Länge har det ansetts att en mer oberoende centralbank ger en lägre inflationsnivå utan att det påverkar övriga delar av ekonomin. I syfte att sänka och stabilisera inflationen har därför världens centralbanker blivit allt mer oberoende sedan 1980-talet. Under senare tid har dock det ökade oberoendet börjat ifrågasättas och det har blivit mer osäkert vilken effekt centralbanksoberoendet har på konjunkturvolatiliteten. I denna uppsats undersöks detta genom att använda ett uppdaterat centralbankoberoendemått mot mer nutida tillväxt- och arbetslöshetsdata. Den empiriska metod som används är en tvärsnittsanalys byggd på OLS-regressioner. Uppsatsens resultat stödjer inte hypotesen att ett ökat oberoende ger en mindre volatil konjunktur. Osäkerheten kring resultaten, som beror på få signifikanta resultat, gör dock att vi inte heller med säkerhet kan påvisa en nolleffekt.

De sociala missförhållanden som skilsmässor riskerar att orsaka påverkar samhället i stort, och innebär i förlängningen kostnader som samhället på ett eller annat sätt får bära. Syftet med uppsatsen är dels att analysera hur skilsmässor varierar över konjunkturcykeln i USA, men också undersöka hur faktorer som inkomst, barn och ekonomisk tillväxt påverkar sannolikheten för skilsmässa inom olika ålderskohorter. I denna analys jämförs kohorten födda år 1957–1964 med kohorten födda 1980–1984. Vidare studeras även om påverkan skiljer sig åt mellan kohorterna. Till analysen används data både på landnivå samt på individnivå i form av longitudinella data. För att besvara uppsatsens syfte görs korrelations- och regressionsanalyser. Resultat från data på landnivå visar att högre ekonomisk tillväxt är förenat med en ökning av antal skilsmässor. Resultat från analys av de två ålderskohorterna som ingår i analysen, visar att en ökning av årlig inkomst minskar sannolikheten för skilsmässa inom båda ålderskohorterna. Samma påverkan har det att skaffa ett barn, däremot så minskar sannolikheten för skilsmässa mer för varje ytterligare barn inom den äldre kohorten. Inom den yngre kohorten blir minskningen av sannolikheten mindre desto fler barn de skaffar, för att vid fyra barn i stället övergå till att öka sannolikheten för skilsmässa. En ökning av ekonomisk tillväxt påverkar kohorterna olika, där sannolikheten för skilsmässa ökar inom den äldre kohorten medan sannolikheten minskar inom den yngre kohorten. Konjunkturkänsligheten jämförs mellan de två kohorterna genom att analysera den ekonomiska tillväxtens påverkan på skilsmässor under en och samma tidsperiod. Resultat visar då att en ökad ekonomisk tillväxt minskar sannolikheten för skilsmässa inom båda kohorterna, med en något större minskning av sannolikheten för den äldre kohorten.

HRM eller Human Resource Management är det moderna begreppet för personalpolitik. Att hantera personal är en svår uppgift, i synnerhet under ekonomiska nedgångsfaser. Studiens primära syfte är att få en djupare förståelse för hur fem svenska byggföretag arbetar med sin HRM. Det sekundära syftet är att utreda vilka personalpolitiska förändringar som dessa byggföretag har genomfört och/eller planerar att genomföra under den pågående nedgångsfasen på bostadsmarknaden. Studien har baserats på semistrukturerade intervjuer med sammanlagt fem HR-chefer på Skanska AB, PEAB Bostad AB, JM AB, JM Entreprenad AB och HSB Bostad AB. Intervjufrågor som ställts har avgränsats till rekrytering och urval, personalutbildning och individuell kompetensutveckling, hanterandet av disciplin och klagomål samt hanterandet av belöningar. Det erhållna resultatet har analyserats med hjälp av en induktiv forskningsmetod. Byggföretagen har flera gemensamma drag. Vid rekrytering och urval väljer samtliga bolag extern rekrytering. Vid personalutbildning så koncentrerar sig samtliga bolag på både interna och externa utbildningar, förutom JM Entreprenad AB som numera enbart fokuserar på interna utbildningar. Att medarbetaren blir sedd samt att den får regelbunden feedback är viktigt enligt HR-cheferna och samtliga bolag, förutom HSB Bostad AB, använder sig av ett individuellt bonussystem. Under den pågående nedgångsfasen så har samtliga byggföretag, förutom Skanska AB, varit tvungna att antingen frysa rekryteringen eller reducera antalet medarbetare; detta i syfte att förbli konkurrenskraftiga. Enligt HR-cheferna så kommer byggföretagen bland annat att lägga mer fokus på att vidareutveckla försäljningskompetensen hos den nuvarande personalen. En av orsakerna till Skanska AB:s framgång kan vara att medarbetarna äger en stor del av Skanska Koncernen; detta motiverar dem att stanna kvar samt att arbeta hårdare.

