Abstract One of the most common business models for agriculture is according to Lantbrukarnas Riksförbund (2010) that two or more agricultural companies merge and form a company together. To create strong owners and to be competitive there is a recognized need to create relationships between small firms according to Mazzarol , Mamouni Limnios and Reboud (2013). Oerleman and Assouline (2004) argues that it is possible to achieve success in agriculture by following certain strategic priorities. This paper examines why farmers choose to venture into collaboration and whether cooperation are linked to the strategies of the company. The paper also discusses the pros and cons of partnerships in agriculture. A qualitative comparative research design has been used to answer to the topics and we have interviewed respondents from four different agriculture companies, which have been active in some form of cooperation or collaboration. This type of research design is used to investigate and compare two or more cases in order to find correlations and differences.The material from the interviews were processed and compared with the theoretical literature. The study has concluded that the benefits outweigh the disadvantages in terms of collaborations between agriculture businesses. A partnership can be a help in creating cost advantages. The basis of the collaboration is rare in corporate strategy, but the strategy serves as a living document in the company and can be a good help to achieve the goal if there is more work added to the design of the strategy. / Organisation, collaboration/cooperation, agriculture, strategy, operating company

Genom att betrakta skolan som arbetsplats vill vi undersöka hur skolan som organisation stödjer utbildningsverksamheten. Syftet med vår kvalitativa fallstudie är att utveckla kunskap om relationen mellan organisationsstruktur, organisationskultur och organisationsutveckling i skolan. Studien utgår från en generell undran över hur organisationsstrukturen bidrar till att forma pedagogernas förhållningssätt till och tankar kring organisationen och verksamhetens uppdrag. Fokus riktas mot arbetslags- och avdelningsindelningen i det specifika fallet. Datainsamlingen har gjorts på en grundskola genom semistrukturerade intervjuer samt observationer. Resultatet har tolkats med stöd i organisationspedagogiska tankar och teorier. Studien visar att de olika organisationsmedlemmarnas tillhörighet till olika arbetslag formar olika organisationsföreställningar om vad organisationens uppdrag är och hur det uppdraget ska genomföras. De mindre arbetslagen har liknande sätt att utforma de samarbeten som sker inom arbetslaget, medan de större arbetslagen formar sitt samarbete utefter de vardagsproblem som de upplever och de organisationsföreställningar som gäller där. Arbetslagsstrukturen kan ses och användas som en central aspekt av skolans organisation och utgångspunkt för förståelsen av dess behov. Klasslärarnas organisationsföreställningar och tankar om uppdraget utformas i större utsträckning efter tankar om autonomi och självständig handlingsfrihet i förhållande till sin klass och sitt klassrum. Detta i motsats till ämneslärarna som tycks ha utvecklat ett större behov av att integrera samarbete i deras arbetssätt - både vad gäller arbetets praktiska utförande och planering. Sammantaget kan det förstås som minikulturer i den stora skolans kultur och att de olika arbetslagen utmärker sig på sina unika sätt, eftersom de också består av olika individer.

