Denna studie har haft som syfte att undersöka ungas inställning till facklig organisering. För att uppfylla syftet har studien ämnat att besvara följande frågeställningar: Vilka motiv framhålls för facklig organisering? Vilka motiv framhålls emot facklig organisering? Hur kan ovanstående förstås och diskuteras i förhållande till tesen om individualisering? För att uppfylla syftet har studien utgått från den kvalitativa ansatsen för att söka djupare förståelse för ungas inställning till facklig organisering. Det empiriska materialet har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter har skett genom ett målinriktat sådant med följande urvalskriterier: (1) respondenterna skulle ha tillsvidareanställning, (2) vara mellan 20 och 27 år, (3) inte vara studerande, (4) inte ha ledande position i arbetet eller (5) avlagt högskole- eller universitetsexamen. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av tematisk analys. Resultatet visade på att unga med tillsvidareanställning gav uttryck för en positiv inställning till facklig organisering. Resultatet visade också på att kollektiv handlande, säkerhet, trygghet och känsla av tillhörighet var viktiga faktorer till den positiva inställningen till facklig organisering. Respondenterna påvisade inga direkta motiv emot facklig organisering, om än de till viss del betraktade kostnaden som negativt. Av resultatet från studien kan en tyda att individualiseringsbegreppet är något som inte kommer till uttryck bland respondenterna. Å ena sidan när respondenterna upplevde ha en positiv inställning till facklig organisering, å andra sidan när respondenterna valt att organisera sig fackligt i syfte att bland annat eftersträva kollektivt handlande.

Restaurangbranschen ställer höga krav på sina anställda, det är hög arbetsbelastning med högt arbetstempo där arbetsgivarna inte erbjuder de anställda attraktiva löner. Tidigare studier har fastslagit olika faktorer som trots detta motiverar de anställda att stanna kvar i branschen. Syftet med denna studie är att undersöka skillnader och likheter av faktorerna bakom arbetsmotivationen och arbetstillfredsställelsen hos tillsvidareanställda jämfört med deltidsanställda inom restaurangbranschen. En kvantitativ metod har använts för datainsamlingen, där en enkät har skickats ut till 52 respondenter där åldrarna låg mellan 18-28 år samtidigt som 75% av dem var kvinnor respektive 25% var män, utav dessa var 25 personer tillsvidareanställda och 27 var deltidsanställda. Resultatet visar delvis på en avsaknad på signifikanta skillnader då anställda inom båda anställningsformerna värderar möjligheten till att få vara med och bestämma, möjligheten till utveckling, variationen i arbetet, vikten av uppskattning samt vikten av lönen likvärdigt. Studien visade inte heller på någon signifikant skillnad meda de två anställningsformerna gällande den generellt upplevda arbetsmtiovationen och arbetstillfredställelsen. Däremot skiljer sig grupperna signifikant i sina skattningar gällande upplevelsen av den sociala gemenskapen, samt möjligheten till att faktiskt vara med och påverka samt till att utvecklas.  Slutsatsen i denna studie landade i att de skillnader som återfanns mellan anställningsformerna tillsynes inte hade någon påverkan på den upplevda arbetsmotivationen eller arbetstillfredställelse då båda grupperna skattades dessa likvärdigt. / The restaurant industry has high demands on its employees, with a high workload with a fast work pace even though the company lacks the opportunity to offer the employees attractive wages. Previous studies have determined various factors that, despite this, motivate the employees to remain in the industry. The purpose of this study is to investigate differences and similarities of the factors behind work motivation and job satisfaction in permanent employees compared to part-time employees in the restaurant industry. A quantitative method has been used for the data collection, where a questionnaire has been sent out to 52 respondents whose ages were between 18-28 years while 75% of them were women and 25% were men, of which 25 people were permanent employees and 27 were part-time employees. The results partially show a lack of significant differences as employees in both forms of employment value the opportunity to participate and decide, the opportunity for development, the variation in the work, the importance of appreciation and the importance of the salary equally. The study also did not show any significant difference between the two forms of employment regarding the generally perceived work motivation and job satisfaction. However, the groups differ significantly in their estimates regarding the experience of the social community, as well as the opportunity to actually participate and influence and to develop. The conclusion in this study was that the differences that were found between the forms of employment did not seem to have any impact on the perceived work motivation or job satisfaction when both groups were rated equally.

