<p>Denna undersökning behandlar frågan om vilka faktorer som påverkar nedskrivningen av goodwill. Vi har valt tre faktorer utifrån redan existerande teorier och ställt upp hypoteser kring dessa med syfte till att kunna hitta samband mellan de och nedskrivning av goodwill. De undersökta faktorerna är lågkonjunktur, VD-byte och negativt resultat och urvalet av företag är hämtat från OMX Stockholm index för perioden 2006-2008. Företagens årsredovisningar har analyserats för att få fram nödvändig empiri och sedan har chi2- och Fisher-test utförts för att kunna testa trovärdigheten hos hypoteserna. Resultaten visar att goodwill endast skrivs ned vid negativt resultat.</p>

Denna undersökning behandlar frågan om vilka faktorer som påverkar nedskrivningen av goodwill. Vi har valt tre faktorer utifrån redan existerande teorier och ställt upp hypoteser kring dessa med syfte till att kunna hitta samband mellan de och nedskrivning av goodwill. De undersökta faktorerna är lågkonjunktur, VD-byte och negativt resultat och urvalet av företag är hämtat från OMX Stockholm index för perioden 2006-2008. Företagens årsredovisningar har analyserats för att få fram nödvändig empiri och sedan har chi2- och Fisher-test utförts för att kunna testa trovärdigheten hos hypoteserna. Resultaten visar att goodwill endast skrivs ned vid negativt resultat.

The thesis investigates the phenomenon of items affecting comparability and its development in 30 Swedish companies during the period 2005-2010. It further tries to answer the question of how these items affect different groups of financial statements users. Previous research indicates that managers have incentives to take a “big bath” during crises. To answer the questions both a quantitative research by examining 180 annual reports and a qualitative containing three interviews has been conducted. The result reveals an increase of reported items affecting comparability costs during 2008 and 2009. Managers engage in “big bath” accounting as well as accounting for cutting down on the extra capacity that emerges during recessions. The impact this has on the users of financial statements varies, where some find it to be an important issue, others see it as a minor problem. The small sample used made the study fragile for extreme values. In order to make more conclusive conclusions a larger sample would be necessary.

No description available.

Syftet med den här studien är att utreda om det finns något samband mellan den psykiska ohälsan och konjunkturcykeln i Sverige. Relationen är viktig att undersöka på grund av att en försämring av psykisk hälsa som ett resultat av ekonomiska kriser, skulle kunna leda till ytterligare kostnader såsom förlorad produktion. För att kunna sätta in relevanta insatser och eventuellt lindra negativa effekter, studeras det också om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Indikatorer för psykisk ohälsa som används för att besvara syftet är förekomsten av suicid, användning av antidepressiva, depression samt psykiatriska tillstånd. Som konjunkturmått används bruttoregionprodukt och arbetslöshet. Ytterligare kontrollvariabler som andel utrikesfödda, befolkningstäthet och andel av befolkningen med högre utbildning inkluderas också. Regressionsanalyser görs på två olika modeller, där modell 1 fångar upp sambandet mellan ohälsa och konjunkturförändringar och modell 2 fångar upp skillnaden mellan könen. Resultatet är att under lågkonjunktur minskar användningen av antidepressiva, men ingen förändring för depression eller psykiatriska tillstånd observeras. Resultatet angående suicid är att under lågkonjunktur minskar suicidgraden mer för kvinnor än för män. Detta innebär att det delvis finns ett samband mellan konjunkturförändringar och psykisk ohälsa i Sverige. / The purpose of this study is to investigate if mental health in Sweden is connected to the business cycle. The relationship is important to investigate since deterioration of mental health, due to economic crises, could lead to additional costs in the form of losses in production. To be able to make relevant decisions to mitigate any negative effects, the question of whether there is a difference between men and women is also studied. The four different indicators that are used to describe mental illness are: suicide, antidepressants, depression, and psychiatric conditions. Gross regional product and unemployment are used as economic indicators. Additional control variables such as the share of foreign-born individuals, population density, and the share of individuals with tertiary degrees are also included. Furthermore, the regression analyses are made based on two types of models. Model number one captures the relation between mental illness and changes in business cycle, while model number two captures the difference in mental illness between genders. The results show that during recessions the consumption of antidepressants decreases while there is no change in depression and psychiatric conditions. Whereas results regarding suicide show that during recessions suicide for women decrease more than for men. This means that there is a partial relationship between cyclical changes and mental illness in Sweden.

