Bakgrund och problem: För att uppnå en mer jämförbar redovisning infördes nya internationella redovisningsregler av IASB. Enligt IASB är en viktig förutsättning att tillämpning sker på samma sätt och enligt samma principer för att jämförbarheten av redovisningen skall bli så bra som möjligt. Förvärvad goodwill skall i och med de nya reglerna införda år 2005 genomgå en nedskrivningsprövning minst en gång per år och inte längre skrivas av direkt. Oavsett vilket resultat nedskrivningsprövningen ger skall företagen ge omfattande upplysningskrav gällande de uppskattningar som använts vid nedskrivningsprövningen. Flertalet studier har gjorts genom åren där resultatet visar på en förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven men även att det fortfarande finns en stor förbättringspotential. Vi är därför intresserade av att se huruvida bolagen kontinuerligt förbättrat redovisningen av dessa krav eller om förbättringen har avtagit i takt med tiden. Problemformulering: Går det att se en kontinuerlig förbättring gällande redovisningen av upplysningskraven under perioden 2005 till 2009? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida bolag med stor andel goodwill av totala tillgångar har förbättrat redovisningen av upplysningskraven kontinuerligt för varje år från och med införandet av den nya standarden vid år 2005 till och med år 2009. Metod: Studien är av kvantitativ karaktär. I urvalet ingick 35 börsnoterade bolag som alla uppvisade en goodwillpost bestående av mer än 30 procent av bolagets totala tillgångar. Resultat och slutsatser: Slutsatsen är att bolagen inte förbättrat sin redovisning av upplysningskraven kontinuerligt mellan samtliga undersökta år. Endast en punkt visade på en kontinuerlig förbättring. År 2009 visar att bolagen fortfarande har en lång väg kvar att gå gällande upplysningskraven.

Titel: Fastighetsmäklarens personliga varumärke – JAG AB Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Anna Wassberg & Evelina Eriksson Handledare: Per-Arne Wikström   Syfte: Då en fastighetsmäklares framgång till största del består i hur väl denne sköter sina kundkontakter är det viktigt att det budskapet som sänds ut stämmer överens med kundens faktiska upplevelse. Eftersom det är fastighetsmäklaren som i första hand kommer i kontakt med kunden och inte företaget, är det fastighetsmäklarens personliga varumärke som har störst betydelse för om det blir en affär eller inte. Detta är anledningen till att studien har genomförts, där syftet är att ta reda på vad ett personligt varumärke är och hur man kan använda sig av det i jobbet som fastighetsmäklare. Metod: Studien baseras på litteratur, vetenskapliga artiklar och intervjuer som alla analyserats och redovisats i denna kvalitativa studie. Resultat & slutsats: Genom studien har det framkommit att alla har ett personligt varumärke som måste förvaltas. Samt att ryktet är en av de avgörande faktorerna för om man lyckas med det eller inte. Det har även framkommit att den bild som förmedlas till kunderna måste stämma överens med hur kunderna uppfattar fastighetsmäklaren. När man använder sig av det personliga varumärket leder det till att man kan urskilja sig från sina konkurrenter. Förslag till fortsattforskning: Då det personliga varumärket är ett brett område, finns det flera områden som vi inte har behandlat i denna studie. Under studiens gång uppkom tankar kring att göra en studie kring personligt varumärke ur kundernas perspektiv. Uppsatsens bidrag: Genom denna studie har det belysts hur viktigt det är för en fastighetsmäklare att använda sig av sitt personliga varumärke. Nyckelord: Personligt varumärke, Varumärken, Fastighetsmäklare, Förtroende och Personliga egenskaper

