Syftet med uppsatsen är att beskriva vilken betydelse kvinnliga konstnärer upplever att eget kapital i form av framför allt utbildning, ekonomi och sociala relationer har haft för deras konstnärskap. Det empiriska materialet är av kvalitativ karaktär och består av enkätsvar från 256 kvinnliga bild- och formkonstnärer. Svaren skrivna med egna ord har analyserats med kvalitativ innehållsanalys. Pierre Bourdieus begrepp kapital utgör uppsatsens teoretiska ram.

This master thesis examines sport habits among young people and a view of their future in sports. Research has shown that the majority of youth leave sport clubs during adolescence. The thesis questions were: How physically active are young people? Which sports do they practice? Regarding their future in sports, what kind of aspirations do the young people have? Are there any barriers that could complicate their involvement in these activities? These questions were examined by analyzing if there were any differences between boys and girls, youth in different grades and youth with Swedish or foreign backgrounds. Pierre Bourdieu´s theoretical framework about sports and economic capital has been used as a research framework. 248 students (6th to 9th grade) in Umeå answered a survey about their sport habits. The results showed that many adolescents participate in sports activities. Participation in sport clubs decreased with age, which lead to the fact that many young people do not meet the recommendation from WHO (2010) of one hour of physical exercise each day. Sport capital was an important factor for physical practice, while economic capital was important within sport clubs but not outside. Half of the studied population wanted to exercise more frequently but there were several factors that prevented them. The different groups that were analyzed showed varying results, especially about their habits within sport clubs. This study confirms research about drop-out during adolescence which could lead to large challenges for sport clubs and decision makers within sports in the future.

Rooted and centered within a Bourdieu-inspired understanding of how the habitus and social class of parents affects childrens’ sports choices, this paper contributes to a greater appreciation of how social capital and social background impact a family’s ability to practice the sport of ice-hockey. Historically, there has been a significant amount of research investigating the reasons for- and rates of- dropout from sports participation, but few attempts has been undertaken to study athletes who begin and continue to actively play a certain sport. Through the creation of an index which measures different variables, this paper introduces the concept of an ice-hockey habitus. This habitus was used to compare the education, occupations, economic wealth and other demographic parameters of parents of ice-hockey-playing children. With that in mind, the aim of this paper was to investigate what characterizes ice-hockey playing childrens’ parents. The results were found through looking at the above-mentioned demographics in relation to previous research, and, briefly, the UN Convention on the Rights of the Child. Additionally, a further aim is to document the demographics of the parents of continual-participation among young ice-hockey players. To do so, a quantitative research method was utilized, through which a web-based questionnaire was formed and used as foundation for the gathering of the empirical data. The total amount of responses amounted to n=576, from four disparate cities within a geographical distribution from south to north. The findings showed that there was a correlation between families with ice-hockey playing children and highly educated parents (in some areas more than double the Swedish average) and economic wealth (as more than four out of five families earns equal to- or higher than the Swedish average). The findings also showed that for the ice-hockey habitus, level of education did not affect mothers’ index level. For the fathers’ index, the amount of highly educated fathers decreased as the ice-hockey habitus increased. A further correlation found was that as ice-hockey habitus increased, so did the amount of families with higher economic wealth.

I den nuvarande samhällskontexten är det av intresse att analysera förtroendet för polisen, motiverat av den ökade rapporteringen av skjutningar och den höga exponeringen av kriminalitet i medierna. Dessa faktorer förväntas ha en inverkan på det förtroende som den svenska befolkningen känner inför polisen. Denna studie har för avsikt att utreda hur allmänhetens relation till polisen har påverkats och även analysera huruvida klasstillhörigheter har en inverkan på förtroendet. Effekten av klass kompletteras även av att analysera effekten av rädsla för brott. Studiens utgångspunkt bygger på en konfliktteoretisk ram där klass konceptualiseras genom Bourdieus kapitalbegrepp. För att komplettera klassperspektivets förklaringsförmåga integreras även teorin om rädsla för brott som inkluderar mer individuella aspekter där klass inte nödvändigtvis behöver vara av betydelse. Studiens datamaterial består av den tionde omgången av European Social Survey (ESS) som påbörjades år 2020. Endast data från Sverige har använts för undersökningen, vilket resulterade i 2287 respondenter. Resultaten av multivariata regressionsanalyser visar att högre klasstillhörighet genom socialt och ekonomiskt kapital ökar förtroendet för polisen, samt att rädsla för brott har en minskande effekt på förtroendet för polisen. Sammanfattningsvis bidrar denna studie med sociologisk forskning om konsekvenser av ojämlikheter i det svenska samhället, där insikter om hur de olika samhällsklyftorna har en inverkan på svenska individers förtroende för polisen framhävs.