Sverige förväntas återigen gå in i en lågkonjunktur och det förekommer hög inflation samt kraftiga ränteökningar. Andra samhällsfaktorer såsom konflikter i Ukraina, globala utbudsstörningar och ökade energipriser bidrar också till förändringar i ekonomin. För fastighetsföretag innebär det svårare finansiering, ökade räntor och kostnader samt begränsningar i hyreshöjning vilket leder till att företagen behöver anpassa sin strategi för att bemöta de ekonomiska förutsättningarna. Syftet med studien är att undersöka svenska privata fastighetsföretags strategier inför en lågkonjunktur avseende strategisk planering, kostnadsbesparingar, diversifiering och investering. En kvalitativ metod har använts och empirin grundar sig på sex semistrukturerade intervjuer med respondenter från fastighetsföretag med hyresbostäder. Det empiriska materialet har därefter sammanställts och analyserats med hjälp av den teoretiska referensramen. Resultatet visar att fastighetsföretagen inte antar en specifik förberedande strategi inför en lågkonjunktur, utan har anpassat strategin i samband med att de ekonomiska förutsättningarna ändrats. Med tanke på begränsningar i hyreshöjning så kan de inte kompensera de ökade kostnaderna med hjälp av intäkter vilket leder till att kostnadsbesparingar är en central aspekt vid utformandet av strategi. Kostnadsbesparingar görs främst på underhåll, energiförbrukning och investeringar samt att entreprenörer konkurrensutsätts. Dock förekommer nödvändiga investeringar, vilket gör att företagen prioriterar de av störst behov. Generellt sett använder sig företagen av en kärnstrategi vilket innebär att de håller sig på samma marknad oavsett konjunkturläget. Företagen tenderar att fokusera mer på det befintliga beståndet snarare än nyproduktion med tanke på svårare att få lån och ökade räntekostnader samt byggkostnader. Eftersom fastighetsföretagen anser att fastighetsmarknaden är statisk för tillfället så väger konkurrensrisken inte mer än den finansiella risken. / Sweden is once again expected to enter a recession and there is high inflation and sharp interest rate increases. Other factors such as conflicts in Ukraine, global supply disruptions and increased energy prices also contribute to changes in the economy. For real estate companies, this means more difficult financing, increased interest rates and costs as well as restrictions on rent increases, which means they need to adapt their strategy to meet the economic changes.The purpose of the study is to investigate the strategies of Swedish private real estate companies in an upcoming recession regarding strategic planning, cost savings, diversification and investment. A qualitative method has been applied and the empirical evidence is based on six semi-structured interviews of real estate companies with rental housing. The empirical material has then been compiled and analyzed using the theories presented.The result shows that real estate companies do not adopt a specific preparatory strategy for a recession but have modified the strategy in connection with changes in economic conditions. Given the limitations in rent increases, they cannot compensate for the increased costs with the help of income, which means that cost savings are a central aspect in the making of the strategy. Cost savings are mainly made on maintenance, energy consumption and investments, and that contractors are exposed to competition. However, there are necessary investments within the various aspects, which means that the companies must prioritize. Generally speaking, the companies use a core strategy, which means that they stay in the same market regardless of the state of the economy. The companies tend to focus more on the existing stock rather than new production because of difficulties regarding loans and increased interest rates as well as construction costs. Since the real estate companies believe that the real estate market is static at the moment, the competitive risk does not weigh more than the financial risk.

