Denna undersökning har haft karaktären av en kartläggning där avsikten varit att få en övergripande bild av hur organiseringen kring boendefrågan ser ut samt vilka resonemang som förs. Med formuleringen boendefrågan avses både boende i det egna hemmet (boendestöd) och boende i gruppbostad. Tolv kommuner har varit aktuella för undersökningen, utvalda efter befolkningsstorlek med följande gradering; under 25 000 invånare, mellan 25 000 och 120 000 samt från 120 000 och uppåt. Övergripande frågeställningar har varit; Hur ser organiseringen ut? Varför ser den ut som den gör? Vilka för- och nackdelar finns ur ett organisations-, personal- och brukarperspektiv, med det valda alternativet? De har tjänat till att komma åt var olika beslut fattas och hur möjligheterna till flexibilitet ser ut kring brukaren. Om behovet förändras, hur snabbt ändras insatsen? Ett antagande i undersökningen har varit att den organisatoriska strukturen påverkar beslutsprocessen, möjligheterna till flexibilitet och hur den enskilde får sina behov tillgodosedda. Detta i sin tur bygger på antagandet att flexibiliteten i såväl beslutsprocessen som verkställigheten är betydelsefull för en grupp individer vars problem och behov kan fluktuera väsentligt. Sammanfattningsvis antyder undersökningen att betydelsen av organiseringen kring beslut och verkställighet är underordnad betydelsen av enskilda medarbetares engagemang och samarbetsförmåga. I undersökningen förekommer exempel på olika former av organisering och där möjligheterna till flexibilitet och anpassning till den enskilde inte upplevs vara direkt kopplade till formen. Istället är det främst tre andra faktorer som påverkar, nämligen; - Enskilda handläggares och enhetschefers engagemang, samarbetsförmåga samt vilja att få till stånd en dialog och flexibilitet kring den enskildes insatser. - Enskilda handläggares och enhetschefers arbetstyngd. - Enskilda handläggares och enhetschefers förmåga samt vilja att tidigt koppla in verkställarnas kompetens. Rapporten är nr 20 (av 24st) i Boendeprojektet som är ett riktat projekt inom ramen för kansliet för Nationell psykiatrisamordning. Projektmedel beviljades av Socialstyrelsen år 2005 för ett uppdrag inom satsningen på psykiatri och socialt stöd och omsorg för personer med psykisk sjukdom och/eller psykiska funktionshinder. Projektet har letts av David Brunt, Institutionen för vårdvetenskap och socialt arbete, Växjö universitet.

No description available.

Vår uppsats behandlar skolämnena svenska och svenska som andraspråk och olika lärares arbetssätt i två skilda skolmiljöer. Syftet med arbetet var att granska hur lärare arbetar med läsinlärning d.v.s. vilka metoder lärare använder i sin undervisning och hur deras organisation av läsundervisningen går till. Vi ville studera om det fanns skillnader respektive likheter vad gäller lärares arbetssätt inom ämnena svenska och svenska som andraspråk. Läroplanens strävansmål nämner bl.a. att "skolan skall sträva efter att varje elev lär sig att utforska, lära och arbeta både självständigt och tillsammans med andra" (Läroplanen 1994, s. 9). I den ryske psykologen och läraren Lev Vygotskij (1896-1934) har vi hittat ett pedagogiskt tankesätt, där eleven ses i sitt sammanhang och där läraren anpassar sin undervisning så att eleven får möjlighet till utforskande och lärande. Vilket vi genom observation har studerat för att få en inblick om lärare brukar Vygotskijs teorier i praktiken. Vygotskijs sociokulturella perspektiv betonar även att språket och den sociala miljön påverkar- och kan påverka den kognitiva utvecklingen. Begreppet proximal utveckling innebär, inom denna kunskapsteori, att barnet klarar av att lösa uppgifter som är "snäppet över" den egna kunskapsnivån om någon med större erfarenhet hjälper barnet. Denna person kan vara en vuxen eller ett barn. I den här uppsatsen är det läraren som står i fokus d.v.s. hur lärare organiserar undervisningen för att anpassa den till elevernas kunskapsnivå samt hur lärare hjälper elever att gå vidare med en uppgift som de har svårigheter med. Vilket inom Vygotskijs perspektiv nämns för den proximala utvecklingszonen. För att få svar på våra forskningsfrågor utförde vi vår fältstudie under två veckor i år 1, då vi intervjuade fyra lärare och observerade deras organisation av läsundervisningen. Resultatet visade på stora likheter mellan samtliga lärares arbetssätt, bl.a. att de använde den traditionella metoden och LTG-metoden i sin läsundervisning. Den största skillnaden mellan de två skolorna i vår undersökning var lärares organisering av undervisningen. Skillnaden synliggjordes under observations- samt intervjutillfällen då lärare i skola A valde att arbeta mer abstrakt. Detta genom att t ex beskriva en skog, hur en skog ser ut och låta eleverna gissa vad det är hon beskriver samtidigt som hon artikulerar bokstaven s flera gånger. I jämförelse med lärare i skola B som arbetade med konkreta material genom att t ex visa en bild på en skog för att så småningom stimulera eleverna till abstrakt tänkande.

