering i svenska aktiefonder under lågkonjunktur. Metod: Studien använder sig av metodtriangulering där ett kvantitativt upplägg kombineras med ett kvalitativt inslag i form av en intervju. En deduktiv ansats anammas. Urvalet har valts ut genom ett bekvämlighetsurval och datainsamling har skett i form av sekundärdata från Morningstar, Riksbanken samt Affärsvärlden. Med den informationen har uppsatsens empiri och resultat grundlagts och kunnat kopplas till teorier, tidigare forskning samt allmän uppfattning om fonder i analysen. Slutsats: Undersökningen visar att stora fonder, tätt följt av medelstora fonder, är den bästa investeringen under lågkonjunktur. Små fonder är mer snabbrörliga, har en högre standardavvikelse och risk men det innebär inte generellt att det utmynnar i en högre avkastning. / Background: Fund saving is nowadays a very popular investment strategy when it comes to putting money aside on the market. After a big economic boom, with the potential of gathering up assets, companies choose  to invest in the fund market with the possibility to increase their wealth when a recession is up and coming. When it comes to how well the fund is developing, one needs to make a critical decision and choose either a big and sluggish one or a small and swift-footed one. Problem formulation: Does fund size matter when investing in funds during recession? Purpose: Determine whether fund size has an impact on return rate when investing in Swedish mutual funds during recession. Method: Different types of methods will be used throughout the study to ensure good quality and enough quantity. Mainly quantitative layout (data gathering from the Swedish State Bank, Morningstar and Affärsvärlden) featuring a qualitative interview and a deductive approach. With established empirics and elicited results, the study has been able to connect the theories used, the previous research in the field and the common view of funds among society to its analysis. Conclusion: Theory suggests that large funds, closely followed by mediumsized funds are the best investment during recessions. Small funds are more fastmoving, has a higher standard deviation and risk but it does not, generally, out-flow into a higher return.