Syftet med denna studie var att förklara olika konjunkturlägens påverkan på totalavkastningen samt den riskjusterade avkastningen för tre olika investeringsstrategier. Dessa var Stock Selection for the Defensive Investor samt indexen OMX Stockholm 30 och OMX Stockholm Small Cap Price Index. Den förstnämnda strategin utgår ifrån det 14:e kapitlet i Benjamin Grahams bok, The Intelligent Investor. Genom att ställa höga krav på faktorer som lönsamhet, kontinuitet av utdelningar och låg värdering m.m. filtrerar denna aktiva investeringsstrategi bort många bolag och lämnar kvar stabilare bolag med lägre risk. OMX Stockholm Small Cap Price Index valdes eftersom det innehåller helt andra sorters bolag än Stock Selection for the Defensive Investor, vilket är småbolag. OMX Stockholm 30 valdes i sin tur för att bolagen i detta index, likt de Stock Selection for the Defensive Investor väjer ut, är stora bolag som ofta associeras med lägre risk. Detta genomfördes med syftet att hitta större kontraster mellan strategierna. Dessa strategier undersöktes under lågkonjunkturen 2007-2011, högkonjunkturen 2016-2019 samt under 15-årsperioden 2007-2021. Avkastningarna mättes i totalavkastning och CAGR medan deriskjusterade avkastningarna mättes med hjälp av Sharpekvot, Treynorkvot samt Jensen’s Alpha. Denna studie kom fram till att totalavkastningen för de olika strategierna skiljer sig åt mellan de olika perioderna. OMXS30 genererade högst totalavkastning under lågkonjunkturen medan OMXSSCPI genererade högst avkastning under både högkonjunkturen och under 15-årsperioden. Resultaten för de riskjusterade måtten visade på att det inte fanns någon statistisk signifikant skillnad mellan strategierna, vilket indikerar att skillnaderna i totalavkastningen beror på den risk som tas. / This study aimed to explain the impact of different economic conditions on the total return and riskadjusted return of three investment strategies: Stock Selection for the Defensive Investor, OMXStockholm 30, and OMX Stockholm Small Cap Price Index. The first strategy is based on the 14th chapter of Benjamin Graham's book, "The Intelligent Investor." By demanding high profitability, dividend continuity, low valuation, and other criteria, this active investment strategy filters out manycompanies and focuses on more stable companies with lower risk. OMX Stockholm Small Cap Price Index was chosen because it includes a different set of companies compared to Stock Selection for the Defensive Investor, specifically small-cap companies. On the other hand, OMX Stockholm 30 was selected because the companies in this index, similar to those preferred by Stock Selection for the Defensive Investor, are large companies often associated with lower risk. This was done in orderto identify more significant contrasts between the strategies. These strategies were examined during the recession 2007-2011, the economic boom 2016-2019, and a 15-year period 2007-2021. Returns were measured in terms of total return and compound annual growth rate (CAGR), while risk-adjusted returns were assessed using the Sharpe ratio, Treynor ratio, and Jensen's Alpha. This study found that the total returns of the different strategies varied across the different periods. OMX Stockholm 30 generated the highest return during the low economic cycle, while OMX Stockholm Small Cap Price Index produced the highest return during both the high economic cycle and the 15-year period. The results for the risk-adjusted measures indicated no significant differences between the strategies, suggesting that the variations in total returns are attributable to the level of risk undertaken.

Bakgrund: Efter många år av högkonjunktur är den svenska ekonomin prognostiserad att föras in i en lågkonjunktur under 2023. Hög inflation hanteras med stigande räntor vilket påverkar investerare på flera sätt, men det finns också en rad börspsykologiska faktorer som kan ha en inverkan på investerare och deras beslut. En åldersgrupp som aldrig investerat under en lågkonjunktur är generation Z. Det är därför intressant att undersöka hur börspsykologiska faktorer påverkar generation Z:s investeringsbeslut under ingången av en lågkonjunktur. Syfte: Syftet med arbetet är därför att undersöka och åskådliggöra vilka börspsykologiska faktorer som har en påverkan på generation Z:s beslutsfattande i ingången av en lågkonjunktur.  Metod: Studien har antagit en kvantitativ insamlingsmetod med en deduktiv ansats, detta genom en genomgripande litteraturstudie följt av en enkätundersökning. Analysen har antagit ett deskriptivt förhållningssätt men har också bestått av enkel linjär regression. Slutsats: Resultatet av undersökningen visar att det finns tendenser av samtliga börspsykologiska biaser i generation Z. Av regressionsanalysen att döma går det dock endast att utläsa signifikanta samband mellan biaserna overconfidence, herding behaviour och anchoring bias mot generation Z:s investeringsbeslut under ingången av en lågkonjunktur.