Det är väldigt populärt att spela upp musik på YouTube. För flitigamusikanvändare finns en tydlig nackdel vid musikanvändning på YouTube, eftersom tjänsten ursprungligen är skapad för enbart hantering av videoklipp. I denna uppsats har det undersökts hur YouTube kan förbättras för användaresom nyttjar tjänsten till uppspelning av musik. Studien grundas på litteraturstudier och en förundersökning gjord på 34 personer, där 97 % använder YouTube till musiklyssning. Genom att tillämpa metoder somanvänts för studien har det blivit möjligt att ta reda på vad som värdesätts vid organisering och uppspelning av musik. Slutligen har användartester på en egenutvecklad prototyp gjorts där resultat visar att tillämpningar som används för studien skulle kunna användas för att förbättra organisering ochuppspelning av musik på YouTube. / Playing music on YouTube is very popular. For frequent users there is a distinguishable disadvantage when using YouTube to play music, since the service originally was created to handle video clips. In this theses it has been researched how YouTube could improve for users that use the service to play music. The study was founded on literature studies and a pilot study conducted with 34 people, where 97 % uses YouTube too listen to music. By applying methods used for this study it was possible to find out what aspects are valued concerning organization and playback of music. Finally, user tests were conducted using a prototype showing results of applications made could be used to improve organization and playback of music on YouTube.

Studiens syfte handlar om att undersöka förskoleavdelningars organisering av ateljéer utifrån miljö och material samt pedagogers erfarenheter av estetisk verksamhet för yngre barn. Metod för datainsamling består av fotografering av miljö samt kvalitativa intervjuer med förskolepedagoger från tre olika avdelningar. För att analysera det insamlade materialet använde vi oss av Barads teoretiska perspektiv om agentisk realism utifrån begreppen intra-aktivitet, agens och performativitet. Genom studiens resultat kunde vi se skillnad i sättet man väljer att organisera material, hur man tänker att barnen ska använda ateljén samt förhållningssätt kring den estetiska verksamheten. De slutsatser vi dragit utifrån resultaten är att organisering av rum och material skapar olika förutsättningar för estetiska göranden. Barns tillgång till olika estetiska material i de förskolateljéer vi har studerat kan ses som beroende av hur man förväntar sig att barnen ska använda material, och även utifrån vilket material barn i olika åldrar förväntas kunna hantera. Vidare kom vi fram till att organisering av ateljéer i de förskoleavdelningar vi har besökt står i viss relation till pedagogiska föreställningar som berör förskoleverksamheten som helhet, inte enbart synen på estetik som ämne i förskolan. Organisering av ateljéer utgår från pedagogers praktiska erfarenheter men dessa erfarenheter kan även sägas stå i viss mån i relation till vilken pedagogisk kunskapssyn som man har.