Vi syftar med denna studie till fördjupa förståelsen för sambandet mellan redovisning av kreditförluster, konjunkturläge och aktieavkastning inom banksektorn genom att finna svar på följande frågeställning: “Hur påverkas bankers aktieavkastning av reserveringar för kreditförluster i relation till konjunkturläget?”  Marknadsreaktioner på kapitalmarknaden uppmätts genom att beräkna kumulativ avvikelse avkastning vid 4 olika eventfönster för publicering av kvartalsrapporter vid 18 olika tillfällen under ett tidsintervall från Q1:2019 till Q2:2023. Detta eftersom förändringar i reserveringar för kreditförluster först tillkännages till allmänheten i kvartalsrapporten. Därefter genomförs en multipel regressionsanalys med interaktionseffekter på den beroende variabeln CAR för att undersöka om reserveringar för kreditförluster påverkar bankers aktieavkastning under olika konjunkturläge. Med resultatet från eventstudien och regressionsanalysen kan vi dra slutsatsen att reaktionerna på kapitalmarknaden som observerades som effekt av publicering av kvartalsrapporter till största del inte kan förklaras av förändringar i reserveringar för kreditförluster.

This study explores Swedish real estate companies' financial risk management strategies during economic downturns, specifically during periods with significant hikes in policy and interest rates. Primarily utilizing a quantitative approach, the study analyzes data from publicly listed real estate firms with mixed portfolios on the Stockholm Stock Exchange Nasdaq Stockholm, aiming to understand the impact of financial strategies on company performance between Q3 2016 and Q4 2023. In complementing the quantitative data, the study also incorporates a qualitative component through interviews with experienced professionals in the real estate industry, providing a more comprehensive understanding of the strategies employed. This study addresses a research gap by providing quantitative evidence on risk management practices in the real estate sector. It investigates how these companies adjust their financial strategies in response to market conditions and the cyclical nature of real estate investments. The findings highlight asset divestment and capital structure management as critical strategies during downturns. Divestment is primarily used to increase liquidity in internal finances. Additionally, companies actively manage their debt levels through amortizations and refinancing loans to mitigate financial stress. The results suggest that maintaining a stable capital structure and leveraging internal financing are crucial for navigating economic uncertainties. These strategies enable firms to enhance their financial resilience and operational stability during challenging economic periods. The study's conclusions emphasize the importance of strategic financial planning and the need for adaptive risk management practices to sustain business operations in volatile economic environments. / Denna studie undersöker svenska fastighetsbolags strategier för hantering av finansiella risker under ekonomiska recessioner, särskilt under perioder med betydande höjningar av penning- och räntesatser. Studien använder främst en kvantitativ metod och analyserar data från börsnoterade fastighetsbolag med blandade portföljer på Stockholmsbörsen Nasdaq Stockholm, med målet att förstå påverkan av finansiella strategier på företagens resultat under perioden Q3 2016 – Q4 2023.För att komplettera den kvantitativa datainsamlingen inkluderar studien även en kvalitativ komponent genom intervjuer med yrkesverksamma inom fastighetsbranschen, vilket ger en mer omfattande förståelse av de strategier som används. Denna studie adresserar en forskningslucka genom att tillhandahålla kvantitativa bevis på riskhanteringsmetoder inom fastighetssektorn. Den undersöker hur dessa företag justerar sina finansiella strategier som svar på marknadsförhållanden och den cykliska naturen hos fastighetsinvesteringar. Resultaten lyfter fram tillgångsavyttring och kapitalstrukturhantering som kritiska strategier under nedgångsperioder. Avyttring används främst för att öka likviditeten i de interna finanserna. Dessutom hanterar företagen aktivt sina skulder genom amorteringar och refinansiering av lån för att mildra finansiell stress. Resultaten tyder på att upprätthållande av en stabil kapitalstruktur och användning av intern finansiering är avgörande för att navigera ekonomiska osäkerheter. Dessa strategier gör det möjligt för företagen att förbättra sin finansiella motståndskraft och operativa stabilitet under utmanande ekonomiska perioder. Studiens slutsatser betonar vikten av strategisk finansiell planering och behovet av adaptiva riskhanteringsmetoder för att upprätthålla affärsverksamheten i volatila ekonomiska miljöer.

