Denna studie har haft som syfte att undersöka ungas inställning till facklig organisering. För att uppfylla syftet har studien ämnat att besvara följande frågeställningar: Vilka motiv framhålls för facklig organisering? Vilka motiv framhålls emot facklig organisering? Hur kan ovanstående förstås och diskuteras i förhållande till tesen om individualisering? För att uppfylla syftet har studien utgått från den kvalitativa ansatsen för att söka djupare förståelse för ungas inställning till facklig organisering. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter har skett genom ett målinriktat sådant med följande urvalskriterier: (1) respondenterna skulle ha tillsvidareanställning, (2) vara mellan 20 och 27 år, (3) inte vara studerande, (4) inte ha ledande position i arbetet eller (5) avlagt högskole- eller universitetsexamen. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på att unga med tillsvidareanställning gav uttryck för en positiv inställning till facklig organisering. Resultatet visade också på att kollektiv handlande, säkerhet, trygghet och känsla av tillhörighet var viktiga faktorer till den positiva inställningen till facklig organisering. Respondenterna påvisade inga direkta motiv emot facklig organisering, om än de till viss del betraktade kostnaden som negativt. Av resultatet från studien kan en tyda att individualiseringsbegreppet är något som inte kommer till uttryck bland respondenterna. Å ena sidan när respondenterna upplevde ha en positiv inställning till facklig organisering, å andra sidan när respondenterna valt att organisera sig fackligt i syfte att bland annat eftersträva kollektivt handlande.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Europeiska socialfondens (ESF) horisontella principer översätts i region Sydsveriges projektägares skriftliga ansökningar, med hjälp av ett konstruktivistiskt och nyinstitutionellt perspektiv. Genom en beskrivande idéanalys tillsammans med Carol Lee Bacchis ansats om problemrepresentation ämnar uppsatsen besvara frågeställningar som berör hur de horisontella principerna i ESF:s policydokument beskrivs, vilka effekter denna beskrivning får samt hur de rekonstrueras i lokala projektansökningarna. Uppsatsens resultat hävdar att det finns en rekonstruering av policydokumentet i projektansökningarna, där de horisontella principerna inte fullständigt bäddas in i den lokala kontexten, det vill säga särkopplas. Projekten måste anpassa sig till de strukturer som finns i dess omgivning, bland annat ESF:s riktlinjer och krav. Det sker på så sätt en institutionalisering av, i detta fall, EU:s strukturer i svensk offentlig organisering. / The aim with this thesis is to study how the horizontal principles of the European social fund translates in Swedish project applications. The perspectives used to study how the horizontal principles of the European social fund are described, what effects the descriptions have and how they are reconstructed in the project applications are social constructivism and neo institutional theory. To study translation this thesis uses descriptive idea analysis and Carol Lee Bacchi ́s method What ́s the problem represented to be?. The results of the analysis show that the project applications reconstruct the horizontal principles of the European social fund, but they are not fully embedded in the local context, hence decoupling. The projects have to adapt to the dominating structures of the European social fund, thus that the public administration in Sweden will institutionalize the structures of the European social fund.

No description available.