Bakgrund: Processorientering kommer ursprungligen från den tillverkande industrin och är en förbättringsåtgärd som det har fokuserats på i den offentliga sektorn den senaste tiden. Den traditionella organisationsstrukturen i sjukvården är särskiljande på flera sätt. Processorientering anses kunna lösa problem som finns i den traditionella sjukvårdsorganisationen, däremot kan andra problem med processorientering i sjukvården uppstå. Syfte: Syftet med denna studie är att analysera processorienteringens tillämpningsmöjligheter i sjukvården. Vi ämnar därmed studera i vilken utsträckning processorientering är tillämpbar i svensk sjukvård. Kunskapsbidrag: Studien kommer bidra med att öka kunskapen om det processorienterade arbetssättet i sjukvården. Resultatet kommer att vara till nytta för landsting och regioner som arbetar med eller funderar på att implementera processorientering. Metod: Denna studie har tillämpat en kvalitativ fallstudiedesign. Fallet processorientering i svensk sjukvård har undersökts genom att studera sjukvården i tre regioner, där elva intervjuer har genomförts. Tre förutsättningar av processorientering har identifierats och sedan analyserats i en sjukvårdskontext för att undersöka tillämpbarheten i svensk sjukvård. De tre förutsättningarna är kundfokus, standardisering och helhetsbild. Slutsats: Processorientering i sin helhet är ej tillämpbar i svensk sjukvård. Kundfokus går ej att uppnå på grund av svårigheter att identifiera vad som skapar värde för kunden samt uppfylla och överträffa kundens behov. Standardisering kan inte uppnås på grund av arbetsprocessernas komplexitet. Förutsättningen helhetsbild av processer går att uppnå genom att skapa en förståelse för hur processen hänger ihop. Däremot kan processorientering vara tillämpbar i vissa delar av en sjukvårdsorganisation samt att utvalda aspekter av processorientering kan vara fördelaktiga i sjukvården. / Background: Process orientation originates from the manufacturing industry and is an improvement measure that has been in focus over the past few years in the public sector. The traditional organizational structure of health care is distinctive in several ways. Process orientation is often considered the solution to problems found in the traditional health care organization however, process orientation may also create other problems. Contribution: This study will increase knowledge about process orientation in health care. The results of the study will be useful for county councils and regions that work with process orientation or are considering implementing it. Aim: The aim of this study is to analyze the applicability of process orientation in health care. We intend to study in what extend process orientation is applicable in Swedish health care. Methodology: This study has a qualitative case study design. The case of process orientation in Swedish health care has been investigated by studying health care in three regions, where eleven interviews have been conducted. Three qualifications of process orientation have been identified and then analyzed in a health-care context, in order to investigate the applicability to Swedish health care. The three qualifications are customer focus, standardization and an overall picture of the process. Conclusion: Process orientation is not applicable to the Swedish health-care system. Customer focus cannot be achieved due to difficulties in identifying what creates value for the customer as well as fulfilling and exceeding the customer's needs. Standardization cannot be achieved because of the complexity of the work processes. An overall picture of the process can be achieved by creating an understanding of how the process is interrelated. However, process orientation can be applied to some areas of a health care organization and selected aspects of process orientation may be beneficial in health care.

Bakgrund: Effekterna av det som kommit att kallas New Public Management, där offentliga verksamheter specialiserats i icke-överlappande roller och funktioner, gör det svårt att organisatoriskt hantera komplexa samhällsutmaningar. Hållbarhetsfrågor överskrider territoriella och organisatoriska gränser och dess lokala problem och lösningar utgör en del i en kollektiv och global utveckling. Sådana gränsöverskridande och komplexa utmaningar sägs kräva välfungerande samverkan mellan diversifierade kunskapsperspektiv och erfarenheter som möts över gränser. Samtidigt betonar den empiriska forskningen en hög grad av utmaningar i försök till sådana samverkansprocesser. I en skandinavisk kontext har ett ökat erkännande för utmaningarna i den befintliga specialisering lett till försök av ökad integration samtidigt som forskningen efterfrågar insikter bortom abstrakta och romantiska bilder av institutionella samarbeten.Syfte: Studien syftar till att beskriva komplexiteten i organiseringen av den offentliga förvaltningens uppdrag att stödja en socialt hållbar utveckling. Att framhålla den sociala hållbarhetens analytiska och organisatoriska komplexitet samt att undersöka hur olika organisatoriska förutsättningar påverkar arbetets organisering.Metod: Studien har genomförts med en kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med tio folkhälsostrateger, en processledare och en enhetschef vid Västra Götalandsregionen. Det utvalda studieobjektet har som en enhet ett samlat ansvar att samordna, bedriva och stärka regionala, delregionala och kommunala processer för social hållbarhet.Slutsats: Organiseringen för en socialt hållbar utveckling konstrueras i en ständigt pågående anpassningsprocess; ett problemskapande (utifrån praktiska möjligheter) – en problemlösning (utifrån praktiska möjligheter) – en potentiell utveckling. Utveckling kan innebära en förhoppning om socialt lärande mellan samverkansparterna eller mer konkreta insatser och arbetsprocesser. Frånvaron av formell organisation i det gränsöverskridande