Snabb och korrekt artidentifiering är avgörande för effektiv behandling av svampinfektioner, särskilt bland immunsupprimerade patienter. Matrix-assisted laser desorption ionization time-of-flight mass spectrometry (MALDI-TOF MS) används rutinmässigt på kliniska laboratorier för identifiering av karaktäristiska proteinmönster hos bakterier och jästsvampar genom tolkning av proteinspektra i en masspektradatabas för korrekt artidentifiering. Mögelsvamparnas hårda cellvägg och heterogena växtsätt med varierande proteinuttryck beroende på mognadsstadie, försvårar identifiering med MALDI-TOF MS. Metodens tänkbara fördelar mot traditionella metoden mikroskopering är förkortade svarstider, säkrare artidentifiering av fler arter och mindre beroende av subjektiv morfologisk bedömning. Studiens syfte var att undersöka om MALDI-TOF MS kunde anpassas och användas för identifieringen av mögelsvamp i klinisk rutindiagnostik. Fyra referensstammar (Aspergillus niger, A. fumigatus, A.terreus, A.flavus) och ett kliniskt isolat (A.terreus) undersöktes. Preparationsmetoderna (I) fullständig myrsyraextraktion, (II) direktapplicering och (III) suspension i destillerat vatten användes för analys av sporer och frontmycel hos yngre och äldre mögelkulturer. Två olika masspektradatabaser för artidentifiering jämfördes; rutindatabasen BDAL och den specialiserade mögeldatabasen Filamentous Fungi Library. Även plocktekniken av mögelmaterial inför analys med MALDI-TOF MS utvärderades. Vid vissa tillfällen förbättrades artidentifieringen efter extraktion av mögelkulturerna, medan i andra fall var direktapplicering fullt tillräcklig. Mögelmaterial med mycket sporer tenderade ge något fler artidentifieringar i BDAL oavsett kulturernas ålder.  Filamentous Fungi Library tenderade i vissa fall ge bättre resultat jämfört med BDAL för yngre kulturer. Fler studier krävs för att utvärdera och optimera MALDI-TOF MS som metod för artidentifiering av mögelsvamp. / Rapid and accurate species identification is crucial for successful treatment of fungal infections, especially among immunosuppressed patients. Matrix-assisted laser desorption ionization time-of-flight mass spectrometry (MALDI-TOF MS) is used routinely at clinical laboratories to identify characteristic protein patterns of bacteria and yeast by the interpretation of protein spectra in a database for accurate species identification. The hard cell wall of the mold and the heterogeneous growth with varying protein expression due to maturation, complicates identification with MALDI-TOF MS. The potential benefits of this method compared to microscopy as traditional method are shortened turn-around times, safer species identification of more species that is independent on subjective morphological assessment. The purpose of the study was to investigate whether MALDI-TOF MS could be adapted and used for the identification of molds in clinical routine diagnostics. Four reference strains (Aspergillus niger, A.fumigatus, A.terreus, A.flavus) and a clinical isolate (A.terreus) were examined. The preparation methods (I) complete formic acid extraction, (II) direct application and (III) suspension in distilled water were used for analysis of spores and frontmycelium from younger and older mold cultures. Two different masspektradatabases for species identification were compared; routine database BDAL and the specialized mold database, Filamentous Fungi Library. Also the collecting technique of mold prior to analysis with MALDI-TOF MS was evaluated. Sometimes, the species identification improved after extraction of mold cultures, while in other cases direct application was sufficient. Cultures with a lot of spores tended to give slightly more species identifications in BDAL regardless of the age of cultures. Filamentous Fungi Library, in some cases, tended to improve the performance compared to BDAL for younger cultures. More studies are required to evaluate and optimize MALDI-TOF MS as a method of mold identification.

<p>Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg?</p><p>Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar.</p><p>På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Identifiering av mikroorganismerna utfördes i första med hjälp av makroskopiska och mikroskopiska iakttagelser. När mikroorganismerna antogs vara bakterier utfördes även Gramfärgning, Katalastest och Oxidastest för att kunna fastställa de fysiologiska och biokemiska egenskaperna. </p><p>Nio olika bakteriearter, en jästsvamp samt tre olika mögelsvampar kunde på detta sätt identifieras. Majoriteten av dem visade sig vara opportunistiskt patogena. </p><p>Grunden till denna studie har främst legat i min egen nyfikenhet inom områdena mikrobiologi och livsmedelshygien.</p>

Studiens främsta målsättning har varit att ta reda på om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Förutom detta har undersökningen syftat till att finna svar på frågor som; om det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen vilka typer, familjer och arter tillhör de? Finns skillnader mellan antalet cfu (kolonier) på handtagen på vagnar och korgar? Finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen från morgon till kväll samt finns skillnader mellan antalet cfu på handtagen på vagnar mestadels förvarade utomhus och mestadels inomhus? Hur ofta rengörs vagnarna och korgarna och erhålls någon skillnad i antalet cfu mellan en otvättad och en tvättad korg? Undersökningen har gjorts med hjälp av Hygicult TPC slides, vilka är avsedda för snabb kontroll av mikrobiologisk hygien på olika typer av material som ytor och fasta och flytande material. Agarfilmen på plattan är så kallad Total Plate Count Agar och den gynnar snabb tillväxt av de vanligaste förekommande bakterier, jäst- och mögelsvampar. På 103 av 104 tryckplattsidor, kunde tillväxt av mikroorganismer observeras efter inkubering i 32oC i två dygn. Detta visar på att det förekommer aeroba mikroorganismer på handtagen på kundvagnar och kundkorgar som används i dagligvarubutiker. Identifiering av mikroorganismerna utfördes i första med hjälp av makroskopiska och mikroskopiska iakttagelser. När mikroorganismerna antogs vara bakterier utfördes även Gramfärgning, Katalastest och Oxidastest för att kunna fastställa de fysiologiska och biokemiska egenskaperna. Nio olika bakteriearter, en jästsvamp samt tre olika mögelsvampar kunde på detta sätt identifieras. Majoriteten av dem visade sig vara opportunistiskt patogena. Grunden till denna studie har främst legat i min egen nyfikenhet inom områdena mikrobiologi och livsmedelshygien.

Hullgrensgården och den Harbergska gården är två kulturhus på Smålands östkust, de båda kulturhusen är ouppvärmda vilket har medfört en oro för mögeltillväxt. Sedan 2011 har loggningar av luftens relativa fuktighet och temperatur gjorts på samtliga våningar i de båda kulturhusen. Diagram som redovisar hur den relativa fuktigheten förhåller sig under de fyra år som analyserats (2015-2019), visar att krypgrunden i Hullgrensgården samt de båda vindarna har en kritisk relativ fuktighet en stor del av mätperioden. En mögeldosmodell gjordes på dessa platser, vilken visade att det fanns risk för mögel på samtliga platser. Mikrobiella prov från sex platser skickades inför analys till botaniska analysgruppen. Resultatet visade en riklig frekvens av mögel på de båda vindarna samt i krypgrunden.