Tidigare forskning visar på ett samband mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse, men att resultaten behöver omprövas för tidsbegränsade anställningsformer. Därför var syftet med denna studie att undersöka sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse samt om det finns skillnader i upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse mellan individer i olika anställningsformer. Följande frågeställningar formulerades: (1) Hur ser sambandet mellan upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse ut för arbetstagare med olika anställningsformer? (2) Finns det skillnader i upplevd delaktighet mellan individer i olika anställningsformer? (3) Finns det skillnader i upplevd arbetstillfredsställelse mellan individer i olika anställningsformer? För att mäta delaktighet användes delar av Copenhagen Psychosocial Questionnaire och för att mäta arbetstillfredsställelse användes en kortversion av Minnesota Satisfaction Questionnaire. Studien utfördes genom enkätundersökningar, dels via ett bemanningsföretag, dels via Facebook/LinkedIn (n = 93; varav 45 (48.4%) män och 48 (51.6%) kvinnor i åldrarna 18-61 (MD = 27; IQR = 10). Data analyserades med hjälp av Spearmans rho, Kruskal-Wallis ANOVA-test och Mann-Whitney U-test. Resultaten visade: (1) ett mycket starkt samband mellan delaktighet och arbetstillfredsställelse (r = .715, p < .001), (2) signifikanta skillnader mellan individer i olika anställningsformer i några av skalorna för delaktighet, och (3) inga signifikanta skillnader mellan individer i olika anställningsformer för arbetstillfredsställelse. Oväntat var att inga skillnader fanns i upplevd arbetstillfredsställelse och att tillsvidareanställda genom bemanningsföretag samt individer med tidsbegränsade anställningar generellt rapporterade högre resultat än tillsvidareanställda gällande delaktighet. Resultaten tyder på att ämnet behöver undersökas vidare för att kontrollera om det är anställningsformen eller andra bakomliggande faktorer som är avgörande för upplevd delaktighet och arbetstillfredsställelse. / Previous research shows a connection between participation and job satisfaction. However, many studies do not take into account temporary employees. Therefore, the aim of this study was to examine the correlation between perceived participation and job satisfaction, and if there are differences in perceived participation and job satisfaction between individuals in different types of employment. The following questions are considered: (1) What connection is there between perceived participation and job satisfaction? (2) Are there differences in perceived participation between individuals in different types of employment? (3) Are there differences in perceived work satisfaction between individuals in different types of employment? To measure participation parts of Copenhagen Psychosocial Questionnaire were used, and to measure job satisfaction, a short form based on the Minnesota Satisfaction Questionnaire was used. The questionnaire was answered by temporary agency workers and members on Facebook/LinkedIn (n = 93; including 45 men (48.4%) and 48 women (51.6%) in the ages 18-61 (MD = 27; IQR = 10). The data was analyzed using Spearman´s rho, Kruskal-Wallis ANOVA-test, and the Mann-Whitney U-test. The results show (1) a very strong correlation between degree of participation and job satisfaction (r = .715, p < .001) (2) significant differences between individuals in different types of employment in some of perceived participation, and (3) no significant differences between individuals in different types of employment in work satisfaction. Unexpected was that no significant differences appeared for work satisfaction and that permanent employees through employment agencies as well as temporary employees report greater result than individuals in permanent employment regarding participation The results indicate that the subject needs to be investigated further to determine whether it is the type of employment or other underlying factors that are crucial for the perceived participation and work satisfaction.