Syftet med denna studie har varit att studera hur Talent Mangement (TM) definieras och om det är ett nytt fenomen inom Human Resources (HR). Detta har undersökts genom en jämförelse mellan hur TM definieras i tidigare forskning och hur HR chefer från fyra företag definierar, arbetar inom området samt upplever TM. Det bakomliggande intresset kommer från att TM anses vara en viktig och övergripande företagsstrategi. Studien har en kvalitativ ansats och datamaterialet har insamlats genom semistrukturerade intervjuer som har grundats på tre teman för att besvara frågeställningarna. Materialet har sedan analyserats mot tidigare forskning inom TM för att jämföra definitioner och arbetssätt. Forskning inom TM och arbetsmarknadsutveckling har även analyserat för att skapa en uppfattning om bakgrunden till TMs uppkomst samt om detta är ett nytt fenomen. Vidare har studien utgått från sociologiska teorier inom organisation, individualisering samt nyinstitutionell teori.    Resultatet av studien visar att bakgrunden till TMs uppkomst är arbetsmarknadsutvecklingen under de senaste årtiondena. TM anses vara en övergripande strategi som berör de flesta arbetsområdena inom HR. Företagen har ingen entydig definition av TM men då en jämförelse mellan intervjupersonernas upplevelser genomförts så visar det på liknande erfarenheter. Skillnader förekommer även i hur de praktiskt arbetar inom bedömnings- och utvärderingsprocessen samt att vissa ser det som ett verktyg för att skapa mobilitet i företaget. Resultatet visar sammanfattat att TM kan ses som ett fenomen som bygger på gamla HR processer men som präglas av ett nytänkande. Studien bidrar till en djupare förståelse av TM som begrepp och företagsstrategi. Den väver även samman tidigare forskning inom TM med ett arbetsmarkandsföränderligt perspektiv och sociologiska teorier. Studien kan därför vara av intresse för både sociologiskforskning och HR.

Syftet med vår studie är att genom fokusgruppsintervjuer belysa hur rektorer anser att de organiserar specialpedagogens uppdrag och hur denna organisering påverkar specialpedagogens funktion i skolan. Vi har valt att tillämpa ett organisationsteoretiskt perspektiv då vi menar att organiseringen av uppdraget är det som till största del påverkar arbetsuppgifterna. Särskilt fokus lägger vi på begreppen sensemaking och tool-dropping, vilka kort kan förklaras som att specialpedagogens funktion är meningsskapande för alla i verksamheten och hur verktyget specialpedagog kan och bör användas. Studien har relevans för det specialpedagogiska området då rektors kunskap om specialpedagogens kompetens har betydelse för vilka arbetsuppgifter specialpedagogen tilldelas. Vi har använt oss av en hermeneutisk ansats då vi tolkar rektorernas svar för att förstå hur de resonerar. Studiens empiriska material är insamlat med hjälp av fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att specialpedagogens uppdrag fortfarande är otydligt för såväl rektorer som för lärare, vilket påverkar både specialpedagogens mandat och arbetsuppgifter. Det framkommer också att i talet om specialpedagogens funktion i skolan är rektorerna överens och samstämmiga i vilka huvudsakliga arbetsuppgifter en specialpedagog ska ha, men att inte alla lyckas omvandla detta i praktiken. I diskussionen lyfter vi vikten av att rektorer skapar en genomarbetad och klart uttalad arbetsbeskrivning som är väl förankrad hos både specialpedagog och lärare, som ett led i att stärka och förtydliga specialpedagogens uppdrag på skolorna.

Specialpedagogprogrammet uppkom 1990 men trots detta finns fortfarande oklarheter på skolorna vad specialpedagogens arbetsuppgifter är. Det märks att det på flera skolor råder en viss förvirring och i många fall bristande kunskap kring vad en specialpedagog ska göra. Vad jag också har uppmärksammat är att det finns olika förväntningar på yrket. Rektorns förståelse och intresse är viktigt för hur skolan organiserar upp arbetsuppgifterna för denna yrkesroll. De tilldelade arbetsuppgifterna som specialpedagogen får handlar om rektorns kunskap inom området.  Syftet med studien var att undersöka hur rektorer uppfattar specialpedagogers funktion och vad specialpedagogens arbetsuppgifter är, samt vad specialpedagogens betydelse är för elevhälsans arbete. Jag ville också veta vad rektorerna hade för vision av sin verksamhet. Det är en kvalitativ studie med hjälp av åtta intervjuer som genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv då jag tolkar rektorernas svar om hur de samtalar och diskuterar om frågorna jag ställer.  Resultatet visar att det fortfarande finns en osäkerhet kring specialpedagogers arbetsuppgifter och roll på skolan vilket påverkar både skolan och specialpedagogens roll. Både specialpedagogens och speciallärarens arbetsuppgifter formas av den kultur som råder på skolan. Rektorerna är överlag överens om vad de vill att en specialpedagog ska arbeta med och vilka kvalifikationer de vill se hos en specialpedagog. Visionen om hur man som rektor vill att det ska vara skiljer sig ofta ifrån hur det ser ut i verkligheten. Vid en ny anställning tenderar rektorer att först se till skolans behov och det lokala behovet innan man tittar på examensförordningen när de utformar specialpedagogers arbetsuppgifter. I diskussionen lyfter jag vikten av att rektorer har en väl förankrad beskrivning utav specialpedagogtjänster och att det finns tydliga uppdrag för yrket för att yrket så få sitt rättamandat för sin utbildning. I resultatet av studien kan man se att rektorernas vision om specialpedagogens uppdrag på skolan är lika varandra, och att det finns en strävan om hur man vill använda specialpedagogens kompetens. Det framkommer däremot också att det inte alltid är så enkelt att upprätthålla den visionen, utan att specialpedagogen många gånger är en tillgång i andra uppdrag som egentligen inte är tillskriven specialpedagogen. Det kan exempelvis handla om att specialpedagogen arbetar till större del med elever istället för att arbeta för elever.