arbetet ställer krav på en ständigt pågående organisering där den informella arbetsinramningen innebär höga krav på flexibilitet och förmåga hos den enskilda gränsgångaren. / Background: The impacts of new public management reforms, where public organizations are organized into distinct and separate units of specialized roles and functions, complicates our ability to address complex societal challenges. Sustainability issues transcend both territorial and organizational boundaries and its local problems and solutions are part of a collective and global development. Tackling such boundary-spanning and complex challenges are said to require well-functioning collaborative efforts, where diverse knowledge perspectives and experiences meet across boundaries. Concurrently however, empirical research highlights a high degree of challenges in such collaborative efforts. In a Scandinavian context, increased recognition of the challenges in the existing specialization has led to efforts of increased integration, while at the same time researchers are asking for more insights beyond abstract and in many cases romantic images of institutional collaboration.Purpose: This study aims to describe the complexity in organizing for the Swedish public administration’s aim of a socially sustainable development. To emphasize the analytical and organizational complexity of social sustainability and to examine how different organizational preconditions affect the organization of work.Method: The study was conducted using a qualitative research method, through semi-structured interviews including ten public health strategists, one process manager and one unit manager in Region Västra Götaland. As a unit, the selected study object has a unified responsibility to coordinate, and strengthen regional, sub-regional and municipal processes for social sustainability.Conclusion: The process of organizing for social sustainability is constructed in a continuous, complex process of adjustment; problem creation (based on “practicalities”) – problem solution (based on “practicalities”) – potential advancement. Advancement in the sense of increased social learning between different collaborative actors or more concrete results in the form of activities or work processes. The absence of formal organization in the cross-boundary work requires a constantly ongoing process of organizing where the informal framing of cross-boundary work places high demands of ability and flexibility on the individual cross-boundary strategist.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett intersektionellt perspektiv undersöka organiseringsprocesser inom den kommunala förvaltningen som konstruerar och reproducerar ojämlikhet. Frågeställningen om hur ojämlikhet konstrueras och reproduceras i organiseringen av den kommunala hemtjänsten undersöks med utgångpunkt i betydelsen av kön/genus, sexualitet, klass och ”ras”/etnicitet. Mitt teoretiska ramverk utgörs av dessa teoretiska fält inklusive begreppet intersektionalitet samt genus- och organisationsforskaren Joan Ackers teori om organisationer som ojämlikhetsregimer. För att undersöka organisationernas ojämlikhetsregimer har jag intervjuat fem undersköterskor inom den kommunala hemtjänsten i en svensk storstadsregion för att åskådliggöra de praktiska aktiviteterna som organiserar arbetet. Mina resultat visar bland annat på några av de organisationsprocesser som skapar ojämlikhet, att ojämlikheterna nästan uteslutande är obegripliga för organisationen och att dessa därför legitimeras. Ett exempel är hemtjänstens begär efter femininitet som osynliggörs och på så vis fastställer yrkets låga position i organisationens hierarki. Jag visar även att hetero- och cisnormativitet råder i de informella interaktionerna medan en ”gör jobbet” och som därför verkar osynliggörande och exkluderande för dem som bryter mot dessa normer. Rasism genomsyrar samtliga undersökta delar av organisationernas ojämlikhetsregimer. Jag synliggör även den hegemoniska maskuliniteten som en faktor som skapar och upprätthåller den könssegregerade arbetsmarknaden (och organisationen) där hemtjänsten som kvinnodominerande arbetsplats erbjuder en trygg frizon. / The purpose of this essay is to investigate, through an intersectional perspective, organizational processes within the municipal administration that construct and reproduce inequality. The question of how inequality is constructed and reproduced in the organization of the municipal home care service is examined on the basis of the significance of sex/gender, sexuality, class and race/ethnicity. My theoretical framework consists of these theoretical fields including the concept of intersectionality and the gender and organizational researcher Joan Acker's theory of organizations as inequality regimes. In order to investigate the organizations' inequality regimes, I interviewed five assistant nurses within the municipal home care service in a Swedish metropolitan region to illustrate the practical activities that organize the work. My results show, among other things, some of the organizational processes that create inequality, that the inequalities are almost entirely incomprehensible to the organization and that these are therefore legitimized. One example is the home care service's desire for femininity that is invisible and thus determines the profession's low position in the organization’s hierarchy. I also show that hetero- and cisnormativity prevail in the informal interactions while "doing the work" and which therefore exclude and make those who do not conform to these norms invisible. Racism permeates all the investigated parts of the organizations' inequality regimes. I also highlight the hegemonic masculinity as a factor that creates and maintains the gender-segregated labor market (and the organization) where home care service as a women-dominated workplace offers a safe zone.

