Svårigheter att hitta balansen mellan familjelivet och arbete kan vara en anledning till att rollkonflikter uppstår och leder till sämre välbefinnande. Det jämställdhetspolitiska målet i Sverige ger kvinnor större chans att delta i utformningen av samhället och subventionerad förskoleverksamhet och lagstadgad rätt till deltid underlättar barnomsorg och ger stöd för föräldrar att kunna kombinera arbete och familjelivet, samt att anta karriärmöjligheterna. Studier har visat samband mellan individers välbefinnande och arbetsförhållanden, samt familjeförhållanden, men det är få studier som jämför detta samband bland individer i högre arbetspositioner. I denna studie ligger fokus på sambandet mellan arbetsförhållanden, familjeförhållanden och välbefinnandet hos chefer i Sverige, och om sambanden kan förklara könsskillnaden i välbefinnande. Genom att tillämpa teorin om konflikt mellan arbete och familj, Work-Family Conflict, fördjupas förståelsen för hur arbetsförhållanden och familjeförhållanden skapar rollkonflikter som sedan påverkar välbefinnandet. Genom linjära regressionsanalyser av data från Levnadsundersökningen (LNU) indikerar studiens resultat att familjeförhållanden inte visar någon betydelse för chefers välbefinnande och därför inte heller på könsskillnaden i välbefinnande. Däremot visar resultaten att chefer som arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön har ett sämre välbefinnande. Resultaten visar att kvinnliga chefer både arbetar färre timmar och är mer missnöjd med sin lön i större utsträckning än manliga chefer, vilket förklarar en del av könsskillnaden i välbefinnande.

Syftet med denna studie är att studera skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda relaterat till socioekonomiska aspekter, sociala nätverk och familjeförhållande. Data som används till att undersöka ställda hypoteser kommer från Levnadsnivåundersökningarna (LNU) för år 2010 som innefattar individer skrivna i Sverige mellan 18-75 år. För denna studie har urvalet begränsats till individer mellan 18-65 år som alla svarat på frågan om var de är födda (n=1724). Hypoteserna är utformade utifrån teori om socialt stöd och dess funktion för olika slags sociala nätverk. Därtill utgår vi från tidigare forskning om familjens betydelse för hälsa samt utrikesföddas specifika situations betydelse för hälsa. Data analyseras genom logistisk regressionsanalys. Resultatet av studien visar att det finns skillnader i upplevd hälsa mellan utrikes- och inrikesfödda, men att förklaringarna till dålig upplevd hälsa ser olika ut i de olika grupperna. Vid jämförelse visar studien att socioekonomiska aspekter och sociala nätverk förklarar skillnader bland inrikesfödda i större utsträckning än för utrikesfödda, medan familjeförhållanden inte kan sägas förklara något alls i någon av grupperna. Däremot upptäcks en icke-signifikant tendens till sämre hälsa bland utrikesfödda ensamhushåll jämfört med inrikesfödda ensamhushåll som fortsatt forskning uppmuntras att undersöka vidare.

<p>Man har genom forskning inte kunnat dra någon generell slutsats angående orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. Vårt syfte var att i möjligaste mån återspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrån familjeförhållanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansåg vara orsaken till just deras insjuknande, men också vad som var anledningen till att de slutligen bestämde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frågeställningar som: Hur kan familjen påverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansåg de vara vändpunkten för sitt tillfrisknande? För att få en så tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer. I arbetet framförs tidigare forskning om familjeförhållanden och individuella faktorer som kan ha en inverkan på insjuknandet, samt om vändpunktsprocesser. Vår granskning gick ut på att tolka kvinnornas berättelser i jämförelser med den forskning vi använt oss av. I vårt resultat framkommer att berättelserna till viss del liknar varandra, och att vissa jämförelser kan ses med forskningen, men att erfarenheterna trots allt är unika och därmed skiljer sig för de fyra kvinnorna.</p>