Eriksson, J & Nätterlund, D. En tydligare väg mot självförsörjning. En studie av ett pilotprojekt inom ekonomiskt bistånd. Examensarbete i socialt arbete 15 högskolepoäng. Malmö universitet: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för socialt arbete, 2018. Vårt syfte är att undersöka om och i så fall hur införandet av pilotprojektet “tidig inskrivning” inom ekonomiskt bistånd på socialtjänst Väster påverkar socialsekreterarnas arbete. Vidare är vårt syfte att undersöka om och i så fall hur arbetssättet inom projektet inverkar på hur socialsekreterarna uppfattar sin yrkesroll. Utifrån detta syfte valdes en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer för insamling av vår empiri. Examensarbetets resultat bygger på intervjuer med sex socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd inom pilotprojektet. För att analysera vårt insamlade material har vi använt oss av delar av domänteori för socialt arbete samt de teoretiska begreppen yrkes- och organisationsprofessionalism. Våra resultat visar att socialsekreterarnas dagliga arbete och arbetssätt har påverkats av pilotprojektet, denna påverkan är emellertid liten i omfattning. Det går även utifrån resultatet att utläsa att projektet tydliggör aktivering som en central princip för arbetet inom ekonomiskt bistånd vilket ligger i linje med tidigare forskning. De medverkande socialsekreterarna upplever att deras yrkesroll förändrats om än endast lite. De upplever att det blivit tydligare både för dem och för klienterna att de främst arbetar med andra delar av det sociala arbetet än planeringen mot självförsörjning. Slutligen kan vi utifrån vårt resultat se att såsom arbetet är utformat och de förändringar som projektet medför förstärker organisationens inflytande på yrkesrollen och professionen, vilket kan förklaras genom begreppet organisationsprofessionalism. Detta eftersom professionens intressen överskuggas av organisationens och professionens handlingsutrymme begränsas. Nyckelord: aktivering, arbetssätt, ekonomiskt bistånd, organisering, självförsörjning, socialsekreterare / Eriksson, J & Nätterlund, D. A pronounced direction towards self-supporting. A study of a project within social assistance. Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of social work, 2018. The aim of this study is to explore if and in that case how a new project called “tidig inskrivning” implemented at socialtjänst Väster affects the social service workers job within social assistance. Furthermore, our aim is to explore if and in that case how the project affects the social service workers perception of their profession. Based on this aim, a qualitative approach was chosen with semistructured interviews as the basis for collecting our empirical data. The results of our study are based on interviews with six social service worker who work with social assistance within the project. To analyze our empirical data, we have used parts of the domain theory for social work together with the theoretical concepts professional and organizational professionalism. Our findings show that the daily work and working methods of the social service workers have been affected by the project, however this impact is small. It is also shown in the results that the project clarifies activation as a central principle in social service workers way in which they perform their work. Due to that activation becomes an important central guiding principle that directly affects the social service workers within the project. This focus on activation is also correspondent with the previous research we discussed in our study. This also has an impact on how the social service workers experience their profession, that it is more clear both for them and for their clients that the aim is self support and that the social service workers mostly focus on other social matters. Finally, on the basis of our results, we can conclude that social service workers tend to work on the basis of organizational professionalism, as the profession's own interests are secondary to the organization due to restricted discretion. Keywords: activation policy, organization, self-supporting, social assistance, social service worker, work procedure

Klimatångest är ett begrepp som blivit alltmer aktuellt i och med de pågående klimatförändringarna. Klimatångest kan drabba unga genom en stor oro inför framtiden baserat på klimatförändringarnas konsekvenser. Denna uppsats fokuserar på gymnasieungdomar med klimatångest och hur de agerar på den. Syftet med studien är att se hur denna grupp resonerar kring varför de har klimatångest och varför de agerar på ett visst sätt. Detta ska skapa en bredare förståelse för den generation som drabbats av klimatångest och hur deras engagemang ser ut. För att besvara syftet har en av frågeställningarna varit: vad har skapat unga människors klimatångest? Hur agerar unga för att hantera sin klimatångest? Varför väljer unga med klimatångest att engagera sig på ett visst sätt? Studien bygger på en definition av klimatångest där den kan se olika ut för olika individer, men där det fortfarande kategoriseras som klimatångest. Studien är sedan gjord genom åtta intervjuer med ungdomar som går på gymnasiet i Stockholm respektive Uppsala. Intervjuerna genomfördes enskilt och utgick ifrån en intervjuguide. Den fokuserade på ett antal delområden, som andra samhällsintressen och deras allmänna oro inför framtiden, innan klimatångest samt klimatengagemang behandlades. För att finna samband i respondenternas svar, användes transkribering och sedan kodningsträd för att kunna se de mest relevanta delarna.  Resultatet från studien visade att respondenterna hade en övergripande framtidsoro där klimatångesten var inkluderat som ett område. Oron grundade sig i globala problem som inte primärt drabbar oss i Sverige snabbast, men det ökar otryggheten i världen. Sociala medier var ett viktigt hjälpmedel för de allra flesta. Delvis genom att publicera och dela innehåll samt framför allt ta del av information. Många av respondenterna hade deltagit i större demonstrationer och ansåg det som viktigt att som individ delta i det du tycker är viktigt. De gjorde dock skillnad på sådant engagemang och vara aktiva i en organisation. Där var intresset högst begränsat.