The Swedish pharmacies have gone through a period of many changes during the last decade, due to the deregulation of the pharmacy market in 2009. Beside the traditional mission to provide medicine and qualified advice to the citizens, a commercial mission with profitability demands has been added. The purpose of this study was to contribute to a new understanding of the leadership processes at pharmacies. The point of departure was a broadened perspective of leadership, where leadership is seen as the effects of social processes in organizing and understanding of the goals and aims of the work. The theoretical framework included theories of organizing, sensemaking and professionalism. The design of the study consisted of a case study based on participant observations and semi-structed interviews at two pharmacies. The findings showed that there were four institutional logics that explained and guided the employees’ behaviours; efficiency, sales, quality and customer satisfaction. Each logic was connected to certain characteristics of the leadership processes; the sensemaking of the direction of work and the organizing in action nets. The direction of work was understood either from the employees’ organizational or professional identity and the organizing consisted either of dense or sparse action nets. It was also apparent that the leadership processes for the different institutional logics were opposing to one another in several situations, which challenged the identities and hindered the collective understanding of the work. These institutional logics were also reflected in the pharmacies’ dual missions, where the aim for efficiency and sales formed the prerequisites for the business and the aim for quality and customer satisfaction represented the legitimacy of the profession and the organization.

Den svenska arbetsmarknadens struktur har under den senaste tiden genomgått betydande förändringar, vilket har satt sina spår i hälso- och sjukvårdssektorn. Detta blir uppenbart i granskningen av professionella gruppers sammansättning, då andelen inhyrd personal inom hälso- och sjukvården ökat på senare år. Förändringen har präglats av svårigheter och problematik, vilket synliggjorts i media. Nackdelarna med inhyrd personal har fått betydligt större utrymme i media än fördelarna. Denna studie ämnar undersöka det upplevda samarbetet inom professionella grupper i hälso- och sjukvården. Den professionella gruppen utgörs av tillsvidareanställd vårdpersonal som arbetar heltid samt inhyrd vårdpersonal som är anställda under en kortare period. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en djupare förståelse för ämnet. Därefter genomfördes fem intervjuer med både heltidsanställda och inhyrda sjuksköterskor som arbetade på en akutvårdsavdelning. Studien indikerar att samarbetet på avdelningen påverkades negativt av ojämna ansvarsförhållanden. Även faktorer utanför avdelningen, som sjukhusets organisationsstruktur, påverkade samarbetet. Samarbetssvårigheterna blev också synliga i teamarbetet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare beskriver att de organiserar verksamhetentill barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF). För att undersöka detta användese-postintervju där fem verksamma förskollärare i två närliggande kommuner beskrev hur deorganiserar verksamheten till barn med NPF. Den teoretiska utgångspunkten i studien utgårfrån det relationella specialpedagogiska perspektivet och det kategoriska specialpedagogiskaperspektivet. De mest framträdande resultaten är att förskollärarna i studien arbetar för attanpassa verksamheten efter individens behov och att specialpedagogik innebär att hittalösningar för att alla barn ska ges möjlighet till utveckling och lärande. Relationen mellan barnpedagog-vårdnadshavare framträder som betydelsefull för barns utveckling och lärande.Resultatet visar även att organisering av miljön sker på olika sätt och skiljer sig åt mellanförskollärarnas beskrivningar. Erfarenheter, kollegialt lärande, föreläsningar och utbildningframträder som viktiga aspekter i arbetet med barn som har NPF.