Man har genom forskning inte kunnat dra någon generell slutsats angående orsaksfaktorer bakom anorexia nervosa. Alla drabbade har egna erfarenheter och tankar om varför just hon eller han blivit sjuk. Vårt syfte var att i möjligaste mån återspegla de i studien utvalda kvinnornas beskrivningar av tankar och erfarenheter kring sitt sjukdomsförlopp, utifrån familjeförhållanden och individuella faktorer. Vi ville veta vad de ansåg vara orsaken till just deras insjuknande, men också vad som var anledningen till att de slutligen bestämde sig för att bli friska. Detta syfte ledde oss till frågeställningar som: Hur kan familjen påverka ett insjuknande i anorexia nervosa? Vilka individuella faktorer kan influera? Vad ansåg de vara vändpunkten för sitt tillfrisknande? För att få en så tydlig bild som möjligt av kvinnornas tankar och erfarenheter behövde vi se en helhet, varför vi valde att göra en kvalitativ studie med djupintervjuer. I arbetet framförs tidigare forskning om familjeförhållanden och individuella faktorer som kan ha en inverkan på insjuknandet, samt om vändpunktsprocesser. Vår granskning gick ut på att tolka kvinnornas berättelser i jämförelser med den forskning vi använt oss av. I vårt resultat framkommer att berättelserna till viss del liknar varandra, och att vissa jämförelser kan ses med forskningen, men att erfarenheterna trots allt är unika och därmed skiljer sig för de fyra kvinnorna.

I varje klass går cirka fyra barn som lever under dysfunktionella förhållanden och det är upp till oss pedagoger att se dessa barn. Syftet med denna uppsats är att efter intervjuer med fyra personer som vuxit upp med en eller två missbrukande föräldrar få en inblick i hur deras skolgång sett ut. Vilken hjälp, råd och stöd fick de från sina pedagoger? Hur vill de att en pedagog ska förhålla sig gentemot dessa barn? Vi valde Antonovskys´s KASAM som teori för att analysera vårt resultat som efter analys visade på följande slutsats, ingen av våra informanter upplevde att de fick någon hjälp eller något stöd i skolan och deras viktigaste råd till pedagoger idag är att VÅGA FRÅGA! Den forskning vi valde ”Se de tidiga tecknen ”och ”Barn från utsatta livssituationer” var relevant så tillvida att vi fick bekräftat att som pedagog måste du se alla barnen och du måste skaffa dig verktyg för att hjälpa dem. Vi känner att under utbildningen har vi inte fått så mycket kunskap om barn från dysfunktionella familjeförhållanden och vill med denna uppsats ta reda på hur barnen själv vill bli bemötta. Vi kom fram till att vår uppsats fyller en stor funktion eftersom det inte finns mycket om hur barnen själv har upplevt sin skolgång och hur de vill att pedagogerna ska förhålla sig till dem.

<p>Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut. Jag har kompletterat undersökningen med mejl som barn har skrivit in till Bris (Barnens Rätt I Samhället) där barnen med egna ord förklarar varför de mår dåligt. Under studiens gång framkom det att det finns en rad olika anledningar till att barn mår psykiskt dåligt, den främsta anledningen är familjeförhållanden, det vill säga hur anknytningen till föräldrarna ser ut och hur bra barnet kommer överens med båda föräldrarna. Det har även framkommit att negativa relationer kan förvärra ohälsan men att det inte är anledningen till ohälsan. Om barn har bekymmer kan det leda till psykisk ohälsa, men när det sker i samband med familjeförhållanden och sociala relationer. Det vill säga ”negativa” sociala relationer, svåra livssituationer, där barn utsätts för olika former av misshandel i hemmet och/eller utanför hemmet, eller något annat som är psykiskt påfrestande för barn.</p> / <p>The intention with this study is to get greater understanding of why children develop mental illnesses. The focus will be on the situation of the family, both socially and financially. Another issue that will be discussed is wheteher or not children's social relations outside the home, affect their mental illness. I have, through relevant sociological and psychological theories, tried to analyze, question and understand what it is that contributes to the psychic disorder that children are faced with. To get a thrustworthy research, I used quantitative measures. I have taken part of a research of livingstandards (Barn LNU 2000) in which 692 children have answered questionsheets that show how their mental healths are. I have also used e-mails from children who have written to BRIS (Barnens rätt i samhället). They have explained in their own words why they are feeling unhappy. During the study, I discovered a few differerent reasons to why children feel psycologically bad and the number one reason is domestic issues as in the family, that is how their relationship to their parents are and how well the children get along with both their parents. It shows that negative relationships can enhance mental illness but that it is not the reason for it. If children have worries it can lead to menal illness. but only when there is both family issues and socialissues involved. With social issues I mean negative ones such as difficulties in life, both domestic and other kinds of abuse or anyhting else that is psycologically tiring.</p>