At the core of this research is the question is: Is recession good for your health? The purpose of the research served to form a theoretical framework to support the concept that recession is not good for one’s health, but in fact creates a trend where individuals need health care more than in boom periods. There is also the concern that due to economic downturn even in Nordic nations, citizens do not receive health care out of concern for the expense or detriment to employment. The hypothesis of this research remains: Yes, recession has a negative impact upon health for individuals experiencing such conditions. The study builds the thesis and hypothesis that recession is bad for one’s health due to the extra stress of economic downturn and loss to gross domestic product. The countries included in this analysis were Austria, Belgium, Denmark, Finland, France, Germany, the Netherlands, Sweden, and the United States. Literature and case study evidence supports the connection between recession being bad for an individual’s health with regard to how such loss of employment and opportunities also forms gaps between individuals. Literature as well as data results support the concept of recession being bad for one’s health because of greater disparity forming in Western nations, but also specifically the United States. Methodology and research design points to a platform design where the approach is strictly quantitative. Data collection for this project focused on searching the Eurostat and OECD databases within the time range of the recession period where collection procedures focused on gathering information about Nordic countries. The countries included in this analysis were Austria, Belgium, Denmark, Finland, France, Germany, the Netherlands, Sweden, and the United States. Specific variables for testing to prove or disprove the core problem statement focused on Nordic countries’ gross domestic product or GDP to be compared with the average amount of physicians visits and income factors for those citizens. By testing for these factors concerning health care trends during recession, one was able to find a correlation between the recession having a negative impact upon health. This indeed tests the hypothesis of: Is recession good for your health? The answer is a definitive: No, recession is not good for your health and in fact, negatively impacts health of individuals experiencing recession.

Syftet med den här studien är att utreda om det finns något samband mellan den psykiska ohälsan och konjunkturcykeln i Sverige. Relationen är viktig att undersöka på grund av att en försämring av psykisk hälsa som ett resultat av ekonomiska kriser, skulle kunna leda till ytterligare kostnader såsom förlorad produktion. För att kunna sätta in relevanta insatser och eventuellt lindra negativa effekter, studeras det också om det finns skillnader mellan män och kvinnor. Indikatorer för psykisk ohälsa som används för att besvara syftet är förekomsten av suicid, användning av antidepressiva, depression samt psykiatriska tillstånd. Som konjunkturmått används bruttoregionprodukt och arbetslöshet. Ytterligare kontrollvariabler som andel utrikesfödda, befolkningstäthet och andel av befolkningen med högre utbildning inkluderas också. Regressionsanalyser görs på två olika modeller, där modell 1 fångar upp sambandet mellan ohälsa och konjunkturförändringar och modell 2 fångar upp skillnaden mellan könen. Resultatet är att under lågkonjunktur minskar användningen av antidepressiva, men ingen förändring för depression eller psykiatriska tillstånd observeras. Resultatet angående suicid är att under lågkonjunktur minskar suicidgraden mer för kvinnor än för män. Detta innebär att det delvis finns ett samband mellan konjunkturförändringar och psykisk ohälsa i Sverige. / The purpose of this study is to investigate if mental health in Sweden is connected to the business cycle. The relationship is important to investigate since deterioration of mental health, due to economic crises, could lead to additional costs in the form of losses in production. To be able to make relevant decisions to mitigate any negative effects, the question of whether there is a difference between men and women is also studied. The four different indicators that are used to describe mental illness are: suicide, antidepressants, depression, and psychiatric conditions. Gross regional product and unemployment are used as economic indicators. Additional control variables such as the share of foreign-born individuals, population density, and the share of individuals with tertiary degrees are also included. Furthermore, the regression analyses are made based on two types of models. Model number one captures the relation between mental illness and changes in business cycle, while model number two captures the difference in mental illness between genders. The results show that during recessions the consumption of antidepressants decreases while there is no change in depression and psychiatric conditions. Whereas results regarding suicide show that during recessions suicide for women decrease more than for men. This means that there is a partial relationship between cyclical changes and mental illness in Sweden.

