<p>Enligt bokföringslagen (1999:1078) är samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag är därför en av de första frågorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet står mellan att sköta bokföringen internt eller att vända sig till en bokföringsbyrå. Vi ämnar kartlägga hur små handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsägarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms län. För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätstudie med 42 slumpmässigt utvalda små handelsbolag. För att få utförligare information om motiven genomfördes även personliga intervjuer. Vi har använt oss av teorier inom outsourcing för att besvara forskningsfrågan. Vår enkätstudie visar att merparten av de undersökta små handelsbolagen hanterar redovisningsfunktionen internt. Det främsta motivet till att den löpande redovisningen sköts internt, är att det anses vara mer ekonomiskt fördelaktigt än att anlita en extern aktör, i de fall där redovisningskunskaperna återfinns inom företaget. De vanligaste motiven till att anlita redovisningsbyrå, tycks vara att små bolag saknar tillräckliga redovisningskunskaper och att de hellre vill använda tiden till kärnverksamheten. Vår slutsats är att små handelsbolag verkar ha individuella motiv till hur redovisningsfunktionen organiseras. Inget utav de undersökta företagen angav endast ett motiv, utan motiven uppgavs i kombination med andra. Motivkombinationerna varierade även mellan företagen. Därmed kan vi utesluta att det finns ett enda motiv som styr valet kring hur redovisningen organiseras.</p>

<p>Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras.</p><p>Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in från fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrån den genomgångna teorin och insamlad data.</p><p>Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas på grund av organisering och rationalisering förbättras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sätta fokus på inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet. För att rationalisera kostnader kan samordning inom koncernen vara att föredra och även att standardisera rutiner. Intern kommunikation ser jag som det främsta redskapet för att lösa de konflikter, som idag finns mellan och inom företagen och är ett hinder för ett utökat koncernsamarbete.</p>

Denna uppsats har till syfte att beskriva MIAB-koncernens hantering av inköp av indirekta varor och utveckla idéer kring hur inköpen kan effektiviseras och organiseras. Aktuella litteraturstudier för inköp av indirekta varor har gjorts av modern inköpsteori och kompletterats av teorier kring kommunikation. Data har samlats in från fallföretagens huvudböcker och genom individuella intervjuer. En analys har sedan gjorts utifrån den genomgångna teorin och insamlad data. Företagen inom koncernen har vuxit mycket vilket medfört nya möjligheter till kostnadsreduceringar för inköpen av indirekta varor. Kan kostnader för inköp av indirekta varor minskas på grund av organisering och rationalisering förbättras företagens resultat oavkortat. En mer strukturerad inköpsfunktion skulle kunna sätta fokus på inköpen och rationalisera kostnader och bidra till en ökad lönsamhet. För att rationalisera kostnader kan samordning inom koncernen vara att föredra och även att standardisera rutiner. Intern kommunikation ser jag som det främsta redskapet för att lösa de konflikter, som idag finns mellan och inom företagen och är ett hinder för ett utökat koncernsamarbete.

Enligt bokföringslagen (1999:1078) är samtliga svenska företag skyldiga att föra bokföring. Vid start av ett företag är därför en av de första frågorna vem som ska sköta den löpande bokföringen. Valet står mellan att sköta bokföringen internt eller att vända sig till en bokföringsbyrå. Vi ämnar kartlägga hur små handelsbolag organiserar sin redovisningsfunktion och utreda motiven till bolagsägarnas val. Studien berör icke-revisionspliktiga handelsbolag inom Stockholms län. För att besvara studiens syfte genomfördes en enkätstudie med 42 slumpmässigt utvalda små handelsbolag. För att få utförligare information om motiven genomfördes även personliga intervjuer. Vi har använt oss av teorier inom outsourcing för att besvara forskningsfrågan. Vår enkätstudie visar att merparten av de undersökta små handelsbolagen hanterar redovisningsfunktionen internt. Det främsta motivet till att den löpande redovisningen sköts internt, är att det anses vara mer ekonomiskt fördelaktigt än att anlita en extern aktör, i de fall där redovisningskunskaperna återfinns inom företaget. De vanligaste motiven till att anlita redovisningsbyrå, tycks vara att små bolag saknar tillräckliga redovisningskunskaper och att de hellre vill använda tiden till kärnverksamheten. Vår slutsats är att små handelsbolag verkar ha individuella motiv till hur redovisningsfunktionen organiseras. Inget utav de undersökta företagen angav endast ett motiv, utan motiven uppgavs i kombination med andra. Motivkombinationerna varierade även mellan företagen. Därmed kan vi utesluta att det finns ett enda motiv som styr valet kring hur redovisningen organiseras.

Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien. I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna. Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev. Tre av skolorna var mindre skolor med färre än 250 elever. Där det inte fanns mindre elevgrupper, hade istället förändringar gjorts i klassrummet för eleverna. På två av de större skolorna fanns tillgång till mindre undervisningsgrupper. Kunskap om ADHD diagnosen menade specialpedagogerna berodde på personalens yrkeserfarenhet och engagemang. Flera av specialpedagogerna ansåg att det inte var något pedagogerna hade med sig från lärarutbildningen. Det stöd som erbjöds lärare som arbetade med elever med ADHD diagnos var i första hand handledning från olika resurscentrum men specialpedagogerna ansåg att många lärare på skolorna i första hand önskade mer praktiskt stöd i sitt arbete med eleverna. Enligt specialpedagogerna var det inte alltid själva undervisningssituationen som blev en svårighet för eleven med ADHD diagnos utan den fria tiden som till exempel raster, matsalen eller fritids där vuxenstödet minskar och eleven måste klara mer på egen hand. Specialpedagogerna ansåg att diagnosen i sig inte gjorde någon märkbar pedagogisk skillnad för eleven i skolan, men att den kunde vara en hjälp för skolan att kunna förklara för eleven och föräldern vad svårigheterna kunde bero på.

Background - The trend of new soccer stadiums took off in England and the three key factors of this trend where security, economic value and growth. In the early 2000s the trend came to Sweden and Växjö. The soccer stadium, Värendsvallen were old and needed modernization. Purpose - The overall purpose of this study is to understand how Östers IF as a nonprofit organization has organized themselves when planning a large and complex project as the construction of a new soccer stadium. It also aims to portray how Östers IF has moved from concept to reality with the new soccer stadium. Method - The case study of the project organization in Östers IF where made ​​using semi-structured interviews and participant observations. We use herme- neutics to interpret the empirical material we obtained from interviews and observations. A abduction approach has been used when we repeat- edly have been moving between theory and empiricism. Conclusion - Östers IF has been forced to create a corporation, Fotbollsfastigheter i Växjö AB, to able be plan the new soccer stadium and handle the organizational and financial risks that the project will bring. Contrary to what some of the previous research presents we have identified two clients and two contractors in this process. / Bakgrund - Trenden om nya fotbollsarenor tog fart i England under 1990-talet och de tre nyckelfaktorerna säkerhet, kommersiellt värde och tillväxt låg tillgrund för denna trend. Till Sverige och Växjö kom trenden i början av 2000-talet och den gamla fotbollsarenan, Värendsvallen var nedsliten och en modernisering behövdes. Syfte - Det övergripande syftet med studien är att förstå hur Östers IF som en ideell förening har organiserat sig när man ska driva igenom ett stort och komplext projekt som ett arenabygge. Syftet är också att skildra hur man inom Östers IF har gått från idé till verklighet med den nya fotbollsarenan. Metod - En fallstudie av projektorganiseringen i Östers IF som gjorts med hjälp av semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Vi använder hermeneutiken för att i analysen tolka det empiriska material vi har erhållit från intervjuer och observationer. Ett abduktivt synsätt har använts då vi gång på gång har rört oss mellan teori och empiri. Slutsats - Med tanke på de organisatoriska och ekonomiska risker som arenabygget för med sig har Östers IF varit tvungna att skapa ett bolag, Fotbollsfas- tigheter i Växjö AB, för att kunna driva projektet. Vidare har vi till skillnad från vad en del av tidigare forskning presenterar identifierat två be- ställare och två uppdragstagare i denna process.