<p>Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut. Jag har kompletterat undersökningen med mejl som barn har skrivit in till Bris (Barnens Rätt I Samhället) där barnen med egna ord förklarar varför de mår dåligt. Under studiens gång framkom det att det finns en rad olika anledningar till att barn mår psykiskt dåligt, den främsta anledningen är familjeförhållanden, det vill säga hur anknytningen till föräldrarna ser ut och hur bra barnet kommer överens med båda föräldrarna. Det har även framkommit att negativa relationer kan förvärra ohälsan men att det inte är anledningen till ohälsan. Om barn har bekymmer kan det leda till psykisk ohälsa, men när det sker i samband med familjeförhållanden och sociala relationer. Det vill säga ”negativa” sociala relationer, svåra livssituationer, där barn utsätts för olika former av misshandel i hemmet och/eller utanför hemmet, eller något annat som är psykiskt påfrestande för barn.</p> / <p>The intention with this study is to get greater understanding of why children develop mental illnesses. The focus will be on the situation of the family, both socially and financially. Another issue that will be discussed is wheteher or not children's social relations outside the home, affect their mental illness. I have, through relevant sociological and psychological theories, tried to analyze, question and understand what it is that contributes to the psychic disorder that children are faced with. To get a thrustworthy research, I used quantitative measures. I have taken part of a research of livingstandards (Barn LNU 2000) in which 692 children have answered questionsheets that show how their mental healths are. I have also used e-mails from children who have written to BRIS (Barnens rätt i samhället). They have explained in their own words why they are feeling unhappy. During the study, I discovered a few differerent reasons to why children feel psycologically bad and the number one reason is domestic issues as in the family, that is how their relationship to their parents are and how well the children get along with both their parents. It shows that negative relationships can enhance mental illness but that it is not the reason for it. If children have worries it can lead to menal illness. but only when there is both family issues and socialissues involved. With social issues I mean negative ones such as difficulties in life, both domestic and other kinds of abuse or anyhting else that is psycologically tiring.</p>

<p>Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn. Vår undersökning visar att andelen sålt vin ökar och andelen såld sprit minskar, ju högre utbildningsnivån i kommunen är. Vi fann även att sambandet mellan andelen sålt vin och sprit i förhållande till utbildningsnivån minskade mellan åren 1998 och 2007. Vidare kunde vi även finna att kommuner som ligger nära världsstäderna Stockholm och Köpenhamn, har högre andel vinkonsumtion. Detta visar att på att globaliseringen påverkar dryckesmönstren och även denna faktor hade större betydelse 1998 än 2007. Vi fann också att kommunernas medianinkomst påverkar vilken alkoholtyp som det säljs mest av i kommunen, men när vi jämförde den med andra faktorer förlorade den sin betydelse.Nyckelord: Sociologi, dryckesmönster, alkoholförsäljning, kulturellt kapital, ekonomiskt kapital, globalisering</p> / <p>The aim of this study is to examine which variable or variables that affect the division of alcoholic beverage selling in different types of alcoholic beverage, which variable that is the most important and if there have been any changes during the time between 1998 and 2007. We used regression analysis of statistics and used the Swedish municipalities as units. Furthermore we used Pierre Bourdieu’s concepts economic capital and cultural capital to analyse our data. We also used Anthony Gidden’s theory about the globalization and global cities. We used median income as an indicator for economic capital and level of education as an indicator for cultural capital. We also viewed how close the municipalities are located to Stockholm and Copenhagen as indicators for the importance of global cities. Our study shows that the proportion of sold wine increases and the proportion of sold spirits decreases the higher the mean education level in the municipalities is. The connection between the alcoholic beverage types and education level were stronger 1998 than 2007. We can also see a connection between how close to the global cites Stockholm and Copenhagen the municipalities are located. The wine selling is higher in the municipalities that are located close to the global cities than other municipalities. This shows the importance of the globalization as a factor that affects the alcoholic beverage selling. We also discovered a connection between median income and which alcoholic beverage type that is the most popular in a municipality. The importance of median income disappeared when we compared it to other variables.Keywords: Sociology, drinking pattern, alcoholic beverage selling, cultural capital, economic capital, globalization</p> / VG