No description available.

Välfärdstjänster i Sverige har liksom många andra länder genomgått stora förändringar, vilka började växa fram redan i början på 1980-talet. Idéerna kring dessa förändringar uppkom bland annat på grund av ökade krav på den offentliga sektorns effektivitet. Många ansåg att denna effektivitet skulle kunna uppnås genom att konkurrensutsätta delar av den offentliga sektorn och dess välfärdstjänster. Vad gäller exempelvis skolan, har dessa förändringar resulterat i många privatiseringar av skolor. Skolan är avsedd att ge alla medborgare likvärdig och lika tillgång till utbildning, men tidigare forskning inom området visar att privatiseringen av skolan ökar skillnaderna i dessa avseenden. Dessa samhällsförändringar är relativt nya, och därför krävs fler undersökningar inom området. Denna undersökning avser därför att göra en kartläggning av relevanta delar i fristående och kommunala grundskolor i Falun och Borlänge. Avsikten med detta är att jämföra huruvida det finns skillnader beroende på huvudmannaskap. Undersökningen kartlägger grundskolornas tillgång till kuratorer, skolsköterskor, antal lärare, antal behöriga lärare, antal behöriga lärare i ämnet, specialpedagoger, speciallärare, studie-och yrkesvägledare och skolbibliotekarier. Även om eleverna i vissa fristående grundskolor har större tillgång än eleverna i de kommunala grundskolorna till några av de resurser som har studerats, så visar den totala jämförelsen att eleverna i de kommunala grundskolorna har större tillgång till de viktiga resurser som undersökningen har kartlagt. I och med detta är undersökningens resultat att man kan se skillnad vad gäller tillgång till dessa resurser, beroende skolans form av huvudmannaskap.

I elektrikeryrket är det idag 98 % män, och det verkar som att det tidigare varit förgivettaget att yrket bör vara för en man. I praktiken har det inneburit ett antagande om att kvinnor inte bör vara elektriker. Den uppfattningen har under de senaste åren dock börjat problematiseras, vilket kan tänkas leda till att organisationer i branschen nu börjar agera på nya sätt. Det finns vidare anledning att tro att organisationers olikheter kan komma att spela in i en sådan process. Den tidigare forskningen om vad som händer när en samhällsuppfattning försvagas är begränsad. Uppsatsens syfte är således att skapa vidare förståelse för hur aktörer inom en bransch, vilka har olika intressen, reflekterar och agerar i samband med att en institutionaliserad ordning försvagas och nya handlingsalternativ uppmärksammas. Semistrukturerade intervjuer genomfördes på tre organisationer inom elektrikerbranschen vilka har olika organisatoriska intressen: företag, fackförbund och bransch- och arbetsgivarorganisation. Resultatet visade att det föreligger en skillnad i vilken utsträckning organisationerna börjat organisera sig för att få in fler kvinnor till yrket. Samtliga organisationer besitter en stor vilja för att arbeta med frågan, men Företaget, till skillnad från Fackförbundet och Bransch- och arbetsgivarorganisationen, tycks ha begränsade resurser. Något som verkar bekräfta att organisationers olika intressen spelar roll.