Syftet med studien är att granska personalens erfarenheter av tidmätning och IT-baserad planering inom en enhet i hemtjänsten i en storstadskommun. Mina frågeställningar är som följer.  Hur upplever personalen IT-planerad schemaläggning och tidsregistrering i sitt arbete?  Hur påverkas hemtjänstens personalgrupper? Utifrån ett semistrukturerat frågeformulär har hemtjänstpersonal under intervjuer berättat om sina erfarenheter om IT-baserad arbetsplanering och tidmätning. Intervjuresultatet har jag analyserat med hjälp av Ingrid Nilsson Motevasels (2002) idealtyper, kollektivisten och den autonome samt Harry Bravermans (1977) redogörelse av Taylors principer om scientific management. Personalens upplevelse efter införandet av IT-planering och tidmätning av utförd hjälp i hemmet beskrivs ur ett personalperspektiv. Det framkommer utifrån intervjuerna ett tydligt särskiljande av planering och utförande av arbetsuppgifterna, vilket påverkar personalens möjlighet att möta de dagliga skiftande behoven hos hjälpmottagarna. Istället för att planera sin egen dag och att utifrån dagsbehovet beräkna hur mycket tid den ena eller den andra behöver, är tiderna förbestämda oavhängigt dagsbehovet. Detta sätt att planera kan ibland binda upp personalen och en del av flexibiliteten går förlorad. Hur hjälpmottagarna bor, i servicehus eller utspridda i vanliga kvarter har också betydelse för arbetets planering och tidmätning. Personalen upplever sig mer separerad från arbetsledning än tidigare. De upplever sig kontrollerade under sin arbetstid, mindre tid för gruppen, uteblivna kafferaster och ibland kortare luncher än vad som planerats in är några av resultaten enligt informanterna. Det framkommer i mina intervjuer att personalens erfarenheter inte riktigt får gehör hos ledning och planerare.

Samhällets komplexitet och den höga förändringstakten tillsammans med den fasta struktur som företag besitter har skapat ett behov av en lösare och mer flexibel struktur såsom tillvägagångssättet i ett projekt. Trots denna utveckling lider många projekt av förseningar, övertrasseringar och till och med misslyckanden. Detta innebär att det är viktigt att utforma en väl utvecklad styrning, vilken kan uttrycka sig på många olika sätt, där ekonomistyrning med dess verktyg är en viktig del.

The purpose of our study is to provide a deeper understanding of the organization at alive concert. We want to identify and bring together different agents implicit knowledge and make it explicit. We contribute to the theoretical discussion by examining how liveconcerts are organized and why, what goals there are to participate in the organizationof the concerts as well as how the organization manage and control towards these goals.Our study is based on 15 interviews with different agents involved in the creation of liveconcerts. The study has shown that the organization of live concerts is similar to atemporary, imaginary organization because there is a temporary and implicit structure.Relationships are created by the agents’ cooperation and customer relations with thesubcontractors. All the agents strive for the general goals to produce a concert and make all parties satisfied. Furthermore, there is a yin and yang-like relationship where financial and artistic goals are complementary opposites. The management andcontrolsystem is similar to the theory of balanced scorecard.

<p>Samhällets komplexitet och den höga förändringstakten tillsammans med den fasta struktur som företag besitter har skapat ett behov av en lösare och mer flexibel struktur såsom tillvägagångssättet i ett projekt. Trots denna utveckling lider många projekt av förseningar, övertrasseringar och till och med misslyckanden. Detta innebär att det är viktigt att utforma en väl utvecklad styrning, vilken kan uttrycka sig på många olika sätt, där ekonomistyrning med dess verktyg är en viktig del.</p>