Abstract One of the most common business models for agriculture is according to Lantbrukarnas Riksförbund (2010) that two or more agricultural companies merge and form a company together. To create strong owners and to be competitive there is a recognized need to create relationships between small firms according to Mazzarol , Mamouni Limnios and Reboud (2013). Oerleman and Assouline (2004) argues that it is possible to achieve success in agriculture by following certain strategic priorities. This paper examines why farmers choose to venture into collaboration and whether cooperation are linked to the strategies of the company. The paper also discusses the pros and cons of partnerships in agriculture. A qualitative comparative research design has been used to answer to the topics and we have interviewed respondents from four different agriculture companies, which have been active in some form of cooperation or collaboration. This type of research design is used to investigate and compare two or more cases in order to find correlations and differences.The material from the interviews were processed and compared with the theoretical literature. The study has concluded that the benefits outweigh the disadvantages in terms of collaborations between agriculture businesses. A partnership can be a help in creating cost advantages. The basis of the collaboration is rare in corporate strategy, but the strategy serves as a living document in the company and can be a good help to achieve the goal if there is more work added to the design of the strategy. / Organisation, collaboration/cooperation, agriculture, strategy, operating company

Elevernas motivation i förhållande till undervisningskvaliteten och vice versa har uppmärksammats såväl av lärare, skolledare, myndigheter och övriga aktörer inblandade i skolutvecklingsarbetet (Skolverket, 2013). I nuvarande studien undersöks Kooperativt Lärandets tillämpning och dess påverkan i elevernas motivation inom ämnet programmering på gymnasiet och hur arbetssättet kan användas för att utveckla elevernas glädje för kunskap. Perspektivet för studien är elevcentrerat och ägnar sig åt två forskningsfrågor: 1) Vad har gymnasieeleverna för uppfattning om hur Kooperativt Lärande kan påverka deras motivation? och 2) På vilket sätt kan Kooperativt Lärande som arbetssätt utveckla elevernas motivation inom programmeringsundervisning? I studien används en kombination av kvantitativa och kvalitativa undersökningar med utgångspunkt i deltagarnas förkunskaper om Kooperativt Lärande och gruppens låga motivation i programmeringsundervisningen som reflekteras i resultaten av första diagnosenkäten. Det didaktiska ingreppet inom den egna undervisningspraktiken blir en avgörande insats och visar tydliga förändringar i en ytterligare enkät där resultaten jämförs med diagnosen. Genom fördjupande intervjuer undersöks motivationen i en fokusgrupp, och de hinder vilka framkallar de mindre lyckade resultaten. Resultaten av datainsamlingen analyseras och jämförs med den teoretiska ramen och tidigare forskning i litteraturöversikten. Studien visar en konsekvent förbättring i både den gemensamma och individuella motivationen samt en ökning av deltagarnas kunskaper om lärandestrategier. Kooperativt Lärande visar sig vara en stimulerande undervisningsstrategi för både eleverna och pedagogen vilka bestämmer sig för att försätta med förebyggande kontinuerligt arbete inom ämnet programmering i gymnasieskolan.

