Magisteruppsats som utvärderar samverkan mellan skola, socialtjänst och polis i Malmö. Aktörsfokuserad beskrivning av organisationen med syfte att förbättra formen för samverkan. Kvalitativ studie baserad på intervjuer och observationer.

No description available.

Syftet med denna studie har varit att undersöka huliganism som ett socialt fenomen, där det ingått att undersöka vilken mening det kollektiva våldet inom huliganismen fyller för individerna, på vilket sätt huligankulturen är organiserad, samt vad som karaktäriserar den typiske huliganen. Studiens empiri bygger på kvalitativa intervjuer med två aktiva huliganer och två före detta huliganer. Förutom intervjuer har även inspiration från Swedbergs (2016) definition av teoretisering använts som metod i denna studie. Studiens teoretiska referensram utgörs framförallt av Ahrne och Brunssons (2011) teori om partiell organisering och Littman och Palucks (2015) teoretiska förståelse för varför individer väljer att bruka våld på uppdrag av en grupp. Som ett teoretiskt verktyg i analysen har även Simmels (se Korllos, 1994) teori om sociala typer använts. Resultatet visade att våldet fyller en känsla av gemenskap, men kan även användas som ett sätt bevisa sig inför andra huliganer. Inom huliganismen kunde de organisatoriska elementen medlemskap, hierarki, regler och sanktioner hittas. I resultatet framkom även att den typiske huliganen är lojal mot andra huliganer, han kan socialisera sig med andra medlemmar av gruppen, han har en vilja att slåss, och våldet medför att han ljuger för personer utanför huligankulturen.

Purpose: The study is based on analyzing how different organizations organize and market tourism in the Haninge archipelago. The study compares the organizations on Utö and Dalarö with a tourism organization in Gamla Stan, to see if there are any similarities and differences in the strategic planning process. Method: This study is based more on words than on numbers. Which means that it is a qualitative study that contains (7) pieces of semi-structured interviews and two observations of the destinations Dalarö and Utö. The interviews and observations give a greater understanding of how to plan for tourism and also emphasize how important it is for actors to plan their business, to reach out to existing customers but also to attract new customers. Theory: The theories used include strategic planning, strategic marketing, product differentiation and SWOT analysis. These are used to gather information about how the organizations plan their businesses, what products they offer and their goals with tourism. Result: The result showed that the organizations focus on various issues and the strategic planning process is not mentioned by many. The tourism organization in Gamla Stan emphasizes the importance of a clear planning process that includes the whole staff and how important it is to follow guidelines with restrictions to prevent tourism from harming the environment. The organizations on Dalarö and Utö focused more on how to deliver information and service to best meet the tourists. / Syfte: Studien analyserar hur Haninge skärgårds aktörer organiserar och marknadsför turismen i skärgården. Studien jämför aktörerna på Utö och Dalarö med en turismaktör i Gamla Stan för att se om det finns eventuella likheter och skillnader i den strategiska planeringsprocessen. Metod: Denna uppsats baseras mer på ord än på siffror. Vilket innebär att det är en kvalitativ studie som innehåller (7) stycken semistrukturerade intervjuer samt två observationer av destinationerna Dalarö och Utö. Intervjuerna och observationerna ger en större förståelse för hur man planerar inför turismen samt även betonar hur viktigt det är för aktörer att planera sin verksamhet, för att nå ut till befintliga kunder men även för att locka nya kunder. Teori: Teorierna som används är bland annat strategisk planering, strategisk marknadsföring, produktdifferentiering och SWOT-analys. Dessa används för att kunna få information om hur organisationerna planerar sina verksamheter, vilka produkter de erbjuder och deras mål med turismen. Resultat: Resultatet visade att aktörerna lägger fokus på olika angelägenheter och den strategiska planeringsprocessen nämns inte av många. Turismaktören i Gamla Stan betonar vikten av en tydlig planering som inkluderar all personal i verksamheten och hur viktigt det är att följa riktlinjer med även restriktioner för att turismen inte ska ta skada på den miljön de befinner sig i. Aktörerna i Dalarö och Utö fokuserade däremot mer på hur de ska leverera information och service för att bemöta turisterna på bästa sätt.