<p>Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion.</p><p>Studien antar främst en kvantitativ ansats i de två första delarna, nyckeltalsanalysen och buffertsimuleringen men även en kvalitativ ansats antas i den tredje delen, intervjuer.<strong> </strong></p><p>Studien utgår från teorierna om Basel I och Basel II, nyckeltalsteori samt från tidigare forskning.</p><p>Resultatet i studien består av nyckeltalanalys och simulering av åtta, i Östersjöregionen verksamma, bankers nyckeltal och buffert under 21 år samt sex djupintervjuer med representanter för såväl banker som regulatorer.</p><p><strong> </strong><strong>Slutsatser</strong></p><p>Att det inte finns något samband mellan Baselregleringens kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckning samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckningskrav i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk.</p> / <p>The purpose is to evaluate the Basel framework risk regulation in an economic cycle, in account to the systemic function of the large banks in the Baltic Sea region.</p><p>The study mainly adopts a quantitative approach in the two first parts, the key ratio analysis and the buffer simulation. A qualitative element is also implemented in the third part, interviews.</p><p>In a theoretical perspective the study is based on the Basel I and Basel II framework, key ratio theories and previously conducted research. </p><p>The result<strong> </strong>consists of key ratios analysis and buffer simulation for eight banks in the Baltic Sea region for a period of 21 years and interviews with six representatives of banks and regulatory institutions.</p><p> <strong>Conclusion                                   </strong></p><p>The absence of correlation between the Basel regulation capital adequacy and the bank risk nor economic cycle, that risk weighting tends to be arbitrary and have greater impact on bank buffer than capital adequacy regulation has, and that more transparency is needed in banking; suggests that the Basel capital adequacy to a small extent reflect actual risk.</p>

Syftet är att evaluera Baselramverkets riskreglering i en konjunkturcykel med hänsyn till Östersjöregionens storbankers systemviktiga funktion. Studien antar främst en kvantitativ ansats i de två första delarna, nyckeltalsanalysen och buffertsimuleringen men även en kvalitativ ansats antas i den tredje delen, intervjuer.  Studien utgår från teorierna om Basel I och Basel II, nyckeltalsteori samt från tidigare forskning. Resultatet i studien består av nyckeltalanalys och simulering av åtta, i Östersjöregionen verksamma, bankers nyckeltal och buffert under 21 år samt sex djupintervjuer med representanter för såväl banker som regulatorer.  Slutsatser Att det inte finns något samband mellan Baselregleringens kapitaltäckning och bankernas risk eller konjunktur, att riskvägningen tenderar till att vara godtycklig och har större påverkan på buffert än Baselregleringens kapitaltäckning samt att mer transparens behövs i bankerna tyder på att Baselregleringens kapitaltäckningskrav i mycket liten utsträckning visar Östersjöregionens storbankers faktiska risk. / The purpose is to evaluate the Basel framework risk regulation in an economic cycle, in account to the systemic function of the large banks in the Baltic Sea region. The study mainly adopts a quantitative approach in the two first parts, the key ratio analysis and the buffer simulation. A qualitative element is also implemented in the third part, interviews. In a theoretical perspective the study is based on the Basel I and Basel II framework, key ratio theories and previously conducted research.  The result consists of key ratios analysis and buffer simulation for eight banks in the Baltic Sea region for a period of 21 years and interviews with six representatives of banks and regulatory institutions.  Conclusion                                   The absence of correlation between the Basel regulation capital adequacy and the bank risk nor economic cycle, that risk weighting tends to be arbitrary and have greater impact on bank buffer than capital adequacy regulation has, and that more transparency is needed in banking; suggests that the Basel capital adequacy to a small extent reflect actual risk.