En-till-En projekt pågår som nationell datorsatsning i landets skolor samtidigt som det saknas omfattande forskning. Lärarna står inför en utmaning att planera och organisera den pedagogiska verksamheten. Studien fokuserar på lärarna och hur de med en sådan infrastruktur organiserar och planerar med de villkor som förändrar deras undervisning. Syftet med studien är att undersöka lärares planering och organisering av undervisning i en En-till-En miljö. Frågeställningen som studien skall ge svar på är: Hur upplever lärare i den svenska gymnasieskolan att deras planering och organisering av klassrumsundervisningen förändras med projektet En-till-En? Studien genomfördes med en kvalitativ undersökning där lärare på en svensk gymnasieskola intervjuades och observerades. Resultatet visar att lärarna upplever olika stora förändringar som de behöver ta hänsyn till i sin planering och organisering. Utmaningar som uttrycks är förändrade arbetssätt, svårighet med att nå ut med information samt att utbildning efterfrågas. Studien diskuterar hur lärarna kan förhålla sig till ett förändrat arbetssätt samt hur utbildning för lärarna kan ske kollegialt varvat med traditionell undervisning för lärarna. / One-to-One project is in progress as a national computer initiative while there is lack of extensive research. Teachers are faced with challenges to plan and organize pedagogical activities in the new environment. The study focuses on teachers and how they organize and plan their teaching under such new conditions. The purpose of this study is to investigate teachers' planning and organization of teaching in a One-to-One environment with the question: How do teachers in the Swedish upper secondary school perceive that their planning and organization of classroom teaching change with the project One-to-One? The study was conducted as a qualitative study in which teachers at a Swedish upper secondary school were interviewed and observed. The results show that teachers perceive various changes they need to take into account when planning and organizing. Challenges expressed are changing practices, difficulty in reaching out with information and training required. The study discusses how teachers can respond to changes in working methods and how education of teachers can be done with colleagues combined with traditional teaching for the teachers.

<p>Vårt mål med denna studie var att belysa den fysiska klassrumsmiljön och dess inverkan på elevernas lärande ur ett lärarperspektiv. Vi har gjort intervjuer med lärare på olika skolor, både moderna och äldre skolor som är i behov av renovering för att få en bredd och se om lärares tankar och uppfattningar varierar.</p><p>Med fysisk klassrumsmiljö så har vi inriktat oss på möbleringen, design och funktion. Där det bästa utifrån aspekter på trivsel och inlärningsklimat finns för barnen. Vi har valt att göra intervjuer med lärare för barn i de tidiga åldrarna, skolår 1-3, för att lyssna och få ett värde till varje enskild lärares uppfattningar.</p><p>Syftet med vår undersökning var att få reda på lärares olika uppfattningar hur de tänker kring den fysiska klassrumsmiljön. Om tanke och handling hänger ihop då lärare planerar så barnen får den bästa lärande miljön i klassrummet.</p><p>Frågeställningar som vi har arbetat med är:</p><p>• Vilken betydelse anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön har för elevernas lärande?</p><p>• Hur anser lärarna att den fysiska klassrumsmiljön möter barns olika förutsättningar för att lära?</p><p>• Vad i den fysiska klassrumsmiljön anser lärarna bidrar till en kreativ lärandemiljö?</p> / <p>The purpose of our study was to look at the physical classroom environment and how it influences the children’s learning from a teacher’s point of view. We choose to look at classroom environment on the physic aspect and how it influences pedagogic and the teachers’ vision for the students’ best learning. We have done interviews with teachers on different schools, both modern and older schools that need a make-over. This in hope of that it will give us a broad view and see if thoughts in different schools vary.</p><p>With physic classroom environment as our subject, we have looked on furniture placement, design and function. There you can find the best learning for the children.</p><p>We have chosen interviews with teachers as work with children in earlier classes’ year 1-3 as method. This we did because we wanted to listen and understand every teacher’s own apprehension.</p><p>The purpose of our examination was to find the variation of thoughts from teachers about the classroom environment and if there thoughts influence the classrooms furnishing and organization. We wanted to know if thought and action act together when teacher plan for the children’s best learning in the classroom.</p><p>Our questions that we have worked with are:</p><p>• What meaning says the teachers the physical classroom environments have for the children’s learning?</p><p>• How can teachers make the classroom tribute to different children will learn from different learning styles?</p><p>• What parts in the classroom say the teachers will tribute to a creative learning environment?</p>