I detta examensarbete undersöks lärarens betydelse för elevens motivation. Syftet med föreliggande arbete är att undersöka vilka egenskaper eleverna på gymnasieskolan anser att en lärare bör ha för att de ska uppleva motivation i skolan samt vilken pedagogik de anser har betydelse för motivationen. Metoden som använts är en kvalitativ studie med öppna intervjuer, genomförda med fyra elever i årskurs tre på yrkesprogram. Tidigare forskning och teoretiska utgångspunkter har använts och analyserats i arbetet. Läraren har en stor betydelse för eleverna och läraryrket är ett mångfasetterat yrke. Som lärare bör det skapas en god relation och låta eleven få en delaktighet samtidigt som lektioner ska bedrivas med entusiasm och vara av god pedagogisk kvalitet för en hel klass. Detta ställer höga krav och ett stort engagemang av lärarens och dennes profession. En positiv människosyn där eleven blir sedd och bekräftad i en god kommunikation mellan lärare och elev är en bra grundsten för att eleven ska uppnå motivation. Resultatet av undersökningen visar att läraren har betydelse för elevens motivation, både lärarens egenskaper och dess pedagogik har en påvisad betydelse. Detta material är begränsat och arbetet relativt litet vilket gör att en sådan slutsats inte går att dra utifrån det här arbetet.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur rekryterarna värderar kandidaternas personliga egenskaper vid intervjumomentet i rekryteringsprocessen för civilingenjörer. Uppsatsen undersöker hur rekryterarna arbetar vid intervjutillfället för att på bästa sätt bedöma kandidaternas personliga egenskaper och sociala kompetens. Intervjumomentet är ett av rekryterarens viktigaste verktyg för att lära känna kandidatens sociala förmågor men intervjukonsten är inte bara väldigt viktig den är också svår att bemästra. Social kompetens kan definieras som effektivitet i social interaktion. Det ställs alltså idag högre grad på kandidaternas effektivitet i social interaktion, inte bara mot rekryterarna utan även senare mot arbetsgivare och kunder.   För att undersöka detta har totalt fem rekryterare med blandad bakgrund blivit intervjuade om det här fenomenet. Sociala förmågor blir mer och mer eftertraktade hos civilingenjörer då de väntas kunna arbeta mer mot kunder och hantera dem på ett bra sätt. Teknisk kompetens är ändå fortfarande klart viktigast i rekrytering av civilingenjörer. Än viktigare än att vara nyfiken och intresserad vid intervjumomentet som kandidat är det att vara ärlig och inte uppfattas som nonchalant då det är egenskaper som rekryterarna inte uppskattar.   Rekryterarna arbetar med strukturerade intervjuer där de fokuserar på öppna frågor. Frågornas utformning samt rekryterarnas agerande vid intervjumomentet är tänkt att ge kandidaten möjligheten att på bästa sätt presentera sig och sina styrkor. Personlighetstest har blivit vanligare och används som ett hjälpmedel vid rekrytering av civilingenjörer. Men testen ger inte en tillräckligt dynamisk bild av kandidaten för att rekryterarna ska lita fullt ut på dem.

Syftet med studien är att belysa elevers inställning till vad som kännetecknar en bra lärare. Jag vill söka svar på vad elever utan – och elever i behov av särskilt stöd prioriterar för egenskaper hos en lärare samt undersöka hur flickor respektive pojkar ser på en lärares egenskaper. Tidigare forskning visar att lärarrollen har betydelse för elevers kunskapsutveckling. För att ta reda på elevers inställning till vad de anser kännetecknar en bra lärare, genomförde jag en undersökning i årskurs 4-6, på en skola i en mindre stad i Sverige. Antalet elever som deltog vid enkätstudien var 74 stycken. För att få en djupare bild av elevers inställning till lärarens egenskaper genomförde jag även intervjuer med sex elever. Dessa elever var jämt fördelade i kön och hälften var i behov av särskilt stöd. Intervjuerna gav mig möjlighet att ställa följdfrågor samt att få en djupare bild av elevernas inställning. Jag har genom elevers, föräldrars, klasslärares och rektors godkännande kunnat genomföra min studie. Vid samtliga moment i min studie har jag beaktat de forskningsetiska riktlinjerna. Undersökningen visar att elever utan – och i behov av särskilt stöd har liknande åsikter om vad som kännetecknar en bra lärare. Samtliga elever menar att en bra lärare har goda ämneskunskaper och undervisningsskicklighet. De skillnader som kan ses är att elever i behov av särskilt stöd värdesätter den personliga relationen och kontakten till läraren högre än elever utan behov av särskilt stöd. I studien framkommer det att flickor och pojkar till viss del värdesätter olika egenskaper hos en lärare.

