Syftet med denna studie var att undersöka sjuksköterskors vision om hur den bästa psykiatriska omvårdnaden borde bedrivas. En tvärsnittsstudie med deskriptiv ansats användes och materialet analyserades med hjälp av en manifest innehållsanalys. Data samlades in genom en öppen fråga i ett frågeformulär. Tre kategorier kunde identifieras: Förutsättningar för tillfrisknande och en god livskvalitet, Sjuksköterskans roll i förändringsarbete och Organisation och yttre faktorer. Sjuksköterskorna hade många idéer om hur omvårdnaden skulle kunna förbättras och att patienterna behövde möjlighet att utveckla sin självständighet, mer individanpassad vård, autonomi samt mer kunskap och delaktighet. Arbetet med patienternas mentala och fysiska hälsa behövde inventeras. Sjuksköterskorna upplevde sig behöva mer stöd i sin profession genom mer hjälpmedel, vårdplaner och skattningsverktyg. Bristen på målsättningar, reflektion och kontinuerlig utvärdering försvårade att skapa den bästa tänkbara omvårdnaden. Sjuksköterskorna menade att beslutsfattande bör ske decentraliserat, mer resurser till verksamheten behövs. Samarbetet mellan psykiatrin och andra myndigheter behöver förbättras och teamarbete utvecklas. Slutsatsen är att sjuksköterskorna inom psykiatrin ville skapa möjlighet för patienterna till ett självständigt liv med ett individualiserat arbetssätt och mer delaktighet och kunskap. Sjuksköterskorna önskade mer tid till reflektion inom arbetsgruppen och utbildning. Bristen på resurser och organisationsaspekter kan ses som hinder från att utföra den omvårdnad de helst önskade.

Bakgrund: Den etiska diskussionen inom folkhälsoarbetet karaktäriseras av en konflikt mellan paternalism och autonomi. Detta då folkhälsoarbetets populationsperspektiv medför att paternalism nyttjas trots att det sker på bekostnad av individers autonomi. Då respekt för autonomi är en etisk princip inom folkhälsoarbetet uppstår konflikten. Konflikten är tydlig inom interventionen rökfri arbetstid då rökförbud på arbetsplatsen antas inskränka rökande individers autonomi. Detta är ett antagande då diskussionen i hög utsträckning inte grundas i empiri. Syfte: Genom att undersöka rökande individers upplevelser av rökfri arbetstid, förstå förhållandet mellan paternalism och autonomi i folkhälsoarbete. Metod: Studien hade en kvalitativ, deduktiv ansats där empiri insamlades genom 5 semi-strukturerade intervjuer och analyserades med en direkt innehållsanalys. Resultat: Paternalism yttrades genom att deltagarna inte fick möjlighet till deltagande och inflytande i implementeringsprocessen samt genom förbud och sanktioner vilka begränsade deras valfrihet. Autonomin genom att deltagarna kände ansvar för sin och andras hälsa samt upplevde sig kunna kontrollera rökrelaterade beteenden. Slutsats: Resultaten visar att paternalism inskränkte rökande individers autonomi, vilket medförde en tvingad beteendeförändring. Detta föranledde ett ökat individuellt ansvar samtidigt som hinder som kan begränsa individens förmåga att ta ansvar inte beaktades. Dessa omständigheter tros sedermera kunna resultera i ”victim-blaming” och ökade skillnader i hälsa.

Tidigare forskning har visat att arbetslösas välmående och livskvalitet påverkas negativt av arbetslöshet. Upplevd kontroll och autonomi kan medföra ökade coping-resurser för arbetslösa och ökar möjligheten till god mental hälsa och livskvalitet. Syftet med den aktuella studien var att undersöka hur graden av kontroll och autonomi hos arbetslösa påverkades beroende på faktorerna ekonomisk säkerhet, stöd av särskild person, stöd i handling, samt arbetsmarknadsåtgärd. Resultatet visade att den enskilt starkast predicerande faktorn för upplevd kontroll var ekonomisk säkerhet, medan stöd av person predicerade upplevd autonomi till störst utsträckning. Ökad ekonomisk säkerhet och stöd av särskild person hade ett positivt samband med både kontroll och autonomi. Stöd i handling hade ett negativt samband med både kontroll och autonomi, vilket var det mest överraskande fyndet då stöd i handling haft ett positivt samband med liknande resultatvariabler i tidigare studier. Studien visar vikten av ekonomisk säkerhet och stöd av person, samt att typen av socialt stöd utformas individuellt efter den arbetslösas egna val. Detta för att möjliggöra en ökning av den upplevda graden av kontroll och autonomi och därmed mental hälsa och livskvalitet.

När människan befinner sig i livets slutskede har autonomi, kommunikation, familj och vänner stor betydelse. Platsen för vård blir därför mycket viktig. Platsens betydelse för oss människor innebär inte bara den fysiska miljön. I palliativ vård är det viktigt att platsen inger individen personlig identitet, trygghet och avskildhet. Dessutom bör hänsyn tas till de fysiska, psykologiska, sociala och existentiella aspekterna på vård. Syftet med denna studie var att belysa vad platsen har för betydelse för patienten i den palliativa vården. Studien baseras på en litteraturstudie som har analyserats utifrån Evans (2002) modell. Artiklarna är hämtade från olika databaser inom omvårdnadsforskning, sociologiforskning och hälsogeografiforskning. Litteratursökningen resulterade i åtta kvalitativa och två kvantitativa artiklar som analyserats och används i resultatet. Ur analysen framträdde tre teman: socialt i platsen, personligt i platsen och självständighet i relation till platsen. Temat socialt i platsen visade på betydelsen av familjens närvaro och vikten av goda relationer med både den informella och den professionella vårdgivaren. Temat personligt i platsen betonade vikten av personlig identitet, värdighet och känslan av en privat miljö. I temat självständighet i relation till platsen framkom behovet av självbestämmande för att få en meningsfull vardag och en ökad livskvalitet. Detta arbete visar att den palliativa vården bör vårda patienten utifrån en holistisk helhetssyn. Vidare framkommer det att alla aspekter inte alltid blir tillgodosedda. Detta i sin tur tyder på att det krävs fortsatt forskning i ämnet.