Syftet med studien var att undersöka och beskriva hur rektorer i egenskap av pedagogiska ledare bedriver grundskolans förbättringsarbete. Olika rapporter beskriver rektorsfunktionen som komplex, men få rapporter och forskning belyser rektorers erfarenheter och reflektioner över rektorsuppdraget i relation till skolförbättring. För att nå undersökningens syfte besvarades följande forskningsfrågor: Hur reflekterar rektorer över sitt pedagogiska uppdrag i förhållande till skolförbättring? Vilka tillvägagångssätt upplever rektorer är värdefulla att använda sig utav för att uppnå skolförbättring? Vad för svårigheter i det pedagogiska ledarskapet upplever rektorer att de erfar i samband med organisering av skolförbättring? En kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer med tio rektorer har genomförts. Studien har utgått från en konstruktivistisk epistemologi med en hermeneutisk vetenskapsteori för analys och tolkning av datainsamlingsfrågorna.  Resultaten visar att rektorernas reflektioner och erfarenheter av rektorsuppdraget både skiljer sig åt och har gemensamma nämnare. Det pedagogiska uppdraget beskrivs som mångfacetterat av samtliga rektorer. Rektors pedagogiska ledarskap skildras som att leda processer, leda andra, skapa förutsättningar och ge vägledning. Skolförbättringsarbetet innebär att varje läsår identifiera utvecklingsområden, arbeta med dessa och följa upp genom kommunikation i olika mötes- och samarbetsstrukturer. Enligt rektorernas erfarenheter är värdefullt tillvägagångssätt för att uppnå skolförbättring att skapa gemenskap, distribuera ledarskapet, vara en närvarande skolledare och vara synlig ute i verksamheten för personal och elever. Enligt rektorernas reflektioner är delaktighet och engagemang hos lärare viktigt i förbättringsarbetet.  Yttre faktorer påverkar hur rektorer bedriver skolans verksamhet. / <p>2020-06-08</p>

Studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet är enligt forskning viktigt för elevers ökade valkompetens. Under utbildningen och vid extraarbete har vi som författare till studien uppmärksammat att ett stort fokus läggs på den snäva vägledningen och att ansvaret till stor del läggs på den enskilda vägledaren och således inte blir hela skolans ansvar.Studies syfte ämnar utreda hur rektorer arbetar med målsättning, planering och organisering för studie- och yrkesvägledning i det vida perspektivet med tanke på att studie- och yrkesvägledning enligt Skolverket ska vara hela skolans ansvar. De frågeställningar som ligger till grund för studien är förkortat: På vilket sätt organiserar och planerar rektorer den vida vägledningen i grundskolan? Hur viktigt anser rektorer i grundskolan att det egna arbetet med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse är? Och vilka uppsatta mål finns kopplat till studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse och hur arbetar rektorer med dessa?Studien är kvantitativ och har baserats på en enkätundersökning där 100 rektorers svar är grunden för resultatet. För att analysera resultatet som framkommit i studien har vi använt oss av ett organisationsteoretiskt perspektiv, frirumsmodellen och implementeringsteori. Det här för att kunna visa hur politiska och organisatoriska förutsättningarna spelar roll för implementering av vid vägledning i skolan.Studiens resultat visar att rektorer värderar den vida vägledningen högt men att det å andra sidan inte arbetar med målsättning, planering och organisering i den utsträckning de hade önskat. Majoriteten av rektorerna svarar att de har uppsatta mål från huvudman/kommun att arbeta utifrån gällande studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, medan 5 av 10 rektorer som arbetar i lågstadiet inte vet om de har/inte har uppsatta mål gällande studie- och yrkesvägledning på den enskilda skolan. Vi kan se att det finns en trend av att rektorer i högstadiet i högre utsträckning arbetar med studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse än rektorer i lågstadiet, vilket skulle kunna förklaras av att merparten av tid för studie- och yrkesvägledning fokuseras på högstadiets elever.

Under en längre tid har sjukvården brottats med en ökande personalproblematik, då många sjuksköterskor antingen blir sjuka eller väljer att säga upp sig. Sedan fem år tillbaka råder det även åretruntbrist på personal och notorna för hyrpersonal närmar sig astronomiska belopp. Hur organisationer väljer att organisera sig har visat på att ha stora konsekvenser för den operativa verksamheten. Föreliggande studie undersöker hur den operativa domänen upplever att verksamheten är organiserad och hur det påverkar deras arbete.Den teoretiska referensramen utgår från teorier om domäner, governmentality, positiv psykologi, krav-kontroll-stöd-modellen och copingstrategier. Vi har även använt oss av Lisbeth Rydéns studier kring arbetsmiljö och annan forskning som är relevant för ämnet. Studien utfördes med hjälp av kvalitativ metod i en kommun i södra Sverige med sjuksköterskor som arbetade på en akutmottagning.Resultatet visar att det finns skillnader i hur den operativa och den strategiska delen av verksamheten planerar och utför sitt uppdrag, och att det inom verksamheten saknas kanaler för kommunikation mellan dessa. Det leder till att det saknas en samstämmig syn på verksamheten och osäkerhet kring hur man kommer tillrätta med de problem som uppstår i arbetet. Sjuksköterskorna tvingas fatta egna beslut i verksamheten som blir kortsiktiga lösningar på problem som får långsiktiga effekter. Det kortsiktiga tänket skapar en upplevelse av stress och en känsla av otillräcklighet som egentligen kan definieras som frustration på grund av organiseringen. För att klara miljön försöker de se optimistiskt på framtiden, fokusera på arbetets positiva sidor, och inte sällan särkoppla mellan det som händer och hur de tolkar det känslomässigt.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att stötta barns kamratrelationer. Studien är kvalitativ och data har samlats in genom tio enskilda semistrukturerade intervjuer med förskollärare från fem kommuner. Resultat visar att möjligheten för att organisera undervisning i syfte att stötta barns kamratrelationer för vissa förskollärare anses vara en självklarhet medan det för andra är ett privilegium. Vår slutsats är att förskollärares förutsättningar i att möta barns behov av gemenskap inte är likvärdiga, att det som konsekvens resulterar i att strukturella förutsättningar villkorar möjligheterna för förskollärare att stötta barns kamratrelationer och att detta i sin tur drabbar barns utveckling och välmående.