Denna rapport behandlar vilka egenskaper som är viktiga att ta hänsyn till vid val av rapportverktyg inom området Business Intelligence. Begreppet BI är relativt omfattande och syftar till färdigheter, teknologier, applikationer och metoder av systematisk och vetenskaplig art som en organisation använder för att bättre förstå sin verksamhet, sin omgivning och omvärld. Rapportverktyg utgör således en mindre del i en större kedja av processer för att stödja beslutstagande.Landstinget Dalarna har anlitat Sogeti, som har varit vår uppdragsgivare för detta examensarbete, för att implementera BI i sin verksamhet och vår studie har sitt ursprung i att Landstinget Dalarna idag har ett stort behov av olika typer av rapporter i många olika delar av organisationen. Rapportbehovet har visat sig vara omfattande och för att lätta på arbetsbördan för de systemutvecklare som skapar rapporter har funderingar framkommit att det skulle kunna vara en bra lösning att låta användarna inom Landstinget Dalarna själva skapa en del av sina egna rapporter. Målet med arbetet är att ge de systemutvecklare som arbetar i projektet riktlinjer kring vilka egenskaper olika rapportverktyg innehar för att de enklare skall kunna avgöra vilket som är lämpligast att använda. De verktyg som i denna studie jämförs med varandra är Report Builder 3.0, PowerPivot samt Dashboard Designer 2010, samtliga från Microsoft.För att göra denna jämförelse mellan olika rapportverktyg krävs bra underlag för att kunna förstå vilka egenskaper som är relevanta att fokusera på samt om några egenskaper väger tyngre än andra.Efter att ha utfört intervjuer med systemutvecklare som arbetar med BI har vi kunnat skapa oss en tydligare bild av detta område. Egenskaperna har sammanställts för att användas i vår jämförelse mellan de olika rapportverktygen. Att dessa egenskaper är av vikt bekräftas till viss del av den teori som finns på området. De egenskaper som främst visar sig vara viktiga i valet är vilken befintlig plattform som används, verktygets möjlighet att skapa interaktiva rapporter samt vilken typ av användare verktyget riktar sig till. Även andra egenskaper visar sig vara viktiga att ta hänsyn till, men då främst beroende på vilka krav som ställs. Resultatet av den praktiska jämförelsen mellan de olika rapportverktygen visar att verktygen till viss del överlappar varandra i funktionalitet samtidigt som de är anpassade för olika typer av användare och plattformar. De utgör allihop delar i Microsofts BI-pussel som på olika sätt skall bidra till att alltid kunna täcka upp de krav som kan finnas beroende på behov och förutsättningar. Samtidigt visar det sig att jämförda rapportverktyg besitter vissa generella egenskaper som gör att verktygen i stora drag klarar, om än på olika sätt, att skapa snarlika rapporter.

<p>Hur ska en bra ledare vara? Detta är den inledande intervjufrågan i vår studie kring barns perspektiv på bra ledare. Ledare finns överallt i samhället och deras förhållningssätt synliggörs i deras sätt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de människor de leder. Syftet med denna uppsats är att studera barns uppfattning om ledarskap utifrån problematik kring övervikt och fetma.</p><p>Den fråga vi ville söka svar på var:</p><p>- Hur är en bra respektive dålig ledare enligt barn med övervikt och fetma?</p><p>Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex barn i åldrarna 8-12, vilka ingår i ett projekt för barn och ungdomar med övervikt och fetma, som heter ”Viktiga barn och ungdomar”. I bearbetningen av intervjuerna använde vi oss av en analysmetod som kallas meningskoncentrering, som syftar till att koncentrera intervjusvaren till kortare meningsbärande enheter. Detta gav oss två huvudområden som blev vårt resultat.</p><p>I de svar barnen gav var ledaren ofta en lärare. Ur svaren utkristalliserades två huvudområden under vilka ledares egenskaper kan sorteras, nämligen närhet och distans vilka speglar positiva och negativa möten mellan barn och ledare. Närhet innefattar utifrån vårt resultat följande underrubriker: lyhörd, snäll, uppmuntrande och hjälpsam. Distans innefattar rubrikerna ordning och behärskning samt stress. Under varje rubrik får man möta barnens upplevelser med deras egna ord.</p>