Syftet med denna studie var att undersöka en grupp förskollärares erfarenheter av relationsskapande arbete med barn i förskolan, för att kunna se vilka förutsättningar som blir synliga i pedagogernas berättelser om relationsskapande. För att ta reda på förskollärares erfarenheter har vi använt oss av intervjuer med sex verksamma förskollärare. Vi valde att använda oss av ramfaktorteorin för att kunna upptäcka förutsättningar i förskollärarnas berättelser om relationsskapande arbete och vad de upplever kan påverka detta arbete. Resultatet visade på att det finns, som vi uppmärksammat, två övergripande ramfaktorer som verkar kunna påverka. Ekonomi som en yttre övergripande ramfaktor som förskollärare ej kan styra över i den mening att de inte kan bestämma antal barn eller antalet pedagoger och en inre ramfaktor som vi valt att kalla för organisering där pedagogerna i studien kan påverka det relationsskapande arbetet genom att exempelvis dela upp barnen i mindre grupper. Slutsatserna vi har dragit av denna studie är att förskollärare verkar välja att organisera sina verksamheter så att det ska vara lättare att kunna genomföra ett relationsskapande arbete genom att organisera för mindre grupper. I alla olika verksamheter, oavsett privata eller kommunala, upplevs pedagogerna göra det bästa de kan inom de ramar som finns att förhålla sig till och påverkar genom organisering för att komma runt stora barngrupper. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Vi har genomfört en kvalitativ studie på en lagerverksamhet som till stor del använder sig av bemanningsföretag för att möta marknadens behov av olika toppar och dalar. Företaget som vi har gjort vår studie på vågar gå mot strömmen och satsa på sin verksamhet, då de har genomfört en stor omorganisation, jämfört med många andra företag på dagens marknad.Vi har genomfört intervjuer på sex personer som är anställda av företaget och som jobbar som lageranställda, dessutom har vi genomfört två intervjuer med personer som jobbar högre upp i hierarkin och som är anställda via bemanningsföretag. Till en början hade vi ett deduktivt förhållningssätt baserad på Lean Production. Men då empirin gav oss intressanta infallsviklar lät vi denna styra vår studie vilket innebar att vi fick andra teoretiska utgångspunkter och dessutom en blandning av deduktiv och induktivt förhållningssätt. Bland annat valde vi Foucaults teori kring övervakning som huvudfokus i vår studie då det var kring detta ämne vi fick fram intressant empiri. Vårt syfte är att förstå hur företagets lagerpersonal uppfattar arbetssituationen för sig själva och för de som är anställda av bemanningsföretag utifrån det arbetssätt och den personalhantering som råder. Denna studie har gett oss inblick i hur lika arbete kan bli ställda inför olika villkor beroende på om man är anställd genom företaget eller bemanningsföretaget. Vi har dessutom sett svårigheten i att sätta teori i praktik. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

<p>Syfte: </p><p>Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande “att stödja elever i behov av särskilt stöd” med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. </p><p>Metod: </p><p>Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. </p><p>Slutsats: </p><p>Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver. Detta för att få eleverna att förbättra sina resultat, så att de kan återgå till sina klassrum. Rektorsområdena strävar efter att stärka eleverna som ligger efter, så att dessa kommer upp till ett resultat som anses godkänt utifrån de statliga direktiven. På detta sätt anser rektorsområdena att de arbetat för “en skola för alla”. Rektorsområdena nämner att arbetet med att hjälpa eleverna i behov av särskilt stöd på detta vis, får eleverna att känna sig trygga, ökat självförtroende och en känsla av att de passar in. Två av de tre undersökta rektorsområden anser jag organiserar sig efter elevvårdsmodellen, detta genom en stark och självständig elevvård. Det tredje rektorsområdet organiserar sig efter vinthundsmodellen då specialläraren arbetar relativt avhängd från lärarna på rektorsområdet.</p>