<p>Syftet med studien var att studera grundskolors organisation av undervisningen för elever med ADHD diagnos. Då detta är en mindre studie drar vi inga generella slutsatser av studien.</p><p>I denna kvalitativa studie deltar sex intervjupersoner som är yrkesverksamma specialpedagoger med ett övergripande ansvar över flera klasser. Studien undersöker hur sex olika grundskolor i ett storstadsområde organiserar undervisning runt elever som fått diagnosen ADHD. Studien undersöker även om specialpedagogerna anser att kunskapen om ADHD diagnosen är tillräcklig på skolorna.</p><p>Resultatet av undersökningen visar att det finns elever med ADHD diagnos på samtliga skolor. Hur man organiserar undervisningen skiljer sig från skola till skola samt från elev till elev. Tre av skolorna var mindre skolor med färre än 250 elever. Där det inte fanns mindre elevgrupper, hade istället förändringar gjorts i klassrummet för eleverna. På två av de större skolorna fanns tillgång till mindre undervisningsgrupper.</p><p>Kunskap om ADHD diagnosen menade specialpedagogerna berodde på personalens yrkeserfarenhet och engagemang. Flera av specialpedagogerna ansåg att det inte var något pedagogerna hade med sig från lärarutbildningen.</p><p>Det stöd som erbjöds lärare som arbetade med elever med ADHD diagnos var i första hand handledning från olika resurscentrum men specialpedagogerna ansåg att många lärare på skolorna i första hand önskade mer praktiskt stöd i sitt arbete med eleverna.</p><p>Enligt specialpedagogerna var det inte alltid själva undervisningssituationen som blev en svårighet för eleven med ADHD diagnos utan den fria tiden som till exempel raster, matsalen eller fritids där vuxenstödet minskar och eleven måste klara mer på egen hand.</p><p>Specialpedagogerna ansåg att diagnosen i sig inte gjorde någon märkbar pedagogisk skillnad för eleven i skolan, men att den kunde vara en hjälp för skolan att kunna förklara för eleven och föräldern vad svårigheterna kunde bero på.</p>

<p>In the beginning of 2002 a new kind of debate started inside the Swedish trade unions that also were published in the newspapers. The debate was about if the Swedish trade union</p><p>should organize the undocumented workforce or not. In this thesis I will deal with this issue and also investigate what kind of solutions the trade unions in Sweden use on this new</p><p>phenomenon, a phenomenon that recently have become a social and political problem during the last years. This is a new subject within political science and there is limited research made before. Because of that, this thesis will be empirical, inductive and exploring by its nature. The main question in this essay is “How do the Swedish trade unions think about organizing the undocumented workers and what do they believe that the union can do to make the undocumented workers circumstances easier?” In order to answer that I had to used four additional questions; which are the main trade unions in Sweden and which of them are in</p><p>contact with the undocumented workers? Who are undocumented and what does it mean? Which are the trade unions standpoints and arguments in the organization question? What do the Trade unions believe that they can do to make the situation easier for them who are undocumented?</p><p>Briefly are my conclusions that the trade unions in Sweden are divided about if they should organize or not. Sveriges Arbetares Centralorganisation is the only trade union that</p><p>organizes the undocumented workers today but Fastighetsanställdas Förbund express that they want to do it too. In the latest month, a new cooperation have started between undocumented workers and the trade unions LO, TCO, Fastighetsanstaälldas, Hotell och</p><p>Restaurang and SEKO. Perhaps this cooperation will make the situation at work and life a little bit easier for the undocumented.</p>