Digitaliseringen är ett begrepp som har möjliggjort förändring av många processer i samhället, och som likaså har omformat den geografiska uppfattningen av rummet samt hur vi konkret använder oss av rummet. Denna uppsats studerar hur arbete har förändrats i och med digitaliseringen, i relation till den fysiska arbetsplatsen. Studien har undersökt den aktivitetsbaserade arbetsplatsen som implementeras på allt fler organisationer till följd av ett ökat digitalt arbete, hur den används och hur den bemöter ett digitalt arbetssätt. Detta har studerats via konceptet hybrida rum som beskriver integrationen av det fysiska rummet och det digitala rummet. Detta blir en viktig utgångspunkt för analysen då alltför många processer i de olika rummen integreras och blir till en helhet. Bakgrund till den aktivitetsbaserade arbetsplatsen och hur arbetet är tänkt att bedrivas där ställs mot hur arbetet faktiskt organiseras på denna plats, samt hur inställningen till arbetsplatsen ser ut. Detta har undersökts via en kvantitativ enkätstudie med tre stycken företag med aktivitetsbaserade arbetsplatser. Den geografiska analysen visade på att den aktivitetsbaserade arbetsplatsen delvis underlättar det digitala arbetet då den gynnar medarbetarens flexibilitet och välmående. Ytterligare resultat visade på att den fysiska miljön inte på ett entydigt sätt kan påverka det digitala arbetssättet som finns på arbetsplatserna idag, samt att medarbetarnas inställning till arbetsplatsen varierade. Den fysiska miljön förändras med den aktivitetsbaserade arbetsplatsen, men det digitala arbetssättet fortgår ungefär som tidigare.

Vägledning är betydelsefullt enligt litteraturen, dock visar ett antal studier och granskningar på brister i arbetet med studie- och yrkesvägledning inom skolväsendet. Det som främst behöver utvecklas och stärkas är vägledning som hela skolans ansvar; organisering, ledning och styrning. Fokus för den här studien är gymnasiementorers upplevelse av sitt uppdrag relaterat till studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar, samt hur mentorer ser på sina förutsättningar att utöva och utveckla studie- och yrkesvägledningen utifrån sitt uppdrag. Förhoppningen är att studiens resultat ska bidra till att utveckla och stärka studie- och yrkesvägledning för att skapa hållbara effekter för både människor och samhället i stort. För studien valdes en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Sju gymnasiementorer vid en kommunal gymnasieskola intervjuades. Mentorerna är samtliga anställda som lärare vid både högskoleförberedande och yrkesprogram. Resultatet visar på att mentorerna upplever att de har och tar visst ansvar för studie- och yrkesvägledning, men att de har begränsade formella förutsättningar för mentoruppdraget generellt. Det finns få uttalade förväntningar och ingen formell beskrivning avseende vägledning specifikt för mentorerna. Studien visar även att mentorskap och vägledning har klara beröringspunkter med fler likheter än skillnader. Mentorerna i studien beskriver sitt arbete påfallande likt snäv/individuell vägledning. Utifrån studiens resultat framstår det som att skolväsendet och andra berörda aktörer skulle kunna dra nytta av ett vidgat perspektiv på vägledningens och mentorskapets former samt vilka funktioner som skulle kunna bidra till att utveckla studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar. I teorin se till forskning, i praktiken prova; exempelvis leda och organisera för att skapa förutsättningar för reflektion, samverkan och samarbete mellan olika funktioner i olika former.