The aim of this dissertation is to analyse the relationship between women’s organising and established politics in three Swedish municipalities, and by way of this analysis study the construction of gender power orders. In the analysis, special emphasis is put on women’s agency. By posing questions to activists and local politicians concerning their opinions about women’s organising, the positions of women in established politics, and the concept of gender-equality, the ambition is to illuminate constructions of local gender power orders. The analysis is mainly based on interviews with activists, local politicians, and local administrators in the municipalities of Berg, Kiruna, and Robertsfors. Theoretically, the dissertation is influenced mainly by feminist theory of gender power relations and women’s agency, for example the work of Maud Eduards, and the theories about power and resistance developed by Michel Foucault. Carol Bacchi’s “What’s the problem?” approach is used when analysing the opinions of activists and politicians regarding the issue of gender-equality. In this approach, the way of constructing problems is the key, not “the problem” as such. The point is to constantly question phenomena that are defined as natural or self-evident, or, in other words, to deconstruct dominating discourses. When the interviews with the politicians were analysed with the ambition of discerning a dominant discourse of gender power, five limiting principles became visible; essential (in biological terms) differences between women and men, figures and complementarity, reduction, voluntariness, and co-operation. The principle of differences appears to be central, and all the principles place questions of gender-equality on the labour market. The “gap” between activists and politicians regarding the way in which gender is constructed is put forward as the main reason why women’s organising meets resistance from the sphere of local, established politics. This gap is also the central ingredient in the construction of the three local gender power orders, even if there are also other differences between the three. Key words: Women’s organising, women’s movement, gender-equality, rural areas, local politics, gender and politics, feminist theory

Syfte: Syftet med denna studie är att få en inblick i de tankegångar som ligger bakom tre rektorsområdens val av stöd till elever i behov av särskilt stöd utifrån tanken om en skola för alla. Detta vill jag förstå genom att få en inblick i skolors organisering gällande “att stödja elever i behov av särskilt stöd” med hjälp av Löfquists, S (1999) organiseringsmodell. Metod: Studien har genomförts genom en undersökning av en kvalitativ karaktär. Detta genom intervju på tre rektorsområden i en kommun, där rektorn till gällande rektorsområde valt ut respondenten. Slutsats: Utifrån min undersökning kan jag utläsa att de undersökta rektorsområden har ett tillvägagångssätt som innebär att rektorsområdena ofta skiljer elever i behov av särskilt stöd från sina klasser, för att ge dessa den hjälp som rektorsområdena anser att eleverna behöver. Detta för att få eleverna att förbättra sina resultat, så att de kan återgå till sina klassrum. Rektorsområdena strävar efter att stärka eleverna som ligger efter, så att dessa kommer upp till ett resultat som anses godkänt utifrån de statliga direktiven. På detta sätt anser rektorsområdena att de arbetat för “en skola för alla”. Rektorsområdena nämner att arbetet med att hjälpa eleverna i behov av särskilt stöd på detta vis, får eleverna att känna sig trygga, ökat självförtroende och en känsla av att de passar in. Två av de tre undersökta rektorsområden anser jag organiserar sig efter elevvårdsmodellen, detta genom en stark och självständig elevvård. Det tredje rektorsområdet organiserar sig efter vinthundsmodellen då specialläraren arbetar relativt avhängd från lärarna på rektorsområdet.

Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar. Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar. Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet. Frågeställningar som vi har arbetat med är: • Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande? • Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära? • Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö? / The purpose of our study was to look at the physical classroom environment and how it influences the children’s learning from a teacher’s point of view. We choose to look at classroom environment on the physic aspect and how it influences pedagogic and the teachers’ vision for the students’ best learning. We have done interviews with teachers on different schools, both modern and older schools that need a make-over. This in hope of that it will give us a broad view and see if thoughts in different schools vary. With physic classroom environment as our subject, we have looked on furniture placement, design and function. There you can find the best learning for the children. We have chosen interviews with teachers as work with children in earlier classes’ year 1-3 as method. This we did because we wanted to listen and understand every teacher’s own apprehension. The purpose of our examination was to find the variation of thoughts from teachers about the classroom environment and if there thoughts influence the classrooms furnishing and organization. We wanted to know if thought and action act together when teacher plan for the children’s best learning in the classroom. Our questions that we have worked with are: • What meaning says the teachers the physical classroom environments have for the children’s learning? • How can teachers make the classroom tribute to different children will learn from different learning styles? • What parts in the classroom say the teachers will tribute to a creative learning environment?