No description available.

Under 2010 avled cirka 90 000 personer i Sverige, varav 80 procent bedömdes ha behov av palliativ vård. Palliativ vård ges oberoende av diagnos och ålder under personers sista tid i livet. Den palliativa perioden varierar, beroende från person till person. Syftet med studien är att undersöka hur både sjuksköterskan och patienten ser på autonomi och värdighet vid palliativ vård. Metoden som valts är litteraturöversikt med kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskats. Resultatet visade att inom den palliativa vården förekommer det att patienter inte har vetskap om sin diagnos. Det gäller att veta vilken information patienten behöver för att uppleva kontroll över situationen. Dessutom visas att autonomin ligger till grund för patientens identitet och som ett skydd för att bevara den mänskliga värdigheten. Diskussionen visar på brister i kommunikationen och relationen mellan sjusköterskan och patienten där brister speglar sig i försämrad autonomi och värdighet. Slutsats Denna litteraturöversikt bidrar med en reflektion över sitt tankesätt och handlande inom omvårdanden, för att stärka patientens autonomi och värdighet i det dagliga vårdarbetet.

Denna uppsats är en kvalitativ komparativ studie av autonomierna Åland och Färöarna. Frågeställningen för uppsatsen har varit att undersöka vilka likheter och skillnader det finns mellan Ålands och Färöarnas självstyrelser, för att se om Färöarnas typ av självstyrelse kan vara en förebild för Åland. De tre teoretiska dimensionerna i studien omfattar konstitutionen, lagstiftningen och beskattningen.

No description available.

Sammanfattning Titel: Självständigt arbete, en studie ur fastighetsmäklarens vardag. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Oscar Hallbygård & Oscar Hammenstål Handledare: Jonas Kågström Datum: 2014 – Maj Syfte: Författarna till denna studie har valt att undersöka fastighetsmäklarens självständiga arbete och vilket stöd arbetstagaren får av arbetsgivaren. Förmånen att ha kontroll och kunna styra över sitt eget arbete, möjlighet till självständighet samt varierande arbetsuppgifter är viktiga parametrar för att trivas på arbetet. Uppsatsen syfte lyder: Syftet med detta examensarbete är att ur ett arbetstagarperspektiv analysera huruvida chefer i praktiken stödjer/uppmuntrar sina anställda att bli mer självgående på arbetsplatsen. Metod: Uppsatsen har tillämpat ett kvantitativt metodval med hjälp utav en enkätundersökning. Inhämtad rådata har analyserats med hjälp av statistikprogrammet SPSS och redovisas i kapitel 3, 4, 5 & 6. Resultat & slutsats: Författarna till studien vill uppmärksamma följande slutsatser. Studien visar att fastighetsmäklarens personliga utveckling påverkas av arbetsgivarens autonoma stöd. Genom denna slutsats kan vi påstå att arbetsgivarens autonoma stöd kan påverka arbetstagarens upplevda autonomi och benägenheten till att ta egna beslut på arbetsplatsen Förslag till fortsatt forskning: Författarna till studien skulle vilja se en framtida studie i en bransch som är känd för att inte förespråka självständighet i yrkesrollen och se om arbetsgivaren bidrar med stöd för självständighet. Uppsatsens bidrag: Författarna till denna studie har en förhoppning att kunna bidra med kunskap kring arbetsgivarens stöd vid självständigt arbete i fastighetsmäklarbranschen. Nyckelord: Självständig, SDT, Autonomi, Utveckling, Autonomt stöd, ERG

Uppsatsen ”Maktrelation stat och kommun: debatten om den kommunala självstyrelsen 2004-2010” är en beskrivande idéanalys som utifrån tidningars debatt- och ledarartiklar undersöker synen på förhållandet mellan stat och kommun i Sverige. År 2004 startades en grundlagsutredning i vilken frågan om den kommunala självstyrelsen ingick. Utredningen resulterade i en reformerad grundlag som antogs år 2011. Denna uppsats analyserar de argument för och emot kommuners ökade självstyre som fördes fram i debatten under denna tid. Med maktrelationen stat och kommun som utgångspunkt används begreppet decentralisering och olika typer av autonomi som teoretiska verktyg för analysen. Resultatet är att det går att binda de framförda argumenten till decentraliseringskriterier baserade på olika typer av autonomi. De vanligaste för-argumenten var [bredare representation av grupper samt öppet tillträde till politiska systemet/bemanningsautonomi] och [subsidiaritetsprincipen, representativ demokrati på lokal nivå/ekonomisk autonomi]. De vanligaste argumenten emot var [jämlikhetsskäl mellan medborgarna/policyautonomi] och [effektivisering, dubbla strukturer inom förvaltningen/ekonomisk autonomi].