I uppsatsen har vi sökt ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning genom att intervjua personer ur berörda yrkeskategorier (till exempel medlingsverksamheten, polismyndigheten, socialtjänsten och åklagare) samt genom litteraturstudier. Vi har bland annat tittat på hur yrkesverksamma som kommer i kontakt med medling ser på innebörden av medling, vad som fungerar respektive inte fungerar i dagens medlingsverksamhet, vad man skulle kunna utveckla i verksamheten och tänka på inför framtiden. Vi har även sökt fördjupa analysen med ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändring samt barriärer och möjligheter för samverkan. Följande huvuddrag har framträtt:•Diskussioner, återkoppling och dialog över yrkesgränserna efterlyses och är nödvändigt i arbetet med medlingsverksamhetens samarbetspartners och för medlingens utveckling. Gemensamma forum skulle vara bra för att åstadkomma en mer enad syn på medlingen och dess kriterier, definitioner samt betydelse.•Många fler befintliga samarbetspartners än polisen skulle kunna bidra till en ökad ärendetillströmning men då krävs återkommande utbildning, gemensamma forum, medlarnas fysiska närvaro och återkoppling. Detta är inte minst viktigt för att brottsoffer och gärningsperson ska kunna få frågan flera gånger och från olika håll.•Alla involverade, i synnerhet enskilda tjänstemän, behöver se att de gör någon skillnad och att de faktiskt är en del av medlingsverksamheten för att de bättre ska kunna införliva medlingen i sitt arbete. Vidare räcker det inte med att medlarna arbetar med medlingens implementering i de olika organisationerna utan budskapet måste även komma uppifrån ledningen och ner i organisationerna. Vidare är det väsentligt att medlingen förankras nerifrån.•Medlarnas fysiska närvaro har en viktig påminnande effekt men arbetsbelastning, personalomsättning och omorganisationer hos både polis och socialtjänst försvårar implementeringen av medlingsverksamheten i samarbetsparters organisationer.•I Malmö visar det sig att åtalsunderlåtelse vid medling fått större utrymme i lagtexten än i praktiken, än så länge.•Ungdomar idag är inte speciellt benägna att erkänna brott vilket gör att polisen inte kan fråga om medling då en förutsättning för att kunna fråga om medling är att brottet är erkänt.•Det tar tid att implementera nya saker och att få dem att fungera om det är frågan om en djupgående och varaktig förändring. I synnerhet om förändring måste ske i gamla invanda organisationer och dessutom mellan flera sådana organisationer som dessutom har olika uppdrag och perspektiv. •Det finns en oro bland informanterna inför hur kommunerna kommer att hantera obligatoriet runt om i landet. / Mediation – Why not? Barriers and possibilties for cooperation in mediation activity. Ungdomsbrottsligheten får ett allt större utrymme i rättssystemet och i media. För att undvika att unga utvecklar en kriminell livsstil har bland annat lagändringar gjorts i lag (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare och man planerar att införa ett obligatorium för alla kommuner att erbjuda medling vid brott. Medling är en metod som innebär att parterna möts tillsammans med en opartisk medlare. Metoden bygger på teorin om reparativ rättvisa eller restorative justice som kommer från USA och metoden lovordas av Brottsförebyggande rådet, ändå nyttjas inte medlingen i Malmö i den utsträckning det finns utrymme för. Syftet med uppsatsen är att genom intervjuer med personer ur berörda yrkeskategorier och litteraturstudier försöka ta reda på varför medling vid brott i Malmö inte nyttjas i större utsträckning. Vi har valt att se på detta ur ett organisationsteoretiskt perspektiv med fokus på förändringsarbete och samverkan/samarbete. Vi har antagit att det både finns möjligheter och barriärer för samverkan i dagens medlingsverksamhet. De centrala frågeställningarna har utgått ifrån innebörden av medling, vad fungerar/inte/, vad kan utvecklas och vad kan vara viktigt att tänka på inför obligatoriet? Medlingsverksamheten i Malmö skulle kunna arbeta med: dialog, återkoppling, gemensamma forum, fråga parterna om medling flera gånger och från olika håll, involverade se att de gör någon skillnad, medlarnas fysiska närvaro, arbetsbelastning, personalomsättning, omorganisationer, åtalsunderlåtelse, ungdomars erkännanden och man bör låta implementeringen ta tid. Det finns även en oro inför det kommande obligatoriet.

Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning . Teorier kring motivation och organisation presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning.Vilka förutsättningar och hinder det finns för denna pedagogik har varit av intresse i undersökningen, likaså om skolledare har en möjlighet att påverka lärare till ämnesövergripande undervisning. I undersökningen har fem kärnämneslärare, två karaktärsämneslärare och två skolledare intervjuats. Resultatet av undersökningen ger en bild av två olika skolsystem, en öppen och en sluten där den gemensamma faktorn är att de flesta lärare är positiva till ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning och ser ett behov av det. Även skolledarna var positiva men där fanns en skillnad i synen på behovet. Gemensamt för de bägge skolorna var synen på förutsättningarna. En organisation med fungerande arbetslag, flexibla scheman och tid för planering och genomförande måste finnas för att kunna arbeta med ämnesövergripande undervisning.Vidare framkom att lärarnas vilja, personkemi, förståelse och respekt för varandras kunskapsområden är viktiga faktorer i denna pedagogik.Vi ville även undersöka om de intervjuade upplever att det finns en skillnad i de gamla styrdokumenten i jämförelse med den nya gymnasiereformen GY11 gällande ämnesintegrering. Vår undersökning visar också på vikten av skolledares syn och påverkan för att förutsättningarna för ämnesövergripande undervisning ska vara möjlig. Frågan om skillnader i de gamla styrdokumenten kontra de nya i GY fick vi även där skillnader i svaren. Lärare och skolledare på den ena skolan menar att det är mindre krav de nya läro planerna i jämförelse med de gamla. Den andra skolans lärare och skolledare menar precis tvärtom att det finns ett tydligare skrivsätt som talar för ämnesintegrering och ämnesövergripande i de nya läroplanerna.Vi är två yrkeslärare som gjort en studie om ämnesövergripande undervisning på våra respektive skolor i våra respektive hemkommuner. Vi som gjort undersökningen är Thomas Wenström och Eeva Määttä som är under utbildning till yrkeslärare. Eeva har jobbat på el- och energiprogrammet sedan 2004. Thomas har jobbat på Industritekniska programmet sedan 2009. Studien är utförd som en empirisk undersökning med hjälp av kvalitativa intervjuer för att få lärares och skolledares syn på ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning . Teorier kring motivation och organisation presenteras och analyseras mot resultat av en intervjuundersökning.Vilka förutsättningar och hinder det finns för denna pedagogik har varit av intresse i undersökningen, likaså om skolledare har en möjlighet att påverka lärare till ämnesövergripande undervisning. I undersökningen har fem kärnämneslärare, två karaktärsämneslärare och två skolledare intervjuats. Resultatet av undersökningen ger en bild av två olika skolsystem, en öppen och en sluten där den gemensamma faktorn är att de flesta lärare är positiva till ämnesintegrering och ämnesövergripande undervisning och ser ett behov av det. Även skolledarna var positiva men där fanns en skillnad i synen på behovet. Gemensamt för de bägge skolorna var synen på förutsättningarna. En organisation med fungerande arbetslag, flexibla scheman och tid för planering och genomförande måste finnas för att kunna arbeta med ämnesövergripande undervisning.Vidare framkom att lärarnas vilja, personkemi, förståelse och respekt för varandras kunskapsområden är viktiga faktorer i denna pedagogik.Vi ville även undersöka om de intervjuade upplever att det finns en skillnad i de gamla styrdokumenten i jämförelse med den nya gymnasiereformen GY11 gällande ämnesintegrering. Vår undersökning visar också på vikten av skolledares syn och påverkan för att förutsättningarna för ämnesövergripande undervisning ska vara möjlig. Frågan om skillnader i de gamla styrdokumenten kontra de nya i GY fick vi även där skillnader i svaren. Lärare och skolledare på den ena skolan menar att det är mindre krav de nya läro planerna i jämförelse med de gamla. Den andra skolans lärare och skolledare menar precis tvärtom att det finns ett tydligare skrivsätt som talar för ämnesintegrering och ämnesövergripande i de nya läroplanerna.

Syftet med denna studie är att undersöka hur krisberedskap och krishantering fungerar hos olika kommuner i Sverige för att finna likheter och skillnader mellan kommuner av olika befolkningsstorlekar samt vilken roll den faktorn har i krisarbetet. Teorierna kring ämnet tillämpande i denna studie anser att oavsett storlek står kommuner inför samma typ av kriser fast i olika omfattningar beroende på hur stor kommunen är. Vidare hävdar teorierna att skillnader i resurser och humant kapital mellan kommuner påverkar kommunens förmåga att hantera kriser. Mindre kommuner med begränsade resurser behöver därför samarbeta med andra kommuner för att kompensera den bristen på resurser. För att besvara på frågeställningarna och studiens övergripande ämne genomfördes en semistrukturerad intervju med sex kommuner i varierande storlekar. Dokumentanalys användes som komplettering när en kommun inte kunde ställa upp. Analysen av resultatet från undersökningen visar att det finns vissa organisatoriska skillnader mellan kommunerna, samt att kommuner samverkar med andra kommuner som har liknande befolkningsstorlek. Studiens slutsats är att kommunstorlek, oavsett om den har en direkt eller indirekt påverkan, är en relevant faktor som påverkar kommuner och deras förmåga att förebygga och hantera kriser. / The purpose of this study is to investigate how crisis preparedness and crisis management work in different municipalities in Sweden to find similarities and differences between municipalities of different population sizes and what role that factor has in crisis work. The theories surrounding the topic of application in this study believe that regardless of size, municipalities face the same type of crises but to different extents depending on how big the municipality is. Furthermore, the theories claim that differences in resources and human capital between municipalities affect the municipality's ability to handle crises. Smaller municipalities with limited resources therefore need to cooperate with other municipalities to compensate for the lack of resources. To answer the questions and the overall topic of the study, a semi-structured interview was conducted with six municipalities of varying sizes. Document analysis was used as a supplement when a municipality could not come forward. The analysis of the results from the survey shows that there are certain organizational differences between the municipalities, and that municipalities cooperate with other municipalities that have a similar population size. The study's conclusion is that municipality size, regardless of whether it has a direct or indirect impact, is a relevant factor that affects municipalities and their ability to prevent and manage crises.

No description available.

No description available.