Avsikten med denna uppsats är att få en förstålelse för varför barn utvecklar för psykisk ohälsa. Fokus kommer att ligga på familjens situation, socialt och ekonomiskt. En annan fråga som kommer att diskuteras är huruvida barns sociala relationer utanför hemmet påverkar den psykiska hälsan. Genom relevanta sociologiska och psyklogiska teorier har jag försökt att analysera, problematisera och förstå vad det är som bidrar till att psykisk ohälsa drabbar barn. För att få en tillförlitlig undersökning använder jag mig av kvantitativa metoder, där jag tagit del av en levnadsnivåundersökning Barn 2000, där 692 barn har fått besvara frågeformulär som visar hur deras psykiska hälsa ser ut. Jag har kompletterat undersökningen med mejl som barn har skrivit in till Bris (Barnens Rätt I Samhället) där barnen med egna ord förklarar varför de mår dåligt. Under studiens gång framkom det att det finns en rad olika anledningar till att barn mår psykiskt dåligt, den främsta anledningen är familjeförhållanden, det vill säga hur anknytningen till föräldrarna ser ut och hur bra barnet kommer överens med båda föräldrarna. Det har även framkommit att negativa relationer kan förvärra ohälsan men att det inte är anledningen till ohälsan. Om barn har bekymmer kan det leda till psykisk ohälsa, men när det sker i samband med familjeförhållanden och sociala relationer. Det vill säga ”negativa” sociala relationer, svåra livssituationer, där barn utsätts för olika former av misshandel i hemmet och/eller utanför hemmet, eller något annat som är psykiskt påfrestande för barn. / The intention with this study is to get greater understanding of why children develop mental illnesses. The focus will be on the situation of the family, both socially and financially. Another issue that will be discussed is wheteher or not children's social relations outside the home, affect their mental illness. I have, through relevant sociological and psychological theories, tried to analyze, question and understand what it is that contributes to the psychic disorder that children are faced with. To get a thrustworthy research, I used quantitative measures. I have taken part of a research of livingstandards (Barn LNU 2000) in which 692 children have answered questionsheets that show how their mental healths are. I have also used e-mails from children who have written to BRIS (Barnens rätt i samhället). They have explained in their own words why they are feeling unhappy. During the study, I discovered a few differerent reasons to why children feel psycologically bad and the number one reason is domestic issues as in the family, that is how their relationship to their parents are and how well the children get along with both their parents. It shows that negative relationships can enhance mental illness but that it is not the reason for it. If children have worries it can lead to menal illness. but only when there is both family issues and socialissues involved. With social issues I mean negative ones such as difficulties in life, both domestic and other kinds of abuse or anyhting else that is psycologically tiring.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för några bakomliggande orsaker till varför människor begår kriminella handlingar. Studiens övergripande frågeställningar är följande; På vilket sätt påverkar umgängeskretsen en individs förutsättningar för att utveckla en kriminell livsstil? Hur kan dessa bakomliggande orsaker till kriminalitet förklaras och förstås? Frågeställningarna besvaras genom semistrukturerade intervjuer med fem individer med tidigare kriminell bakgrund. Med hjälp av en tematisk analysmetod struktureras intervjumaterialet upp i tre teman vilka har formulerats med utgångspunkt i det datamaterial som har samlats in. Analysen görs med hjälp av tidigare forskning och teorier om differentiella associationer och förstärkningar, symbolisk interaktionism, stämpling och sociala band. Studien visar att de intervjuade hamnade i kriminalitet till följd av att deras uppväxt, skolsituation och umgänge interagerade negativt med varandra. Gemensamt för samtliga intervjuade informanter är att de hade bristfällig kontakt med båda föräldrarna under uppväxten. Den uteblivna tryggheten från föräldrarna var något de istället sökte i sin umgängeskrets. Informanternas skolgång kantades av dåliga skolprestationer där de ofta umgicks med personer som misskötte sig. / The purpose of this study is to gain a greater understanding of some underlying causes of why people commit criminal acts. The general questions of the study are; in what way does the social circle of friends affect the individual’s prerequisites for developing a criminal lifestyle? How can these underlying causes of crime be explained and understood? The questions are answered by semi-structured interviews with five individuals with previous criminal background. With the use of a thematic analysis method the interview material was structured into three themes that have been formulated based on the datasets that have been collected. The analysis is done with the use of previous research and theories of differential association and reinforcements, symbolic interactionism, labeling and social bond. The study shows that the interview participants end up in crime as a result of their growth, school situation and their circle of friends interacted in a negative way. Common to all those interviewed informants is that they had insufficient contact with both parents during childhood. The lack of assurance from the parents was something they instead searched for in their social circle of friends. The informants schooling was consisted of poor school performances, and they often socialized with friends who also misbehaved.