I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats. Fallstudien utgörs av tre projektgrupper som arbetar på uppdrag av samma huvudorganisation. Respondenternas upplevelser är av betydelse för studien och görs därmed med en kvalitativ metod. Observation och intervjuer utgör största delen av datainsamlingen. Den empiriska datainsamlingen har tolkats för att sedan kunna appliceras till en viss grad på andra projektorganisationers organisering. Det teoretiska kapitlet har tack vare valet av forskningsansats anpassats till den empiriska datainsamlingen under forskningsprocessen gång. Kapitlet redogör för grundläggande och relevant teori för att förstå projektorganisationers organisering. Empiri och analys kombineras för att kunna klargöra resonemang och förtydliga kopplingen till det teoretiska materialet. Studien har nått slutsatsen att projektorganisationer anammar omedvetet system till en högre grad än vad som förutsetts. Anledningen grundar sig att legitimitet ligger i projektorganisationers finansieringsmöjlighet, snarare än det bästa sättet att organisera sig. I samband med studien har ett nytt begrepp uppmärksammats, förankring. Konstaterandet av studien är att projektorganisationers dilemma är deras behov av att kunna förankra ett projekt hos samtliga involverade samtidigt som projektet inte begränsar förmågan att anpassa sig. / Purpose The purpose of this case study is to contribute to the theory development of ‘project organisations’.   Methodology/approach The case study advances the theory of the project organisation by applying an abductive research approach. Enabling this with a qualitative approach where focus of the primary empirical is central.   Findings This research conceptualises that ‘the project organisation’ constantly unconsciously seeks bureaucratic structure whilst organising. Two empirically driven modes ‘financing’ and ‘anchoring’ has been highlighted.   Practical implications Based on the empirical findings in this case study, further research is encouraged to find empirical support of and to develop its claims and develop theoretical knowledge.   Originality/value Despite this case study is based on an earlier theoretical observation, there is still need for theory development in the area of ‘project organisations’. By introducing ‘system’ as a concept into the studies of ‘project organisations’, this case study enables empirical data, which builds a theoretical framework, where other studies may be commence.

I have in this thesis studied how guidelines for organizing information in a custom- made user interface could be made. Teletal is service with a special designed user interface were information is stored. The purpose of this study is to encourage a consistent organization, and management of information in a user interface. The methods used in this study are as follows – qualitative interviews and two card-sorting tests, of which one was closed and the other open. The purpose with the methods used was to identify existing problems with the user interface and to test categories. Based on existing knowledge and principles, I have constructed guidelines for how to organize information. / I det här examensarbetet har jag studerat hur riktlinjer för organisering av information i ett specialutformat användargränssnitt kan tas fram. Teletal är en tjänst som har ett specialutformat användargränssnitt där information lagras. Syftet med studien är att främja konsekvent organisering, hantering och användning av informationen i användargränssnittet. I min studie har jag använt mig av tre metoder – kvalitativ intervju och två card sorting-tester, varav den ena var öppen och den andra stängd. Syftet med metoderna var att identifiera nuvarande problem med användargränssnittet, och att testa kategorier. Utifrån det aktuella kunskapsläget och principer, har jag arbetat fram riktlinjer om hur organiseringen bör ske.

Detta examensarbete är en studie i hur man kan utforma en multifunktionell träningslokal, där rummet ska fungera optimalt under både livliga och lugna gymnastiska aktiviteter. Målsättningen har varit att skapa ett designförslag som ska ge de rätta förutsättningarna och möjligheterna för såväl ledare som deltagare.   Arbetet har utgått ifrån den multifunktionella träningslokalen Lilla Hallen på Vilsta Motionscenter i Eskilstuna, som har efterfrågat en ny designlösning. Detta för att träningslokalen är i behov av att förstärka sitt syfte på ett kommunikativt och strukturerat sätt samt kunna bidra i konkurrensen med andra träningsanläggningar. Studien har baserats på teorier kring uppmärksamhet, gestaltlagar, färg, ljus och kontrast, form och funktion, ikoner och konturer samt ljud. De metoder som har tillämpats är rumsanalys, intervju, introspektion och referensobjekt. Genom detta samt ett individuellt idéarbete har designförslaget skapats. I designförslaget har utgångspunkten varit att skapa ett enhetligt, estetiskt tilltalande och funktionellt rum med anpassning utifrån de olika aktiviteterna och målgruppen. Rummet har blivit mer avskalat än tidigare, för att uppmärksamheten främst ska riktas mot den aktivitet som man är där för att göra och inte på alla de förvarande redskapen.

Our essay starts with two self-experienced stories where we describe how we as pedagogues act when children do not behave as we wish. We examine the different perspectives that can influence us pedagogues to act as we do. Our narrative about Kevin, seven years old, shows how he is excluded from his school mates as they perceive him as disruptive. Also the narrative about Pelle six years old is about his dislike of an activity he is forced to attendag ainst his will. The study is based on a hermeneutical method where, through the interpretation of different perspectives, we discuss several aspects that affect us in our actions. The perspectives we have chosen to highlight are treatment of children, organization, power structures, communication and reflection. Our narratives differ from each other in the way that the recreation instructor Ulrika has no mandate over her situation on this particular day she helps as an extra support in a class atschool. However Annica as regular pedagogue at the preschool owns and control her situation. We reflect about the interaction of our perspectives with each other and problematize them in a context. We clarify that different aspects interact with each other. In our essay we point out the importance of reflection for pedagogues in order to be able to see their own approachand how they handle and communicate with each other and with the children. We interpret our narratives by using the different theories.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2008.