Lärande förknippas oftast med barn och skolmiljö men lärande kan behövas livet ut för att kunna utveckla kompetens även i arbetslivet. Den här uppsatsen handlar om lärande på arbetet, det vill säga arbetsplatslärande. Arbetsplatslärande innefattar det lärande som är relaterat till arbete och/eller arbetsplatsen. Syftet med den här studien var med utgångspunkt i chefers beskrivningar skapa djupare förståelse för förutsättningar att organisera arbetsplatslärande. Vald metod för studien var semi-strukturerade intervjuer med sex chefer som arbetade med utbildningsfrågor. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av ”The Two Triangle Model” (Eraut, 2004), som beskriver hur lärandefaktorer och kontextfaktorer inverkar på arbetsplatslärande. Resultatet av den här uppsatsen har tydliga samband med Eraut (2004). Resultatet visar att intervjupersonerna säger sig organisera olika lärandeaktiviteter med syfte att medarbetarna ska lära sig av varandra för att bygga goda relationer mellan varandra. Fortsättningsvis försöker de skapa en lärandekultur, de säger sig vara positiva till de som vill lära sig nya uppgifter och säger sig uppmuntra de medarbetare som vill fortbilda sig. Vidare säger de sig försöka kommunicera tydliga, positiva förväntningar till sina medarbetare för att det ska skapas ett lärande i arbetet.  I studien framkommer det att lärande tillsammans med kollegor, motivation och feedback är viktigt och bidrar till medarbetarnas arbetsplatslärandelärande. Stöd, i form av tillgänglighet för samtal och diskussioner mellan chefer och medarbetare kan också vara viktigt eftersom det kan skapa självförtroende vilket ökar förmågan att kunna applicera sitt lärande på arbetet. Det kan vara så att det skulle behövas avsättas mer tid för att diskutera och reflektera över sina arbetsuppgifter både med kolleger och chefer. Hinder och utmaningar som framkom var svårigheten att hitta rätt sätt att stötta enskilda individer eftersom alla människor är olika och har olika förutsättningar. En annan utmaning som framkom var att det kunde upplevas som att det fanns distans mellan olika verksamheter rent fysiskt och att det därför var utmanande att få dessa att samarbeta med varandra. / Learning is often associated with children and school environment; however learning may be required throughout life in order to improve skills and competence in working life also. This essay is about learning at work, i.e. workplace learning. Workplace learning comprises learning related to profession or/and the workplace itself. The purpose of this study was to create a deeper understanding of the preconditions necessary for organising workplace learning; based on descriptions provided by executives and other persons in leading positions. The method chosen was semi-structured interviews with six executives/leaders, whom of which four from the field of labour market and education, and two working within the social care sector. The empirical data gathered, has been analysed according to The Two Triangle Model (Eraut, 2004), which describes how factors of learning and context affect workplace learning. The result of this essay shows clear connections to Erauts (2004) and indicates that the interviewees organise different activities with the aim of peer learning and founding good relations between co-workers. In addition, they strive to create a learning-friendly environment and encourage those who want to learn new skills or/and further education. Also, the interviewees try to communicate clear and positive expectations towards employees as a stimulus for workplace learning. The study shows that peer learning, motivation and feedback is important and contribute to learning at one’s workplace. Support, in terms of dialogue and discussion between executives and employees may also be important since it strengthen self-confidence which improves the ability to apply new knowledge and skills at work. Possibly, it is necessary to allot more time for discussion and reflection concerning tasks, between colleagues as well as between executives. Obstacles and challengers detected as to organising workplace learning were finding the suitable support for each person since everybody is an individual with different situation and conditions. Another issue was the geographical distance between different units which could complicate co-operation