<p>Introduktion:</p><p>Den ökade globaliseringen bidrar till ett hårdare företagsklimat i Sverige. Denna utveckling återspeglar sig hos de svenska underleverantörer och legotillverkare som befinner sig i globala försörjningskedjor. För att kunna behålla sin position i dessa försörjningskedjor måste dessa underleverantörer och legotillverkare identifiera vilka aktiviteter och egenskaper som värdesätts av deras kunder.</p><p>Syfte:</p><p>Rapportens syfte är att identifiera och belysa de aktiviteter och faktorer som kan ge en svensk legotillverkare konkur-rensfördelar, genom att undersöka legotillverkarens nuvarande relationer och situationer med strategiskt viktiga kunder.</p><p>Metod:</p><p>Rapporten bygger på en fallstudie där ett företag har varit utgångspunkt. Fallstudien bygger på en kvalitativ metod som består av intervjuer med fallföretags kunder. Intervjuerna utgör det empiriska materialet som tillsammans med den teoretiska referensramen har legat till grund för analysen.</p><p>Slutsats:</p><p>Rapporten slutsats är att det finns möjligheter för en svensk legotillverkare att fortsätta vara konkurrenskraftig trots den globala konkurrensen. De bör fokusera på de aktiviteter och faktorer som deras kundföretag värdesätter. De aktiviteterna och faktorerna kan sammanfattas enligt följande: flexibili-tet, automatisering, proaktivitet, engagemang och ökat an-svarstagande.</p>

Hur ska en bra ledare vara? Detta är den inledande intervjufrågan i vår studie kring barns perspektiv på bra ledare. Ledare finns överallt i samhället och deras förhållningssätt synliggörs i deras sätt att agera och uttrycka sig. Deras bemötande kan uppfattas positivt och negativt av de människor de leder. Syftet med denna uppsats är att studera barns uppfattning om ledarskap utifrån problematik kring övervikt och fetma. Den fråga vi ville söka svar på var: - Hur är en bra respektive dålig ledare enligt barn med övervikt och fetma? Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer. Vi intervjuade sex barn i åldrarna 8-12, vilka ingår i ett projekt för barn och ungdomar med övervikt och fetma, som heter ”Viktiga barn och ungdomar”. I bearbetningen av intervjuerna använde vi oss av en analysmetod som kallas meningskoncentrering, som syftar till att koncentrera intervjusvaren till kortare meningsbärande enheter. Detta gav oss två huvudområden som blev vårt resultat. I de svar barnen gav var ledaren ofta en lärare. Ur svaren utkristalliserades två huvudområden under vilka ledares egenskaper kan sorteras, nämligen närhet och distans vilka speglar positiva och negativa möten mellan barn och ledare. Närhet innefattar utifrån vårt resultat följande underrubriker: lyhörd, snäll, uppmuntrande och hjälpsam. Distans innefattar rubrikerna ordning och behärskning samt stress. Under varje rubrik får man möta barnens upplevelser med deras egna ord.

Genomsnittssvensken har börjat dricka mer buteljerat vatten. Detta går att se på försäljningen som har ökat kraftigt under de senaste tio åren. Denna studie undersöker om det finns konsumenter som tänker på återanvändbarheten av flaskan när de står och väljer bland flaskorna på butikshyllan. Uppsatsen avser även att kunna ge en tydligare bild av hur vattenflaskors olika egenskaper påverkar återanvändbarheten av vattenflaskor och vilka behov som blir tillfredsställda genom att återanvända vattenflaskor. Författarna använder teorier om behov, konsumentsegmentering, flaskornas egenskaper och miljöaspekter för att ta fram en egen modell. Modellen används för att analysera alla data som insamlats under studien och på så vis besvaras uppsatsens forskningsfråga. Undersökningens data har samlats in genom en enkätundersökning och semistrukturerade intervjuer. Det framkommer i undersökningen att den valda urvalsgruppen, Uppsalastudenter,återanvänder vattenflaskor för att det är bekvämt och praktiskt, men det verkar även finnas miljöaspekter som påverkar studenternas beteende. Tjockleken på plasten och flaskans form verkar vara de egenskaper som påverkar återanvändbarheten av en vattenflaska mest av de egenskaper som undersöks i studien. Slutligen verkar det existera minst ett segment av Uppsalastudenter som tänker på vattenflaskans återanvändbarhet vid köpbeslut av buteljerat vatten.