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut. Jag har kompletterat undersökningen med mejl som barn har skrivit in till Bris (Barnens Rätt I Samhället) där barnen med egna ord förklarar varför de mår dåligt. Under studiens gång framkom det att det finns en rad olika anledningar till att barn mår psykiskt dåligt, den främsta anledningen är familjeförhållanden, det vill säga hur anknytningen till föräldrarna ser ut och hur bra barnet kommer överens med båda föräldrarna. Det har även framkommit att negativa relationer kan förvärra ohälsan men att det inte är anledningen till ohälsan. Om barn har bekymmer kan det leda till psykisk ohälsa, men när det sker i samband med familjeförhållanden och sociala relationer. Det vill säga ”negativa” sociala relationer, svåra livssituationer, där barn utsätts för olika former av misshandel i hemmet och/eller utanför hemmet, eller något annat som är psykiskt påfrestande för barn. / The intention with this study is to get greater understanding of why children develop mental illnesses. The focus will be on the situation of the family, both socially and financially. Another issue that will be discussed is wheteher or not children's social relations outside the home, affect their mental illness. I have, through relevant sociological and psychological theories, tried to analyze, question and understand what it is that contributes to the psychic disorder that children are faced with. To get a thrustworthy research, I used quantitative measures. I have taken part of a research of livingstandards (Barn LNU 2000) in which 692 children have answered questionsheets that show how their mental healths are. I have also used e-mails from children who have written to BRIS (Barnens rätt i samhället). They have explained in their own words why they are feeling unhappy. During the study, I discovered a few differerent reasons to why children feel psycologically bad and the number one reason is domestic issues as in the family, that is how their relationship to their parents are and how well the children get along with both their parents. It shows that negative relationships can enhance mental illness but that it is not the reason for it. If children have worries it can lead to menal illness. but only when there is both family issues and socialissues involved. With social issues I mean negative ones such as difficulties in life, both domestic and other kinds of abuse or anyhting else that is psycologically tiring.

Denna uppsats syftar till att undersöka vilken eller vilka faktorer som påverkar alkoholförsäljningens fördelning mellan olika alkoholvarugrupper och vilken av faktorerna som är mest betydelsefull, samt om det skett någon förändring av dessa faktorers påverkan mellan åren 1998 och 2007. Detta har skett genom regressionsanalyser där vi har använt oss av statistik om Sveriges kommuner och använt dessa som analysenheter. Vi har valt att analysera resultaten med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp ekonomiskt och kulturellt kapital, samt Anthony Giddens teori om globaliseringen och världsstäder. Vi har använt oss av medianinkomst som indikator på ekonomiskt kapital. För kulturellt kapital har vi använt utbildningsnivå som indikator och för världsstäderna som globaliseringens nav, har vi undersökt närheten till världsstäderna Stockholm och Köpenhamn. Vår undersökning visar att andelen sålt vin ökar och andelen såld sprit minskar, ju högre utbildningsnivån i kommunen är. Vi fann även att sambandet mellan andelen sålt vin och sprit i förhållande till utbildningsnivån minskade mellan åren 1998 och 2007. Vidare kunde vi även finna att kommuner som ligger nära världsstäderna Stockholm och Köpenhamn, har högre andel vinkonsumtion. Detta visar att på att globaliseringen påverkar dryckesmönstren och även denna faktor hade större betydelse 1998 än 2007. Vi fann också att kommunernas medianinkomst påverkar vilken alkoholtyp som det säljs mest av i kommunen, men när vi jämförde den med andra faktorer förlorade den sin betydelse.Nyckelord: Sociologi, dryckesmönster, alkoholförsäljning, kulturellt kapital, ekonomiskt kapital, globalisering / The aim of this study is to examine which variable or variables that affect the division of alcoholic beverage selling in different types of alcoholic beverage, which variable that is the most important and if there have been any changes during the time between 1998 and 2007. We used regression analysis of statistics and used the Swedish municipalities as units. Furthermore we used Pierre Bourdieu’s concepts economic capital and cultural capital to analyse our data. We also used Anthony Gidden’s theory about the globalization and global cities. We used median income as an indicator for economic capital and level of education as an indicator for cultural capital. We also viewed how close the municipalities are located to Stockholm and Copenhagen as indicators for the importance of global cities. Our study shows that the proportion of sold wine increases and the proportion of sold spirits decreases the higher the mean education level in the municipalities is. The connection between the alcoholic beverage types and education level were stronger 1998 than 2007. We can also see a connection between how close to the global cites Stockholm and Copenhagen the municipalities are located. The wine selling is higher in the municipalities that are located close to the global cities than other municipalities. This shows the importance of the globalization as a factor that affects the alcoholic beverage selling. We also discovered a connection between median income and which alcoholic beverage type that is the most popular in a municipality. The importance of median income disappeared when we compared it to other variables.Keywords: Sociology, drinking pattern, alcoholic beverage selling, cultural capital, economic capital, globalization / VG