SAMMANFATTNING   Under en pågående lågkonjunktur och i en värld med ett antal företagsskandaler färskt i minnet, väcks intresset för hur revisorerna bemästrar sin uppgift som bedömare av företags fortlevnad. Tidigare studier om revisorers träffsäkerhet vid bedömning av going concern visar att träffsäkerheten i Sverige är låg, jämfört med studier ifrån andra länder. Vårt resultat ger ytterligare belägg för en låg träffsäkerhet i Sverige. För att besvara vårt syfte har vår studie föregåtts av både ett kvantitativt och ett kvalitativt angreppssätt, då vi dels har genomfört en datainsamling och en informantintervju. Materialet som vi har utgått ifrån är 2075 respektive 1528 undersökningsenheter, där alla enheter är aktiebolag som gått i konkurs under perioden1 januari - 30 juni 2010. En del av vår undersökning var att kartlägga om det finns någon skillnad i träffsäkerheten vid bedömning av going concern när revisorerna är medvetna om en pågående lågkonjunktur. Jämför vi vårt resultat med resultatet från en liknande studie utförd 2009, när lågkonjunkturen var i sin linda, finner vi en skillnad mellan studierna. Träffsäkerheten är högre i vår studie, 18,3 %, än i den tidigare studien, 12,2 %. En ytterligare del i vår undersökning var att kartlägga möjliga förklaringar till den låga träffsäkerheten vid bedömningen av going concern. Studien indikerar att kompetens, oberoende, rädsla för skadestånd och redovisningens uppbyggnad kan påverka revisorernas träffsäkerhet vid bedömning av going concern i mer eller mindre utsträckning. Vidare kan redovisningens uppbyggnad ses som en anledning till den låga träffsäkerheten vid revisorers bedömningar av going concern. / SUMMARY     During a recession and in a world with a number of major corporate scandals in fresh memory, the interest in how auditors have mastered their role as assessor of corporate survival is raised. Previous studies on auditors' accuracy in assessing the going concern shows that the accuracy of it in Sweden is low compared to studies made in other countries. Our result gives further evidence of a low success rate in Sweden. To answer our purpose, our study has been preceded by both a quantitative and a qualitative approach as we have implemented a data collection as well as an informant. The material we have used to obtain our results is 2075 and 1528 investigation units, where all units are Limited Companies that have gone bankrupt during the period January 1:st to  June 30:th 2010. A part of our study was to investigate if there were any differences in the accuracy in the assessment of going concern when the auditors were aware of a pending recession. Comparing our results in this study with a similar study conducted in 2009, when the recession was in its infancy, we find a difference between the studies. Accuracy is higher in our study, 18.3%, than in the earlier study, 12.2%. A further aspect of our study was to identify possible explanations to why there is such a low accuracy in the assessment of going concern. The study indicates that competence, independence, fear of damages and accounts structure could affect auditors' accuracy in assessing going concern in a greater or lesser extent. Furthermore, the accounts structure is seen as a reason for the low accuracy of auditors' assessment of going concern

