<p>Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.</p>

Arbetets utgångspunkt är den svenska utvecklingen mot en välfärdsstat med en allt större tilltro till expertis och ett högt inflytande av professionella grupper. I och med industrialiseringen och tillkomsten av den svenska folkskolan förändrades barndomen och barnet blev synligt som en enskild grupp med specifika behov. Tilltron till föräldrarnas förmåga att tillgodose dessa behov var låg, de behövde upplysas av experterna och de professionella. Föräldrarna försökte hävda sina egna intressen och organiserade sig i föräldraföreningar under Målsmännens Riksförbund som från 1947 gav ut tidskriften Barn i hem, skola, samhälle. Arbetets frågeställningar rör de professionellas inflytande och utrymme i denna tidskrift. Undersökningen av författarnas titlar har visat att de som kom till tals i Barn utgjordes till en stor del av professionella. Föräldrarna är inte synliga och slutsatsen som dras är att Barn inte utgör något undantag från den allmänna synen på föräldrarna och att den därför ej kan betraktas som en verklig representant för dessa.

Den svenska arbetsmarknadens struktur har under den senaste tiden genomgått betydande förändringar, vilket har satt sina spår i hälso- och sjukvårdssektorn. Detta blir uppenbart i granskningen av professionella gruppers sammansättning, då andelen inhyrd personal inom hälso- och sjukvården ökat på senare år. Förändringen har präglats av svårigheter och problematik, vilket synliggjorts i media. Nackdelarna med inhyrd personal har fått betydligt större utrymme i media än fördelarna. Denna studie ämnar undersöka det upplevda samarbetet inom professionella grupper i hälso- och sjukvården. Den professionella gruppen utgörs av tillsvidareanställd vårdpersonal som arbetar heltid samt inhyrd vårdpersonal som är anställda under en kortare period. Inledningsvis gjordes en litteraturstudie för att få en djupare förståelse för ämnet. Därefter genomfördes fem intervjuer med både heltidsanställda och inhyrda sjuksköterskor som arbetade på en akutvårdsavdelning. Studien indikerar att samarbetet på avdelningen påverkades negativt av ojämna ansvarsförhållanden. Även faktorer utanför avdelningen, som sjukhusets organisationsstruktur, påverkade samarbetet. Samarbetssvårigheterna blev också synliga i teamarbetet.