Under början av 2000-talet stod musikbranschen inför några svåra år när fildelning blev allt vanligare och försäljningen av CD-skivor sjönk kraftigt. Denna uppsats undersöker vad som hände med musikbranschen efter denna kris och hur musikbranschen som fält ser ut idag. Detta undersöks utifrån Pierre Bourdieus teorier om det kulturella fältet och olika former av kapital samt Emma Stenströms teori om att vi rör oss i en ny kulturekonomi. Genom att lyssna på podcastserier från Sveriges Radio och DMG Education med fokus på musikbranschen utfördes en innehållsanalys som genererade fyra teman; krisen, musikbranschens demokratisering, image och pengar. Krisen uppkom som en konsekvens av digitaliseringen av musikindustrin. Denna digitalisering har ändrat förutsättningarna och strukturen för musikbranschen som fält. Skivbolagens maktposition är inte längre lika stor och streamingföretaget Spotify har snabbt stigit till att bli en av de dominerande aktörerna inom fältet. Artistens maktposition har även förstärkts, något som inom fältet beskrivs som demokratiseringen av musikbranschen. Krisen har även lett till att det blivit allt mer accepterat för artisterna att tjäna pengar och samarbeta med den kommersiella sektorn vilket tidigare inte vara lika accepterat. / In the beginning of the 20th century the music industry went into a crisis when file sharing became more common and at the same time the sale of the CD dropped. This thesis tries to examine what happened with the music industry in Sweden after this crisis and tries to identify the key actors in the field today. This will be illustrated through Pierre Bourdieu’s theory of the cultural field and different forms of capital as well as Emma Stenströms theory of the culture economy. A content analysis was made by listening to podcast series from Sveriges Radio and DMG Education covering the music industry, which generated four themes; the crisis, the democratisation of the music industry, image and money. The crisis emerged as a consequence of the digitalization of the music industry. This digitization has changed the structure and qualifications that constructs the field. The record companies power position is no longer as great and the streaming company Spotify have rapidly risen to become a dominating actor within the field. Even the artists power position has become greater, something that within the field has been described as the democratization of the music industry. It has become more acceptable for the artist to earn money after the crisis and cooperation with the commercial industry are at large more approved of. This goes against the previous position of the field where economic success was secondary to cultural values.

Tidigare forskning visar att frilansare många gånger upplevt missnöje och känslor av begränsning i sina tidigare tillsvidareanställningar. Frilansare inom professionella yrken söker aktivt frihet och önskar själva bestämma över sitt arbete. Det är vanligt för högt kvalificerade professioner att ta vägen till frilans i en bransch genom att först vara tillsvidareanställd i den branschen. Forskning visar också att frilansare många gånger saknar ett ekonomisk kapital och inte kan ta del av det sociala trygghetssystemet. Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som möjliggör för deltagande respondenter att arbeta som frilansare inom IT. I studien undersöks hur deltagande respondenter beskriver och resonerar om vilka faktorer som möjliggör och motiverar dem att arbeta som frilansare inom IT. Studien utgår från att tolka respondenternas utsagor som både är relaterade till dåtid, nutid och framtid. För att svara på syftet och frågeställningarna har denna undersökning antagit en kvalitativ metodansats. En hermeneutisk utgångspunkt har använts för att få svar på undersökningens syfte och frågeställning samt få respondenternas uppfattning av det undersökta fenomenet. Datainsamling skedde genom semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes åtta intervjuer varav sex av dem användes för att svara på studiens syfte och frågeställningar. Använda huvudteorier är Bourdieus kapitalformer och fält samt Deci och Ryans självbestämmandeteori. Resultat för den föreliggande undersökningen visar att denna grupp av respondenter uppger att de gjort ett eget aktivt och medvetet val när de gått in i frilans. Behov av frihet när det gäller att bestämma över sin tid och göra egna val i sitt arbete är en bidragande faktor till valet att frilansa enligt de intervjuade. Detta har en betydande inverkan på deras autonomi och motivation för att kunna utföra sina arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt. Att bestämma, styra och leda utifrån egna önskemål väger, enligt respondenterna, högre än en tillsvidareanställning med säkerhet i form av socialt skyddsnät.