Background: SME constitutes to 99,9% of business in Sweden. A central aspect of running a business is to grow, Previous research shows that access to external funds is a limitation for SMEs ability to create growth and therefore capital structure can vary between companies.  Purpose: The purpose of this study is to examine the financial sources that are of greatest significance for SMEs with positive and negative growth. The purpose is also to investigate whether there are micro and macroeconomic factors that affect the growth of Swedish SMEs. Method: This study has been conducted using a quantitative approach and a random sample of 121 SME from all of Sweden’s stock markets. The research period lasted for 6 years, from 2017 to 2022. In operationalizing the variables, previous research was used, were as the dependent variable was growth in net sales. Multiple regression analysis has been conducted to see if any independent variables had any effect on the growth in net sales.  Results: The result from this study indicates that the percentage of debt and equity are almost the same for SME:s with positive and negative growth. Similar to previous studies this result indicates that the internal cashflow is not enough to finance growth. External finance is therefore crucial to create growth. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with positive growth are equity and long-term debt. The external finance with the biggest positive impact on SME:s with negative growth is short-term debt. The conclusion from this study is that the internal cashflow has the biggest impact in determining whether the external finance have a positive or negative impact on net revenue.  This study also found that micro-economic factors affect SME:s. The present study found that younger SME:s has a higher growth rate. Size has a positive effect on SME:s. Out of the macro-economic factors that were used in the study, only business cycle had a significant effect on growth rate.  The result from this study found that pecking order theory is better to describe the capital structure of SME than trade off theory, but both theories are relevant in explaining SMEs options of financial sources. / Bakgrund: Små- och medelstora företag (SME) utgör 99,9% av företagen i Sverige. En central del för företag är att växa. Tidigare forskning visar att tillgången till externt kapital är en begränsande faktor för SMEs tillväxt. Det kan därför variera hur företag strukturerar sin finansiering. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka vilka finansieringskällor som är av störst betydelse för SME med positiv- och negativ tillväxt. Syftet är också att undersöka om det finns mikro- och makroekonomiska faktorer som påverkar tillväxten i svenska SME. Metod: Studien har genomförts med ett kvantitativt angreppssätt. Urvalet har skett slumpmässigt, där det slutgiltiga urvalet av populationen bestod av 121 SME från samtliga svenska börser. Undersökningsperioden sträcker sig över 6 år från 2017 till 2022. I operationaliseringen av variablerna har forskarna använt sig av tidigare forskning där den beroende variabeln är nettoomsättningstillväxt. Flertalet regressionsanalyser har genomförts för att kontrollera de oberoende variablernas påverkan på nettoomsättningstillväxt. Resultat: Resultatet från studien visar att andelen skulder och eget kapital för de båda undersökningsgrupperna är relativt lika. Likt tidigare studier indikerar resultatet på att det interna kassaflödet inte räcker för att finansiera tillväxt. Extern finansiering blir därför avgörande för att skapa tillväxt. För företag med positiv tillväxt är de externa finansieringskällorna med störst positiv betydelse eget kapital och långfristiga skulder. För företag med negativ tillväxt är kortfristiga skulder den externa finansieringskällan med störst positiv betydelse. Slutsatsen är att det interna kassaflödet är av störst betydelse för huruvida externa finansieringskällor har en positiv eller negativ påverkan på nettoomsättningstillväxt. Denna studie fann att mikroekonomiska faktorer påverkar SME. Den aktuella studien fann att yngre SME har högre tillväxt. Storleken påverkar tillväxten positivt. Av de makroekonomiska faktorerna som användes i studien är det enbart konjunktur som är signifikant. Resultatet från studien indikerar på att pecking order-teorin bättre kan tolka resultatet än trade off-teorin, men det går att argumentera för att båda teorierna är relevanta för att förklara SMEs finansieringskällor.