Syfte: Tidigare forskning visar på en positiv abnormal avkastning på företagets aktiekurs vid återköp av aktier. Få studier har vidare undersökt om denna avkastning skiljer sig beroende på frekvensen av återköp. Området kring återköp av aktier är relativt outforskat i Sverige och sedan återköp blev tillåtet år 2000 har det varit en finanskris. Denna studie syftar därmed till att fylla ut forskningsgapet i Sverige med att studera återköp och dess påverkan på avkastningen på den svenska aktiemarknaden, med hänsyn till återköpsfrekvens. Studien är avgränsad till lågkonjunkturen mellan åren 2010-2014 för att se eventuell skillnad från tiden före finanskrisen. Metod: För att besvara studiens syfte har en eventstudie genomförts. Aktiekursdata för de företag som genomfört återköpsprogram under de studerade åren har samlats in från Nasdaq OMX Stockholm. Av dessa aktiekursdata har kumulativ abnormal avkastning beräknats för att jämföras mellan grupper och andra studier samt genomföra t-test och envägs-ANOVA. Studiens data består av 68 återköpsprogram fördelat på 41 företag som har delats in i frekvensbaserade grupper på ”1”, ”2-3” och ”4-5” stycken återköpsprogram. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat stödjer den tidigare forskningen om att återköp ger en positiv abnormal avkastning. Resultatet stödjer även signaleringsteorin om att återköp signalerar undervärdering vilket leder till att investerare pressar upp aktiepriset. Resultatet visar däremot inget stöd till de studier som har visat på att återköpsfrekvensen ska ha betydelse för avkastningen eller att avkastningen skulle ha varit högre under lågkonjunktur. På grund av få och motsägande forskning kring detta behövs det mer forskning som kan förtydliga frekvensen och lågkonjunkturens påverkan på avkastningen. Examensarbetets bidrag: Det är intressant ur företagsekonomisk synpunkt att se vilken effekt återköp får på aktiepriset när företag funderar på att utnyttja bemyndigande om återköpsprogram. Denna studie visar att företag i Sverige kan förvänta sig en positiv abnormal avkastning vid annonsering av ett återköpsprogram, i likhet med andra miljöer. Studien visar även att frekvensens och lågkonjunkturens betydelse fortfarande är oviss. Förslag till fortsatt forskning: Eftersom studien endast har undersökt den kortsiktiga avkastningen vid återköp av aktier vore mer forskning kring den långsiktiga avkastningen intressant. Studien har inte heller studerat egenskaper hos företagen som gör återköp. Eventuella skillnader mellan företag som gör enstaka respektive frekventa återköp vore intressant att se. / Aim: Previous research has indicated that share repurchases result in a positive abnormal return on company's share price but only a few studies have examined further if return on share price differs depending on frequency of share repurchases. In Sweden share repurchases are quite unresearched field of study and after share repurchases became legal in 2000 there has been a financial crisis. This study aims to fulfil the research gap in Sweden and examine share repurchases' effect to return on share prices depending on frequency of share repurchase on Swedish stock market. Time period of the study has narrowed down to recession between years 2010-2014 to see eventual difference from time before recession. Method: To fulfil the aim of the study event study methodology has been used. The share data for companies that have repurchased shares in chosen time period has been collected from Nasdaq OMX Stockholm. Based on share data cumulative abnormal returns for every share repurchase group have been calculated to compare groups and different time periods. Cumulative abnormal returns are even used to accomplish t-test and one-way ANOVA. Data of the study consist of 68 share repurchase programs that were announced by 41 companies. Those 68 repurchase programs were distributed to three frequency based groups that were ”1”, ”2-3” and ”4-5” share repurchase programs. Result &amp; Conclusions: Results of the study are consistent with the previous research about share repurchases resulting in a positive abnormal return. The results are also consistent with the previous research about repurchases signaling an undervalued stock which leads to an increase in interests from the investors. On the contrary this study is not consistent with the previous research about repurchase frequency and recession's impact to return. Because there are only a few studies about repurchasing frequency and recession's impact to return and the results of studies are contradictory, more research needs to be done. Contribution of the thesis: It is interesting to see which kind of effect share repurchases result in share price when company is utilizing authorization of share repurchase program. This study indicates that a company in Sweden can predict a positive abnormal return by announcing about repurchase program. The study indicates even that repurchase frequency and recession's impact to return are still uncertain. Suggestions for future research: As this study has only examined share repurchases' short-term effect to return on share price, it would be interesting to research long-term effect to return on share price. Also characteristics of companies that repurchase shares and eventual differences between companies that repurchase shares frequent and infrequent would be interesting to see.